- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 10:e årg. 1891 /
24

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3. (473.) 21 januari 1891 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24

SVENSK LÄKARETIDNING.

:r 3

roende af brist på system,
sammanhållning och kontroll. Bristen på nödig
kontroll gör sig särskildt märkbar i fråga
om folkskoleinspektörernas resor, »hvilka
ej sällan företagas planlöst och därigenom
medföra mindre gagn, men större
kostnad, än som vederbör».

För afhjälpande af dessa och andra
brister föreslår ecklesiastikministern
tillsättandet af en under departementet
omedelbart ställd person »med framstående
duglighet och erfarenhet i
folkskoleväsendet», genom hvilken den nu saknade
sammanhållningen af det hela kunde
verk-liggöras. Denne skulle årligen
distriktsvis sammankalla folkskoleinspektörerna
för att med dem öfverlägga om
folkskolans angelägenheter.

Samme person skulle äfven hafva
tillsyn öfver lärarebildningsanstalterna.

All inspektion skulle sålunda, enligt
ecklesiastikministerns förslag, skiljas från
folkskolebyråns administrative chef och
öfverlämnas åt en särskild person, som
förutom öfvervakandet af
folkskoleinspektionen tillika skulle utöfva tillsyn öfver
såväl folkskole- som
småskoleseminarierna, hvartill skulle komma skyldighet för
honom att, där sådant påkallades, »biträda
departementschefen vid beredning af
ärenden rörande folkundervisningen af
uteslutande eller öfvervägande pedagogisk
art, särskildt frågor rörande anskaffande
af för folkundervisningsanstalterna tjänlig
undervisningsmateriel». Såsom en
ovillkorlig fordran skall uppställas, att denne
person, som bör förordnas på viss tid,
under det han utöfvar sitt uppdrag ej
får ägna sig åt någon som helst annan
tj änsteverksamhet.

De besparingar å anslaget till
folkskoleinspektionen, som böra uppkomma
genom ordnande af
folkskoleinspektörernas verksamhet efter en bestämd och
sammanhängande plan och framför allt
genom kontroll öfver deras resor, anser
ecklesiastikministern blifva så betydande,
att någon särskild kostnad för aflönande
af öfverinspektören ej behöfver beräknas,
utan böra de genom hans verksamhet
uppkommande besparingarna blifva
härför tillräckliga. I nämda anslag
ifrågasattes alltså ingen annan förhöjning än
det, hvarmed anslaget under de fem sista
åren årligen i medeltal öfverskridits, eller
5,000 kronor.

Hvad chefen för
ecklesiastikdepartementet sålunda föreslagit, har k. m:t
gillat, på grund hvaraf k. m:t i den för
nu samlade riksdag framlagda
statsverkspropositionen hemställer,

att riksdagen - under medgifvande att
af anslaget till arvoden och
resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörer må utgå
arvode, ej öfverstigande 6,000 kronor för
år, åt en på viss tid förordnad person med
de åligganden, som i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet
angifna grunder varda af k. mrt bestämda
- må bevilja förhöjning i berörda anslag
från dess nuvarande belopp, 95,000
kronor, till 100,000 kronor eller med ’5,000
kronor.

Vi återkomma i nästa nurtimer till en
närmare redogörelse för
ecklesiastikministerns förslag.

Förutom den här ofvan omnämda
frågan rörande folkskoleinspektionen
innehåller statsverkspropositionen icke något
nytt beträffande folkundervisningen.

Någon k. proposition i läroverksfrågan
kommer icke att framläggas vid årets
riksdag Myndigheterna skola nämligen
först yttra sig om den senaste
skollagskommitténs betänkande.

Antalet lärarinnor, anställda vid
folk-och småskolorna, ökas årligen ganska
väsentligt; så under 1889 en tillökning
af 170 lärarinnor, medan däremot
lärarnes antal endast ökades med inalles
6 (säger sex).

En ganska ansenlig minskning i de
utexaminerade småskollärarinnornas antal
har ägt rum År 1889 utexaminerades
inalles 640 småskollärarinnor, men förra
året endast 524 - ett under alla
omständigheter helt visst mer än tillräckligt
antal.

»Minimiläsarnes» antal har före den
nya normalplanens tillkomst varit stadt
i jämt nedgående. År 1887
utexaminerades enligt § 48 folkskolestadgan 6,192
lärjungar från rikets folkskolor, år 1888
hade antalet nedgått till 6,033 och år
1889 till 5,859.

