Print (PDF) - On this page / på denna sida - N:r 3. (473.) 21 januari 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 3
- Hvarannandagsläsning skall enligt
kyrkostämmans beslut införas i Rasbokils skolor,
Upps. Man menade, att detta skulle befrämja
en jämnare skolgång.
- Rodhe-Lindeqvists privatseminarium i
Göteborg för bildande af småskollärarinnor började
den 47:de terminen sistlidne torsdag. Antalet
inträdessökande var så stort, att endast
omkring hälften kunde mottagas.
- Seminghundra kontrakts lärare beslöto vid
möte i Lunda den 9 d-.s att bilda en särskild
förening, utan att dock utträda ur Södra
Roslags kretsförening. Tre samkväm skola årligen
hållas. Ordförande är skolläraren S. Karlsson
i Frötuna.
- Till folkskoleinspektör i Ystad har skolrådet
utsett rektorn vid därvarande högre allmänna
läroverk L. M. Neuman mot, som förut nämts,
ett årligt arvode af 500 kr. Medsökande voro
fängelsepredikanten Mauritzon och
fängelsedirektör Hallström.
- Afsatt utan föregående varning blef för
någon tid sedan en folkskollärare i Mockfjärd i
Dalarne. Orsaken lär hafva varit den, att han
i en diskussionsförening hållit ett föredrag om
»hvad vetenskapen lär om vår jords uppkomst»..
Läraren klagade hos domkapitlet i Västerås, som
naturligtvis upphäft det olagliga
afsättningsbe-s lutet.
- En pedagogisk slöjdskola med Nääs’
slöjdlärareseminarium som förebild skall enligt hvad
skrifves till oss upprättas vid Askovs
folkhögskola i Danmark. Förutom slöjd efter den s.
k. Nääsmetoden skall undervisningen äfven
omfatta fysiologi, pedagogik, teckning och svensk
gymnastik. Läroanstalten, till hvilken flere
framstående .danska skolmän lofvat sin
medverkan, skall förestås af hr Sören Meldgaard.
- Följande nya läroböcker hafva enligt hvad
skrifves till Läraretidningen antagits i Bergs
församling, Jmtl.: Sjölanders modersmålet,
Sjö-lander-Vihlanders räknebok n:r l, Almquists
geografi, Berg-Lindens naturlära n:r 2, Odhners
svenska historia samt Kastmans läsebok. Med
antagandet af lärokok i biblisk historia skulle
anstå, till dess bättre kännedom vunnits om
ett par föreslagna böcker.
- l 25 år hafva folkskollärarinnan fröken
Sigrid Strandberg och slöjdlärarinnan fru Edla
Gustafsson tillhört lärarekåren vid Katarina
församlings folkskola ’härstädes. Med
anledning häraf hade skolans lärare och lärarinnor
i fredags afton i festvåningen å källaren
Pelikan anordnat en fest. Förste läraren B.
Han-sell utbragte skålen för jubilarerna, hvilka
dessutom hyllades med blommor och verser. Förre
folkskoleinspektören C. J. Meijerberg, som af
sjukdom var hindrad att närvara, hade skickat
särskilda välönskningsskrifvelser.
- Uppfostrans förhållande till dryckenskapen var
ämnet för en öfverläggning vid Stockholms
reformgilles sammanträde den 14 d:s.
Diskussionen inleddes af folkskolläraren G. Bergman
från Gunnarsnäs å Dalsland. De flesta ansågo
i likhet med inledaren, att uppfostran i många
afseenden vore förvänd och bristfällig samt
grundlade dryckenskapslasten. Som botemedel
häremot framhölls spridande af kännedom om
rusdryckernas skadlighet, så att hemmen ej
motverkade hvad som inplantades i skolan, samt
åstadkommande af undervisning! skolorna om
alkoholens skadliga verkan på människokroppen
m. m. Diskussionen fick utgöra svar på frågan.
