Print (PDF) - On this page / på denna sida - N:r 1. (471.) 7 januari 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r l
SVENSK LÄEÅEETIDNING.
sifieradt tack till festdeltagarna af fröken Wulff,
och kyrkoherden Wulff tackade i varma
ordalag läraren på platsen C. Petersson för den på
samma gång nöjsamma och välgörande festen.
Cirka 120 personer voro närvarande, och
inbragte festen omkring 130 kr., skrifves till
Sv. Ltg.
- En särdeles angenäm öfverraskning beredde
Håkantorpsboarna i V. Karaby församling, Mim.,
sin folkskollärare, hr J. P. Tobiseson, i det de
julaftonen genom skolrådet öfverlämnade till
honom en genom subskription åstadkommen
julgåfva, bestående af en särdeles vacker och
dyrbar kaffeservis med inskrift: »Till minne åt
folkskolläraren hr J. P, Tpbiseson för dess
28-åriga verksamhet vid Håkantorps folkskola.»
Hr T. afträdde sin befattning som lärare med
förra årets slut. Med anledning häraf voro
skollagets samtliga medlemmar inbjudna till
en afskedsfest i skolhuset tredjedag-jul,
därvid T, hembar sitt tack för den erhållna
npn-nesgåfvan, skrifver en meddelare till
Läraretidningen.
- fa socknar torde vara så lyckligt lottade
i fråga om skolväsendet som Hubbo
församling, skrifver Köpings Tidn. För många år
sedan föddes nämligen i denna socken en man
vid namn Samuel Norberg, hvilken slutade
sina dagar i Göteborg såsom boktryckare.
Han efterlämnade en betydlig förmögenhet, af
hvilken han donerade stora summor till sin
hembygd, däribland särskildt för skolväsendets
förbättring */4 mtl. Jädra och en
penningesumma, som nu uppgår till ej mindre än 25,000
kr. Härigenom har icke allenast kommunen
blifvit alldeles befriad från utgifter för skolan,
utan småskolehus har uppbyggts och t. o. m.
en liten kontant uppmuntran kunnat lämnas
till barnen allt efter deras ådagalagda flit att
besöka skolan.
- Sjukhjälpsforeningen bland Södermanlands
lärare och lärarinnor hade den 30 sistl.
december ordinarie årsmöte i Nyköping. Af
revisorerna tillstyrkt ansvarsfrihet beviljades för år
1889. Under år 1890 hade utbetalats
sjuk-hjälp till ett belopp af 302 kr. 50 öre samt
50 kr. i begrafningshjälp.
Utdebiteringsbeloppet för samma år bestämdes till 3 kr. 50 öre
i första klassen och 7 kr. i andra klassen.
De styrelseledamöter, som voro i tur att afgå,
nämligen hrr P. Lagerblad, O. Bejbom, P.
Sör-lin, J. A. Simlund och J. O. Forsling, blefvo
återvalda. Revisorer blefvo hrr G. Persson
och A. F. Skoglund samt fröken Kristina
Qvint. Kvarstående i styrelsen äro hrr K. A.
Börjeson, N. G. Ljunggren, J. Hellberg och C.
G. Strömberg. Vid styrelsens konstituerande
sammanträde valdes Börjeson till ordförande,
Lagerblad till vice ordförande, Ljunggren till
sekreterare och Strömberg till kassaförvaltare,
skrifves till Läraretidningen.
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Ny krets.
Hessleholmstraktens lärareförening beslöt
vid sitt ordinarie decembermöte att såsom
krets ingå i S. A. F. Beslutet fattades
enhälligt, och under diskussionen framhölls,
att under nuvarande förhållanden, då
hätska angrepp mot S. A. F. och dess
styrelse göras från åtskilliga håll, vore det
rent af en plikt att genom ett sådant
beslut afgifva en opinionsyttring till förmån
för enigheten inom lärarekåren. Till
kretsens ordförande valdes skolläraren O.
Sand-qvist i Tullstorp, adress Vankifva.
Afsägelse.
Hr P. Lagerblad i Tumba har hos
centralstyrelsen förnyat sin afsägelse att vara
revisor i S. A. F. På grund häraf
kommer förste suppleanten, folkskolläraren och
riksdagsmannen N. Rosengren i Norrköping,
att inkallas som revisor vid granskning af
1890 års räkenskaper. _____________-
Skolmöten.
Sölvesborgsortens
skollärareförening hade sitt tredje ordinarie årsmöte i
Solve skolhus den 29 december, hvarvid
följande ärenden behandlades:
1. Om kvar sittning. Följande resolution
antogs:
Eftersittning kan någon gång användas för
att förmå försumliga barn att bättre bereda
sig på sina hemuppgifter.
Vid flyttning till högre klass är kvarsittning
berättigad endast då, när barnet anses icke
kunna tillgodogöra sig undervisningen i
närmast högre klass.
2. Huru bereda landsbygdens lärare
tillfälle till fortsatt utbildning? Härom
gjordes följande uttalande:
Inseende behofvet af fortsatt utbildning
för folkskolans lärare, måste dock mötet med
sorg uttala, att lärarens ekonomiska ställning
ej tillåter honom att själf förskaffa sig sådan.