De s. k. »högre folkskolorna» föra
enligt alla tecken en tynande tillvaro -
ett eller oannat undantag kan möjligen
gifvas. År 1883 hade de nuvarande
11 högre folkskolorna sammanlagdt 355
lärjungar. Under de följande åren har
detta antal reducerats till 334, 319, 283,
279, 258 och 227. Här tyckes en
reform verkligen vara af nöden.

Med dagens nummer följer

till alla de prenumeranter, hvilkas
tidningsrekvisitioner hittills ingått till Stockholm,
en gratisbilaga: Vinkar för läraren vid
användandet af C. O. Heikes skrifsystem i
skolan.

Undervisningsmateriel. Att till
nedsatt pris hållas folkskolorna till hända
hafva jämte förut tillgänglig
undervisningsmateriel följande läromedel blifvit under
förra året anskaffade genom
ecklesiastikdepartementets försorg, nämligen:
väggkartor öfver jordgloben och Gotland, taflor
för åskådningsöfningar samt materiel för
undervisning i teckning och räkning.

Den pedagogiska lärokursen.
Lektor K. P. Nordlund afslöt i lördags, den
serie föreläsningar i räknekonstens metodik,
som han på anmodan af styrelsen för deri
pedagogiska lärokursen härstädes hållit för
bortåt 350 lärare och lärarinnor från Stock-

holm och landsorten. I sitt
afslutnings-anförande betonade föreläsaren bland annat,
huru nödvändigt det vid undervisningen
vore att lägga en god och säker grund,
såvida den fortsatta lärobyggnaden skulle
blifva något annat än blott ett lappverk.
Därför borde man icke gå till
undervisningsarbetet med förutfattade meningar,
utan noga följa och rätta sig efter
barnens förmåga att mottaga och göra sig
till godo det meddelade. Talaren
hoppades, att den pedagogiska vetenskapen i
framtiden skulle mera än hittills bygga
sina system på vunna erfarenheter om
gången af barnets andliga utveckling.
Liksom man gjorde noggranna
beräkningar öfver mängden och beskaffenheten af
den lekamliga näring både människor och
djur behöfde för sitt välbefinnande, så vore
ock af nöden att noga afväga den andliga
näring, som vore passande för barnet.

Föreläsaren fick till sist mottaga
uttrycken af åhörarnas tacksamhet i ett par
anföranden dels af en bland
kursdeltagarna och dels af Stockholms folkskolors
inspektor.

Statskalenderft och
folkskoleanstalterna. I årets statskalender (liksom
för öfrigt i alla statskalendrar åtminstone
för det senaste årtiondet) finner man
närmast efter förteckningen på de allmänna
läroverken och dessas lärarepersonal en
rubrik, som lyder: »Folkskoleanstalter». Här
väntar man naturligtvis att få se upptagna
åtminstone de viktigaste nu befintliga
folkundervisningsanstalter i riket samt dessas
ledare. Men man blir grundligt besviken.

Den ifrågavarande rubriken har två
underafdelningar, nämligen: »Skollärare
samt kateketer i Stockholm» och
»Direktionen i sällskapet för folkundervisningens
befrämjande». Studerar man
statskalendern närmare, inhämtar man, att i
Stockholm äro anställda 9 kateketer samt -
4 (säger fyra) skollärare. Dessa fyra
skollärare äro enligt statskalendern läraren vid
»Storkyrkoförsamlingens fri- och
fattig-skola» (numera benämd Krafftiska, skolan
och ombildad till en öfverbyggnad på den
egentliga folkskolan), föreståndaren för »Ja-/
kobs och Johannes församlings handtverks-,
fri- och /a£%-skola» (numera benämd
Grewesnmhlska friskolan), läraren vid
»Maria Magdalena församlings fattig-skola»
(numera benämd Philipsénska
skolinrättningen) samt en år 1886 afliden f. d.
lärare i den för bortåt 20 år sedan
upphörda »Maria Magdalena församlings
händt-verksskola» (hvilken skola uppgått i den
omorganiserade och utvidgade Stockholms
borgareskola, om hvilken statskalendern ej
nämner ett ord).

För statskalendern existera alltså inga
andra »folkskoleanstalter» än de af
samfundet »Pro fide et christianismo»
upprättade kateketskolorna samt tre s. k.
»fattigskolor» (delvis nu ombildade) och
en för länge sedan upphörd
»handtverks-skola», vid hvilken enligt statskalenderns
tillförlitliga påstående är såsom lärare
anställd den for 4 V 2 år sedan aflidne
folkskolläraren Olof Olsson.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:37:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1891/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free