Print (PDF)
- On this page / på denna sida
- N:r 3. (473.) 21 januari 1891
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 3
SVENSK LÄRARETIDNING.
27
ver ej heller inträffa, om uppgifterna
omsorgsfullt förberedas.
#
Motsidans talare anförde betänkligheter
mot såväl behörigheten som nyttan af en
så tidigt inträdande läxläsning.
Erfarna lärarinnor hade intygat, att
kursen kunde inläras utan hemuppgifter
eller läxor. Ty läxor blefve det väl, då
man ju ej skulle inskränka sig till att
tillåta bruket af lärobok i hemmet (något
iförbud häremot kan naturligtvis ej komma
i fråga), utan äfven fordra detta bruk och,
om ej tillsägelsen efterkom mes, anse
plikt-förgätenhet och olydnad hafva ägt rum.
Skall nu 7-8-åringen ha plikten att
läsa öfver en läxa i hemmet och detta
gifvetvis så, att han kan visa upp att så
skelt, då bör han också ha nödiga
förutsättningar härför. Men barnens
innanläsningsfärdighet är ännu så svag, att de
flesta endast med svårighet kunna utan
ledning ordentligt läsa öfver en läxa, och
ledning härvid sakna icke få
folkskolebarn. De läsa därför gärna som de hört,
det vill i allmänhet säga mer eller
mindre annorlunda, än som står i boken, då
ju berättandet ej får vara slafviskt. En
del oriktigheter insmyga sig och tillskynda
kanske barnet orättvisa förebråelser och
tillrättavisningar, som göra
kristendomstimmarna till tråkiga timmar, dessa
timmar, då barnen böra känna, att de »stå
på helgad mark».
Öfningar i att arbeta på hemuppgifter
erbjuda läseboken, små räkne-exempel m. ra.
Har dessutom - såsom särskildt
domprosten d:r Eosell påpekade - ett barn
vid denna ålder suttit på skolbänken fem
timmar under dagens lopp ständigt
sysselsatt med intellektuelt arbete, torde ej
myc-| ken kraft vara öfver för hemarbetet.
Föräldrars önskningar härvidlag finge ej
obetingadt tillmötesgås. (Tal:n anförde, att
i en skola, där en afdelning läste 4
timmar på förmiddagen och en annan 4
timmar på eftermiddagen, föräldrar begärt,
att deras barn måtte få vara med alla 8
timmarna!) Under sista terminen andra
året kunde möjligen en väl preparerad
berättelse lämnas till öfverläsning i
hemmet.
Frågans psykologiska sida framhölls af
bl. a. d:r Ambrosius, som påvisade,
hurusom det muntliga berättandet och
läsningen vore två former, som med afseende
på fattligheten vore mycket olika för
barnet. Den muntliga framställningen talar
mera direkt till barnets känsla och
uppfattning, den senare är i jämförelse
därmed en omväg. Uppmärksamheten tages
då i anspråk för ordalagen, de tekniska
svårigheterna. Men därigenom distraheras
barnen från det lefvande innehållet, från
kärnpunkterna. Läsningen blir under
sådana förhållanden lätt mekanisk; och
hafva barnen fått vana vid ett tanklöst
upprabblande, utrotas denna vana ej så
lätt. Att på detta stadium fordra ett
fullständigt återgifvande på grund af
det lästa, kan därför blifva till stor
skada. Lämpligt torde emellertid vara
att efter det muntliga berättandet
låta barnen läsa samma stycken innantill
i skolan.
En talare, hr K. Gr. Gunnesson^
framhöll som orsaker till den tanklösa
utan-läsningen,’ att böckerna i biblisk historia
hade för mycket af det direkta talet och
att bibliska historien vore examensämne i
småskolan.
*
»Den meningsskiljaktighet som här
framträdt har ej varit en strid mellan
kristendomens vänner och dess fiender, den har gällt
lösningen af en stor uppgift», förklarade en
af de närvarande präst männen. Dessa
ord passa på vida flera pedagogiska
diskussioner om kristendomsundervisningen,
än mången utomstående är böjd att
antaga. Ett ämne, som man älskar, vill
man ju behandla så väl som möjligt.
Bottenskolan och
bildningsnivån.
Skulle bildningsnivån i vårt land sjunka,
om folkskolan blefve. bottenskola för all
undervisning? Denna fråga diskuterades vid
Vinslöfs skollärareförenings decembermöte i
Vanneberga. Alla de närvarande lärarne och
en skolrädsledamot deltogo i diskussionen
och icke blott besvarade frågan med ett
enhälligt nej, utan äfven uttalade sin lifliga
öfvertygelse om de goda följder en sådan
förändring komme att medföra.