- Folkskoleinspektören L. J. Leksell har, efter
det han inhämtat lärarepersonalens önskningar,
i ett till skolråden inom inspektionsdistriktet
(södra Dalarne) utfärdadt cirkulär, förordat
följande läroböcker: Lundskogs katekes,
Nor-lén-Lundgrens biblisk historia, Rodhes eller
Kastmans läseböcker (till ytterligare förkofran
Henrikssons läsebok), Norléns, Sjölanders eller
Sundéns modersmålet, J. E. Johanssons
räkne-lära, Berg-Lindens naturlära, Odhners svenska
historia, Almquists geografi och Hults Dalarnes
geografi samt J. E. Johanssons geometri. Till
hvarje skolas inventarium böra inköpas svenska
akademiens ordlista samt Liedbecks
gymnastiska dagöfningar.
- Ett föredöme för skolrådsordförande är
kontraktsprosten I. Strandh i Habo af Skara stift,
skrifves till Smålands Allehanda. Han ej blott
intresserar sig på det lifligaste för
skolväsendet, utan uppoffrar äfven ganska mycket för
såväl folkskolan som
söndagsskoleverksamheten. Förhållandet mellan honom och
församlingens skollärare och skollärarinnor är
prägladt af hjärtlighet och tillgifvenhet å ömse
sidor. Som ett bevis på br prostens välvilja må
särskildt anföras, att då folkskollärarinnan Emma
Viberg den 9 ingick äktenskap med
folkskolläraren Emanuel Thorén från Ljungskile i
Bohuslän, hr prosten för dem gjorde ett riktigt
»storbröllop», hvartill samtliga lärare och
lärarinnor inom pastoratet jämte många af
brudens vänner och väninnor voro inbjudna.
- Löneförhöjning för folkskoleinspektören i
Malmö var som bekant ifrågasatt vid senaste
oktoberkyrkostämman, men skolrådets förslag
härom föll med 2,275 röster mot 2,259. Som
af förstnämda röster 145 afgifvits af personer,
hvilka ej erlagt sista tredjedelen af
kommunal-utskylderna för 1889, yrkas i till länsstyrelsen
ingifna besvär, att dessa 145 röster måtte
förklaras ogiltiga och att som stämmans beslut
måtte fastställas, att löneförhöjningen skett med
2,259 röster mot 2,130. Öfver dessa besvär
hördes församlingens icke klagande medlemmar
den 16 d:s, hvarvid stämman på förslag af en
närvarande uttalade sig för besvärens ogillande
på den grund, att tredje terminen för
kommunalskattens erläggande utlupit dagen före
kyrkostämman, hvadan det ej varit möjligt basera
omröstningen på en därefter upprättad
röstlängd, helst det är föreskrifvet, att innan
röstlängd tillämpas, den skall ha varit framlagd
till granskning under 8 dagar. Kapten G. E.
Boman reserverade sig, framhållande att
beslutet ginge i en riktning på sidan om
gällande lag och författningar.
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Centralstyrelsens årssammanträde.
Såsom tillägg till referatet i förra
numret bör nämnas, att i sammanhang med
frågan om lärarebibliotek bragtes äfven på tal
frågan om ett allmännare upprättande af
bibliotek för skolungdomen, dessas
ändamålsenliga anordning m. m. Det ansågs
emellertid icke lämpligt att utsända båda frågorna
samtidigt till kretsarna, i följd hvaraf den
om barn- och ungdomsbibliotek förklarades
skola hvila till nästa årssammanträde.
Skolmöten.
Östra Dals lärareförening hade
vintermöte i Mellerud den l O dennes. Sedan
lektioner, föredrag och deklamation hållits,
diskuterades frågan: Huru väcka
sannglädtig-het hos barnet och motverka en allt mer
öfverhandtagande lefnadströtthet, likgiltighet
för lifvets högsta intressen?
