Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3. (473.) 21 januari 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 3
SVENSK LÄRARETIDNING.
23
tydelse för min framtid. En soldatson vid
13 å 14 års ålder, som med sin olydnad
och vanart ofta retat mig och ofta fått
lindrigare bestraffning, vållade mig en
morgon så mycket obehag, att jag föresatte
mig att tilldela honom en afbasning, som
skulle fästa sig i minnet, men i hettan fick
han för mycket af rottingen, ehuru
ingalunda farligt för hvarken lif eller lemmar.
Han stannade kvar i skolan till kväll.
Men S. hade fått spörja det, och »det
var mat för Måns». Följande dagen
eftersändes provinsialläkaren L. i Kristianstad
för att besiktiga gossen, och han fann
verkligen en del blånader och strimmor
efter slag på sitsen, hvarom utfärdades ett
pompöst betyg. I Kristianstads Veckoblad
infördes en anonym, i hög grad öfverdrifven
berättelse om förloppet, skolstyrelsen
sammankallades för att afsätta mig, men det
gick icke, ty de flesta ledamöterna voro
på min sida, ehuru den nye kyrkoherden
lutade åt S:ska hållet. Ändtligen fick
jag mig en stämning till tinget. Många
och långväga vittnen blefvo instämda för
att skaffa mig förökade kostnader; men då
jag inför rätten erkände den öfverdrifna
stämningen och läkarebetyget, så blefvo
vittnen icke afbörda. Jag dömdes till
några böter och någon, ehuru mycket billig,
kostnadsersättning. Jag vill minnas, att det
hela uppgick till omkring 20 rdr, hvilka
jag kunde anse som läropenningar för
framtiden.
Under denna »storm i ett glas vatten»
fortgick dock skolan på vanligt sätt, och
jag fortfor att förbereda mig på min
beslutade resa till seminarium, enär jag
klarligen insåg, att jag måste söka mig annan
plats, hvartill också prosten i förtroende
rådde mig, »ty - sade han - S:s vrede
och hämdbegär lägga sig aldrig, så länge
Ni är kvar». Den 1.6 augusti 1839 hölls
examen i skolan utan anmärkning, och
följande dagen var jag på vägen mot
Lund, där jag strax fick inträde på
seminarium. Tiden använde jag så godt jag
förmådde, hyrde mig ett klaver, tog hvarje
morgon kl. 7 en timmes musiklektion hos
domkyrkoorganisten V., bevistade
seminarieskolan om dagarna samt läste och spelade
om kvällar och nätter. Den 28 september
erhöll jag ett ganska passabelt
organist-och kyrkosångarebetyg och den 29 ett
öfvermåttan dråpligt seminariebetyg, om
hvilket biskop Faxe vid afslutningen
smickrande yttrade, att det var det högsta
betyg, som ännu utdelats på seminarium. Så
var jag då en dokumenterad lärarekandidat.
Hemkommen, började jag med oktober
månad åter skolan, som fortgick i vanlig
ordning och med starkt tillopp ännu ett års
tid. Sedan S. numera var öfvertygad, att
jag verkligen ämnade flytta, lade sig hans
vrede, han visade sig vänlig och gaf mig
verkligen flera prof på tillmötesgående.
Ehvad det nu var det uppseendeväckande
oväsendet om den agade gossen eller de
förvånande betygen från seminarium, hvilka
mycket omtalades, som1 ådragit mig
uppmärksamhet, kan jag icke säga. Nog af:
på kort tid fick jag uppmaning att söka
åtskilliga lediga tjänster. Så uppmanades
jag att söka Dalköpinge skola vid
Trelleborg, Ramdala i Blekinge och V. Karup
på Skånes nordvästligaste spets. Jag
beslöt mig för den sistnämda så mycket hellre
som här var 20 tunnor spannmålslön och
med tjänsten förenadt vikariat för
organist-och kyrkosångarebefattningen, hvilket just
var hvad jag önskade. Jag sökte den och
efter någon tids förlopp erhöll jag
protokollsutdrag, utvisande att jag var vald.
Tjänsten skulle dock icke tillträdas förrän
den l oktoker. Så länge fick jag lefva
tillsammans med mina kära Fj.-barn,
Men sommaren gick snart öfver med
skolarbetet, och den 22 september satt
jag med hustru och fyra piltar (af hvilka
den äldste för nu 36 år sedan såsom
filosofie kandidat dog i Lund af kolera, och
den yngste, då två månader gammal, f. n.
är professor vid tekniska högskolan i
Stockholm) på vagnen för den 12 mil långa
flyttningen till min nya befattning i V. Karup.
Men detta må höra till ett annat kapitel.
Folkskolorna i riket
år 1889.