Därför vore det önskvärdt, att stateå och
kommunen i skolans intresse genom anvisande af
medel beredde honom tillfälle till dels att
besöka för sådant ändamål anordnade
föreläsningskurser, dels att utan uppoffring af egna
medel skaffa sig pedagogisk litteratur, det senare
genom att inrätta skolbibliotek i hvarje
skoldistrikt.
Den gamla styrelsen återvaldes. Nästa
möte hålles i Ysane.
Lärarepersonalen inom Alfta och
Ofvanåkers församlingar hade -
skrifves till Svensk Läraretidning - den 22
och 23 december på kallelse af
folkskoleinspektören R. Norén möte i Ofvanåker.
Mötet öppnades af inspektören med ett
föredrag om svenska folkskolans ändamål.
Därpå följde ett föredrag af kyrkoherden
L. Fredborg om, hvad folkskolan kan göra
för en förbättrad hälsovård. Folkskolan
kunde åtminstone göra så mycket, att den
lärde folket inse skadan af förskämd luft
och af orenlighets hopande vid sidan af
bostäderna och nyttan af frisk luft och
renlighet samt huru det i satinärt
hänseende vore en stor fördel att hafva
boningsrummen belägna åt sydsidan.
Nästa dags möte började med en af
folkskolläraren J. Hedin med skolbarnen
hållen veckoandakt öfver söndagens
högmässotext. Sådan veckoandakt önskar
inspektören få införd i skolorna. Därefter
höll inspektören lektion i sångens rytmik.
Sedan frågan om koncentriska
katekeskurser och deras lämplighet diskuterats, höll
inspektören föredrag om grunddragen i den
pedagogiska teorien för svenska
folkskolans läroplan.
I enlighet med förslag af den kommitté,
som af Alfta-Ofvanåkers lärareförening
förliden höst tillsattes, beslöt mötet att såsom
läroböcker förorda Berg-Lindens naturlära
(i st. f. Berlins), P. A. Lindholms geografi
(i st. f. Erslevs), Alfr. Bergs mindre
rak-nelära (i st. f. Lindbloms m. fi.), samt att
Steinmetz’ bibliska historia och Odhners
svenska historia skulle fortfarande
användas.
På landstingets bekostnad erhöllo
mötesdeltagarna kost och logis under mötet.
Litteratur.
Sångmetodik. Handledning vid
sångundervisningen under de första skolåren
af Vilh. Svensson. Med förord af rektor
C. L.. Anjou. Sthm, P. A. Norstedt &
söner. Pris haft. 60 öre, inb. 75 öre.
Vi ha för närvarande, inom vår
skollitteratur rätt många sångkurser, och dessas
utgifvare äro tvifvelsutan för det mesta
mycket kunniga och skickliga män. I
vissa stycken afvika de ganska väsentligt
från hvarandra, men en öfvertygelse synes
vara gemensam för så godt som
allesamman - den nämligen, att
sångundervisning bör betraktas såsom ett slags musik.
Endast en och annan tyckes på allvar ha
fått klart för sig, att den är ett slags -
undervisning. Det är därför deras »opera»
ofta smaka så mycket af musikaliska
akademien och så litet af skolan. Barnet
synes vara det enda instrument, som de
ej hafva på sina fem fingrar.
Hvad i nu föreliggande arbete
öfver-raskar behagligast är intrycket af, att
dess författare förstår sig icke allenast på
musik, utan äfven på barn. Hans bok
håller, hvad dess titel lofvar - den är
verkligen ett metodiskt arbete, en
handledning för undervisningen.
Efter en inledning om
sångundervisningen i allmänhet och den första
sångunder-visningen i synnerhet följa tre kapitel: om
»stämbildningsorganens byggnad och
verksamhet», om »tonbildning och
tonansätt-ning» samt om »andhämtning,
kroppshållning, munställning och tungans läge» -
korta, men välskrifna och försedda med
upplysande teckningar. Återstående 34
sidor innehålla den egentliga metodiken.
Utgångspunkt för hela metoden är
inlärandet af lätta sånger. För dessas val
lämnas goda anvisningar. Texterna böra
gärna hafva ett barnsligt, roande och
skämtsamt innehåll samt svara mot
melodien. Alldeles förkastligt är att sjunga
religiösa ord till världsliga slagdängor, och
att ständigt eller öfvervägande välja
religiös text måste äfven på det bestämdaste
afrådas. Melodierna böra väljas efter
barnens, icke efter lärarens egen personliga
smak. Olämpliga äro de mycket använda
krigssångerna, studentsångerna o. s. v.,
hvilka blifvit skrifna för helt andra
ändamål. Folkmelodierna skulle, såsom
innehållande de enklaste och primitivaste
konstformerna, afgjordt ställas i främsta
rummet, såvida de ej ofta genom sin
vemodstunga karaktär strede mot barnets
glada och lifliga lynne. Mycket omtyckta
äro melodier, som äro raska och gå i
markerad rytm.
För inlärandet böra sångerna ordnas i
progressiv följd, dels efter lättheten, dels
efter omfånget. I afseende på själfva
sättet för inöfvandet lämnas ganska
noggranna anvisningar: rörande textens
behandling och dess uttal under sjungandet,
melodiens sönderläggning i perioder, satser
och satsdelar, urskiljandet af rytm, melodi,
dynamik och tempo, rättandet af
uppkommande fel, behandlingen af barn med
mindre utveckladt gehör o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