Härvid framhölls, att orsakerna till denna
likgiltighet och lefnadströtthet, som ofta
förefunnes äfven hos barn, vore hvad skolan
beträffade att söka bland annat i dennas
anordning. Så t. ex. måste undervisningen
i synnerhet i flyttande skolor och i skolor
med kort lästid blifva forcerad och
tröttande. Bland öfriga orsaker betonades, huru
lärarens knappa lönevillkor ofta gjorde
honom försagd och nedstäpad, hvilket
alltid måste hafva menligt inflytande på
barnen. Mötet uttalade som sin åsikt,
att sann glädtighet och lefnadslust väckas
och näras därigenom, att läraren i all under-
visning inlägger det intresse och det lif, som
ämnets natur kräfver, att han i sitt
uppträdande såväl i som utom skolan städse
undviker pessimism och dysterhet, att han i stället
med den lefnadslust och glädtighet, som
försynen beskärt honom, lifvar och eldar sina
medmänniskor till gladt mod och uthållighet
i lifvets viktiga, om ock ofta hårda strider.
Bibliska historien i småskolan.
När och huru skall lärobok användas?
(Bref till Svensk Läraretidning.)
Den kommitté, som fått i uppdrag att
uppgöra kursförslag i kristendomskunskap
för Göteborgs folkskolor, hade olika
meningar i ofvannämda stycke. Kommitténs ena
hälft hyllade normalplanens åsikt, att
hemarbete i biblisk historia borde gifvas
’barnen i småskolans andra årsklass,
medan den andra hälften af kommittén
ansåg, att dylika hemuppgifter icke borde
gifvas förr än i folkskolans första
årsklass. För att bereda frågan en så
allsidig dryftning som möjligt hade stadens
folkskoleinspektör inbjudit hela lärarekåren
jämte representanter för prästerskapet till
ett möte den 13 dennes. Öfver 200 hade
kommit tillstädes.
Diskussionen, som räckte inemot 4
timmar, blef synnerligen liflig. 6 präster,
folkskoleinspektören, 3 småskollärarinnor
och 10 lärare vid egentliga folkskolan
lämnade bidrag till densamma. Som
ingen resolution fattades, meddela vi här
ett sammandrag af meningsbytet.
Att den primära undervisningen i
historia bör vara muntlig, liksom ock att
man på det första stadiet med historia
menar historiska berättelser, är en naturlig
och själf klar sak. Att själfva berättandet
skall hållas i biblisk stil, lugnt, enkelt
och värdigt, betingas af ämnets vikt.
Undervisningens första uppgift är att gifva
barnen konkreta bibliska bilder och bibliska
tankeämnen.
Intrycken af det muntligt’ meddelade
behöfva emellertid stärkas, och i det
syftet bör man begagna sig af den hos
barnet vaknade läslusten. Sålunda bör
redan i småskolans andra årsklass lärobok
sättas i händerna på barnen, så att de ha
ett stöd vid återerinringen af hvad de förut
hört. Erfarenheten har visat, att en
dylik »forskning» är ett nöje och en
stolthet för de små, helst då ämnet är så
tilltalande som de bibliska berättelserna.
Men icke blott för barnen äro dessa
hemuppgifter angenäma, äfven många
föräldrar finna däri nöje och uppbyggelse.
Som man kunnat finna, skulle de blifva
ganska misslynta, om deras barn saknade
sin lilla hemläxa.
Och ser man på den första skolgången
såsom grundläggande också i flit och
arbetsamhet, framstår behofvet af att så
småningom vänja lärjungen vid själf
verksamhet ganskft tydligt. Afbrottet mellan
folk- och småskolan skulle annars blifva
väl tvärt, ty redan i folkskolans första
klass mötes lärjungen af många lexämnen.
Någon öfveransträngning kan ej gärna
befaras, då så rjundlig tid anslagits åt
kursen. Någon mekanisk utanläsning behof-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