Enligt de, jämlikt föreskriften i § 68
folkskolestadgan, af domkapitlen och
öfverstyrelsen för Stockholms stads folkskolor
insända uppgifter angående
folkundervisningen funnos år 1889 i rikets 2,374
skoldistrikt följande
an tal folkundervisningsanstalter :
Fasta: Flyttande : Summa:
Högre folkskolor ...... 11 - Ii
Folkskolor............... 3,693 789 4,482
Mindre folkskolor...... 685 563 1,248
Småskolor.............- 3,013 1,762 4,775
Summa 7,402 3,114 10,516
De fasta skolornas antal har ökats med
icke mindre än 384, hvaremot de flyttande
minskats med 31, alltså inalles en
tillökning under året af 353 skolor.
Undervisningen upprätthölls af följande
antal lärare och lärarinnor:
Lärare: Lärarinnor: Summa:
Vid högre folkskolorna 12 - 12
» folkskolorna_____4,375 1,523 5,898
» mindre
folkskolorna .................. 269 980 1,249
» småskolorna ...... 390 4,970 5,360
Summa 5,046 7,473 12,519
Härtill komma 355 lärare (hvaraf 8 vid
de högre folkskolorna) och 411 lärarinnor
eller tillsammans 766, som undervisat
endast i öfningsämnen eller handaslöjder.
Antalet lärare i läsämnena * har under
året ökats med endast 6, men antalet
lärarinnor ökats med 170, alltså inalles
en tillökning af 176 lärarekrafter (året
förut en tillökning af 192).
Antalet barn
af 7-.14 års ålder utgjorde 764,909,
hvaraf 388,539 gossar och 376,370 flickor.
Bland dessa hade
under året undervisats.................. 715,878,
» » ej åtnjutit undervisning... 39,957,
hvarjämte uppgifter saknas om ...... 9,074,
Summa 764,909.
De skolpliktiga barnens antal hade
under året ökats med jämt 7,200.
Af de under året undervisade barn af
7-14 års ålder undervisades i sina egna
distrikts
fasta folkskolor .................. 319,395,
flyttande folkskolor............ 67,930,
fasta mindre folkskolor.....:... 27,461,
flyttande mindre folkskolor ... 30,521,
fasta småskolor.................. 110,884,
flyttande småskolor ............ 80,370,
folkskolor, mindre folkskolor
och småskolor utom sina
egna distrikt..................... 14,556, g^ ^
högre folkskolor.............................. ’l96,’
allmänna läroverk och specialskolor... 12,712,
enskilda skolor.............................. 16,799,
hemmen....................................... 35,054,
Summa 715,878.
Bland de barn af 7-14 års ålder, som
under året ej åtnjutit undervisning,
ute-blefvo
efter inhämtande af de i § 48 af
folkskolestadgan föreskrifna insikter...... 5,859,
efter godkänd afgångspröfning jämlikt
§ 47 af folkskolestadgan............... 17,988,
till följd af sjukdom eller naturfel...... 3,660,
af annan anledning........................ 12,450,
Summa 39,957.
Med inräknande af dem, som voro öfver
eller under den ofvan angifna skolåldern
af 7-14 år, undervisades i högre
folkskolor 227 samt i folkskolor, mindre
folkskolor och småskolor 690,026 (ökning
5,072),
Utgifterna
för högre folkskolor, folkskolor, mindre
folkskolor och småskolor ^utgjorde under år
1889 enligt ofvannämda insända uppgifter:
Kronor:
till lärares och lärarinnors aflöning.8,660,591
». skollokaler och inventarier...... 1,919,996
» undervisningsmateriel ............ 220,836
» öfriga behof........................... 1,713,398
Summa 12,514,821,
utvisande en tillökning i utgifter af 534,337
kronor.
Lönetillskott
af allmänna medel hade under år 1889
för aflöning af lärare och lärarinnor vid
folkskolor och småskolor utgått med
tillsammans 3,751,202 kronor 40 öre.
Till de 11 högre folkskolorna hade för
samma år utgått statsbidrag med
tillsammans 13,200 kronor.
FÖR DAGEN.
Reformer i
folkskoleinspektionen.
En öfverinspektör ifrågasattes.
Årets statsverksproposition innehåller
en anmärkningsvärd nyhet rörande
folkundervisningen.
Att den nuvarande ecklesiastikministern
hör till dem, som mena, att en reform i
folkskoleinspektionen är nödvändig, har
varit en känd hemlighet. Han ställer sig
obetingadt på den sida, som håller före,
att man bör sträfva efter att få
folkskoleinspektörer, som uteslutande ägna
sina krafter åt detta kall. Skolans inre
förhållanden hafva hittills för litet
beaktats af inspektörerna. Den egentliga
grunden till inspektionens svaghet härutinnan
är enligt ecklesiastikministerns mening be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
