Print (PDF) - On this page / på denna sida - N:r 4. (474.) 28 januari 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 4
SVENSK LÄRARETIDNING.
37
kom, hänvisade den till normalplanen,
utan att i sitt kapitel om »lärokurser»
nämna ett ord om någon skillnad mellan
fattiga och rika, mera eller mindre
begåfvade, men med uttryckligt förbud mot
att uppskjuta undervisningen i
realämnena »utöfver den tid, då den med
hänsyn till såväl barnens utbildning som
till de särskilda läroämnenas inbördes
förhållande kan med fördel begynna».
Till yttermera visso återfann man den
gamla bestämmelsen om mindre
afgångs-fordringar för vissa barn just i kapitlet
om »afgång».
Huru är det möjligt att med dessa
fakta för ögonen påstå och sedan
alltjämt vidhålla, att det är folkskolestadgan,
som infört minimikurserna på skolans
arbetsplan?
För hr -/-m-n synas dock nakna
påståenden vara detsamma som skäl.
Detta visar han äfven genom att
åberopa sig på en hr »Nemo», hvilken utan
ringaste försök till bevis förklarat en hel
del af våra uppsatser om normalplanen
vara »vilseledande» och »osanna».
Beträffande minimikursernas sociala
sida skola vi endast citera hr-l-m-n
själf. Han förklarar i en af uppsatserna
i »Vårt Land», att »normalplanen har
föreslagit, att barnen skola delas i två
grupper med hänsyn till föräldrarnas
förmögenhetsvillkor». Detta är ju ett klart
och tydligt språk.
Slutligen anteckna vi ännu ett bevis
på vår motståndares oförmåga att låta
detta vara detta. Han låter ett par
folkskoleinspektörer berätta, »att allmogen
ej låter taga katekesen ifrån sig». Hvad
har detta med striden om normalplanen
att göra, frågar man ovillkorligen. Ingen
skolman har under denna diskussion
yrkat, att katekesen bort uteslutas ur
normalplanen. Därom kan icke hr
-l-m-n vara okunnig, men likväl
vill han synbarligen ingifva sina läsare
den tanken, att motståndarne till en del
af nya normalplanens bestämmelser äro
fiender till katekesen. Detta är dock
väl starkt. Ål fr. D-n.
Medelkostnaden för hvarje lärjunge i
de allmänna läroverken utgjorde år 1890
215 kr., medan medelkostnaden för hvarje
folkskolebarn uppgick till endast 19 kr.
20 öre (däraf statens andel 5 kr. 76 öre).
-=*§*>-
»Jag har stor respekt för erfarenheten
i dylika frågor, mycket mera än för flera
års spekulationer i kammaren», yttrade
nyligen domprosten Rosell på tal om
biblisk-historie-undervisningen i
småskolan.
Lösnummer för komplettering af Svensk
Läraretidnings förra årgång böra
rekvireras fore nästa veckas slut, enär vi ej
kunna åtaga oss att under längre tid
gömma på äldre nummer. Pris 10 öre
pr exemplar jämte 4 öre i porto för
hvarje sändning.
Reformer äro enligt senaste
skollagskommitténs förslag ifrågasatta i de
allmänna läroverkens undervisningsplan. Så
skall dogmatiken betydligt inskränkas och
hälsolära upptagas såsom särskildt ämne.
När blir det månne folkskolans tur?
Enligt hvad det förljudes har
skollagskommittén föreslagit, att i allmänna
läroverken läsningen af katekes-
»utvecklingen» skall uppskjutas till tredje klassen,
d. v. s. till barnets 12 å 13:de
lefnadsår. En dylik reform möter nog intet
hinder då det gäller läroverken, ty där
skall man taga hänsyn till barnets natur.
Men tänk hvilket skri skulle uppstå, om
någon föresloge detsamma i fråga om
folkskolan !
Nya folkskoleinspektörer. Efter
aflidne kyrkoherden Ax. Lundh i Hjärsås
hafva till folkskoleinspektörer tills vidare
intill slutet af år 1892 af k. m:t
förordnats :
förste stadskomministern i Lund, teol.
kand. Olaus Peter Segerberg för Frosta,
Färs och Gärds kontrakt samt
kyrkoherden i Stoby och Norra Sandby
församlingar C. O. N:son Gierow för Östra
Göinge, Västra Göinge och Villands
kontrakt.
Höjda inspektörsarvoden. Lektorn
vid allmänna läroverket i Umeå G. F. T.
Törnvall och folkskolläraren i Bygdeå
församling P. O. Lundkvist förordnades den
13 sistl. juni att tills vidare intill slutet
af år 1892 vore folkskoleinspektörer,
hvarvid den förre förklarades berättigad att för
ifrågavarande uppdrag åtnjuta arvode med
150 kr. och den ’senare med 250 kr.
årligen. På därom gjord framställning har
k. m:t medgifvit, att bemälde
folkskoleinspektörer må fr. o. m. år 1891 tills
vidare årligen å landtränteriet i
Västerbottens län uppbära förhöjda arvoden till
belopp af 300 kr. hvardera.
Inspektion af seminarierna. På
gjord framställning har k. m:t förklarat, att
rektorn vid folkskollärarinneseminariet i
Stockholm C. V. Kastman, hvilken efter
uppdrag af chefen för
ecklesiastikdepartementet under förra året inspekterade
seminarierna i Linköping, Skara och Karlstad,
äger att därför åtnjuta resekostnads- och
traktamentsersättning enligt tredje klassen
i gällande resereglemente (afgift för plats
i första klassens vagn på järnväg, dubbel
hyttplats på ångbåt samt 10 kronors
dagtraktamente*); skolande dylik ersättning på
enahanda sätt utgå till den eller de personer,
som efter bemälde departementschefs
förordnande under innevarande år förrätta
inspektion af folkskollärare- eller
folkskol-lärarinneseminarier i riket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