Hvad folkskolan anginge skulle säkert, om
baronens, patronens och prästens barn där
åtnjöte undervisning tillsammans med folkets
barn, den mest kunnige och intelligente
lärare eller lärarinna eftersökas. Vidare skulle
såväl skolhus som skolmöbler och lekplan,
ja allt, som rörde skolan, snart bära prägel
af den nya sakernas ordning. Och när en
gång dessa »bättres barn» vuxit upp och
fått säte och stämma i kommun och stat,
skulle de förstå och således bättre kunna
bedöma folkskolan, om de i henne mottagit
sin första undervisning.
Äfven framhölls det rent uppfostrande
däri, att bar» med bättre bildning sutte
tillsammans med folkets och arbetarnes i
skolan. Därigenom att de förre flitigt
begagnade skolan, komme de att lyftande inverka
på anstalten och undervisningen och
skol-försummelserna skulle förminskas.
Klassskillnaden skulle ock utjämnas.
Beträffande en högre undervisning än hvad
folkskolan kan lämna, ansågs sådan både
nyttig och nödvändig oöh måste därför
omhuldas. Eran folkskolan som allmän grund
borde vägar utmynna till allmänna läroverk
och specialskolor. Från allmänna
läroverken kunde tryggt 2 eller 3 (alla talarna utom
en voro för 3) af dess nedersta klasser
borttagas och tyska språket uppflyttas i högre
klass. Att allmänna läroverken genom en
sådan reform nedsattes, kunde icke de
närvarande tänka sig. Tvärtom ansågs, att
genom inträdesfordringarnas skärpande komme
allmänna läroverken att mista en del tröga
och mindre begåfvade lärjungar och
därigenom en del af den tunga barlast, som
försvårar arbetet i dessa läroanstalter.
Dessa lärjungar åter kunde från
folkskolan öfvergå till landtbruks- eller andra för
dem lämpliga skolor och sedan slippa att
en gång stå fåfänga på offentlighetens
marknad, N. P. F.
Riksdagen.
De högre flickskolorna
äro föremål för särskild uppmärksamhet i
statsverkspropositionen.
I en utförlig historik redogöres för
statens ställning till dessa skolor allt ifrån
1862, då de först erhöllo understöd af
allmänna medel. 1885 års kommitté för
undersökning af tillståndet vid dessa
bildningsanstalter afgaf som bekant redan i
början af 1888 sitt betänkande, hvilket
innehöll ganska viktiga reformförslag. De
myndigheter, som haft att yttra sig öfver
kommitténs betänkande, ha emellertid gjort
en mängd anmärkningar mot de framlagda
förslagen, och med anledning däraf vill
ecklesiastikministern ej nu framlägga något
förslag till definitivt ordnande af den högre
kvinnliga undervisningen, ehuru behofvet
af ett sådant synes trängande.
För att ej bereda ytterligare svårigheter
för frågans slutliga lösning är det
emellertid nödvändigt, att något göres för att
hjälpa de högre flickskolorna i deras
ekonomiska trångmål. Och i detta syfte
begäres i statsverkspropositionen, att
anslaget till dessa skolor höjes från 70,000
till 100,000 kronor.
Litteratur.
Det muntliga föredragets tonat i tal och
sång af Oscar Svahn. I. Med 15
teckningar. Sthm, Albert Bonniers förlag.
Pris 4 kr. 50 öre. - I sitt slag är detta
intressanta och om djupa studier vittnande
arbete det första på vårt språk utgifna.
På grundvalen af det här föreliggande
rika undersökningsmaterialet ämnar
författaren utgifva en kort lärobok i ämnet.
För utgifvandet af arbetet har författaren
haft glädjen att tvänne gånger blifva
hedrad med understöd och på svenska
akade-mietis tillstyrkan har han äfven fått sin
ansökan om statsunderstöd beviljad. Icke
minst för lärare bör denna bok blifva
välkommen, då det för dem gäller icke blott
att i allmänhet inlära ett rent och
uttrycksfullt uttal, utan äfven att råda bot för
sådana olater som skorrning, läspning och
stamning.
Nytt i bokhandeln.
Förkortad upplaga af Folkskolans
elementar-bok i modersmålet: rättskrifnings-, sats- och
formöfningar af K. O. Sjölander. Sthm, P. A.
Norstedt & söner. Inb. 25 öre.
Modersmålets form- och satslära jämte
läran om skiljetecknen för folkhögskolor och
liknande läroanstalter af Gustaf Rundgren,
lärare vid Dalarnes folkhögskola. Sthm, P. A.
Norstedt & söner. Inb. 50 öre.
Kortfattad svensk råttsknfningslära af P.
B. Regnér, seminarieadjunkt. Andra tillökade
upplagan. Sthm, Falcrantz & k:i. 25 öre.
Verdandi. 6:e häftet. - Djurvännernas
Tidning. N:r 1. Pris 2 kr. pr årgång. - Linnea,
tidning för barn och ungdom. N:r 1. - Ny
Svensk Tidskrift. Sluthäftet för 1890. -
Skogvaktaren. Haft 1. Pris 65 öre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Oct 8 03:53:34 2006
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1891/0031.html
