- Project Runeberg -  Om Sveriges äldsta indelning i landskap, och landskapslagarnas upkomst /
16

(1835) [MARC] Author: Carl Johan Schlyter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Sveriges äldsta indelning i landskap, och landskapslagarnas upkomst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tydligen på krigstjensten till sjös, likasom ar eller åra i
UplL. Hamna åter var en indelning af häradet, som
äfven igenfinnes i Svealand och i Danmark. Likasom ett
härad troligtvis ursprungligen var en landsträcka som
beboddes af 100 (eller 120) familjer (här är nemligen,
enligt Edda, en åtminstone poetisk benämning på ett
antal af 100 män, hvarför ock häraden i Svealand
kallades hundari) — ehuru landets beskaffenhet och
bygdernas naturliga gränsor troligen ej alltid medgåfvo att
här räknades alldeles noga — så utgjordes hamna af
ett visst antal familjer inom häradet, af hvilka årligen
en man skulle utgå i leding. Sturleson[1] omtalar en
Norsk författning, enligt hvilken 7 män (inberäknad hvar
och en som var fem år gammal, om ej fimm är
skriffel för fimmtan) skulle upställa en krigsman, och på
samma sätt skulle de utgöra skeppsbesättning, hvilket
äfven här beteknas med ordet hömlor, d. ä. årtullar).
Jutska Lagen (III. 1.) säger ock uttryckligen att ur hvar
hamna skulle en man hvart år fara ut. Men det är
klart att en indelning, som ursprungligen grundade sig
på en räkning af folket, snart blef en med vissa gränsor
bestämd indelning af landet. Den förändrade
bemärkelsen af ordet mantal hänvisar på något dylikt. Derför
var ock enligt Jutska lagen, hamneindelningen beroende
af jordens värde, så att en bonde som egde jord af en
mark gulds eller 8 marker silfvers värde, skulle utgöra
en tredjedels hamna, hvaraf följer att en hel hamna i
Jutland svarade emot 3 marker gulds eller 24 marker
silfvers värde i jord. Hvad nu angår förhållandet
emellan hamna och har, så synas dessa ord ej vara
synonyma, såsom jag i glossarium till Östgötalagen antagit.
Det är nemligen otvifvelaktigt att har = årtulle, i
Östergötland, svarat emot ar = åra i Upland, eller hömlor i
Norrige. Men nu är det af UplL. klart, att hundaren i


[1] Ol. H. S. cap. 253.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:37:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlandskap/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free