Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5. (475.) 4 februari 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖR bÄRARE, UPPfOSTRARE. OCJH SKOLVÄNNER.
N:r 5.
(475.)
STOCKHOLM, 4 FEBRUARI 1891
10:e årg.
Prenumerationspris:
. J/i år 3,.,o kr., 3/4 år 3 kr., */2 år 2
kr., */4 år 1,25 kr. (postarvodet
inberäknadt).
Prenumerationen sker.-
i landsorten å närmaste postanstalt ;
i Stockholm å tidningens byrå.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset
från Drottninggatan), l tr.
Kontorstid: 4-5 e. m.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 4-5 e. m.
Allm. tel. 60 OO.
Tryckt hos Gernandt» Boktr.-Aktiebolag, Stockholm.
Xiösnuxmner
ä 10 öre säljas, å tidningens
byrå samt åallm.
tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
An nonspris:
25 öre pr petitrad (= 14stafvelser),
Födelse-, förlofnings- och
vigselannons l kr., dödsannons 2,so kr.
Annons bor vara inlämnad
senast måndag kl. 5 e. m. för att
inkomma i veckans nummer.
Känner Ni
någon lärare, lärarinna eller skolvän, som ännu
ej prenumererat på
(Svensk läraretidning
Sveriges största och mest spridda
skoltidning,
så försumma ej att snarast möjligt visa
ho-nom eller henne tidningen och omtala
fördelarna af att för egen räkning hålla sig med
densamma.
Svensk Läraretidning kostar endast 8,50
kr. för helt år, 2 kr. för halft år och 1,25 kr.
för kvartal (postarvodet inberäknadt}. - Har
medarbetare i alla delar af riket. - Läses af
öfver 8,000 lärare, lärarinnor, organister,
skolrådsordförande m. fi. - År allmännaste annonsblad
för lediga tjänster vid folk- och småskolan. -
Meddelar under 1891 porträtt af framstående
skolmän en gång i månaden.
Pedagogiska guldkorn.
Det dåliga uppförandet är hos många
barn i sig själft en följd af den ständiga
förbittring, hvari de hållas genom dålig
behandling. Det isolerade och fientliga
tillstånd man genom täta bestraffningar
åstadkommer dödar nödvändigtvis
samkänslan och banar alltså nödvändigt väg för de
öfverträdelser, hvilka denna känsla
förhindrat. Det sträfva sätt, hvarpå barn inom
samma familj behandla hvarandra, ärtofta
till stor del en återspegling af den sträfva
behandling de af de fullvuxna röna och
hvilken dels omedelbart lärts genom
exempel, dels uppkommit af det dåliga lynne
och det begär efter vedergällning mot
andra, hvilka blifva en följd af bestraffningar
och bannor. Herbert Spencer.
Fast allt ej må nås, är bemödandet skönt,
ty i lifvet ,
sträfvandet själft är sitt mål, när det gäller,
hvad ädelt och stort är.
________. Es. Tegnér.
Skolväsendet i Newyork,
Skildradt af en svensk lärarinna.
Vid Stockholms folkskollärareförenings
sammanträde sistlidne torsdag lämnade
lärarinnan vid Jönköpings folkskolor
fröken Adéle Vetterlind en utförlig och
målande redogörelse för det amerikanska
skolväsendet sådant det gestaltar sig i
staden Newyork. Framställningen var
grundad uteslutande på de personliga
iakttagelser fröken V. gjort under en
förliden sommar afslutad’resa till Amerika.
Amerika är ett land, där man utgifver
större summor till sina skolor än till
stående arméer. I staden Newyork finnas icke
mindre än 112 offentliga skolor och hvar
och en af dessa äger i allmänhet 3- å
4,000 lärjungar. Därjämte har staten äfven
aftonskolor, hvilka äro antingen yrkesskolor
eller fortsättningsskolor. Dylika skolor äro
till och med inrättade för olika nationer,
så att t. ex, svenska arbetare vid ankomsten
till Amerika kunna i dessa skolor inhämta
kunskap i engelska språket.
I Amerika finnes icka samma klyfta
mellan folkskola och latinskola som i
Sverige. Ty där underhålles icke på det
offentligas bekostnad mera än ett slags
skolor, i hvilka sålunda de förmögnas och
de fattigas barn gemensamt erhålla sin
undervisning. Gifvet är, att bredvid och
parallelt med dessa offentliga skolor finnas
privata skolor. Från Primary schools
(närmast jämförliga med våra småskolor och
folkskolornas nedre klasser) kan lärjungen,
om han så önskar, omedelbart gå öfver till
Grammar schools och därifrån till Colleges
(universiteten). Det vanliga är, att den
amerikanske yngling, som tänker ägna sig åt
praktiska yrken, slutar sin skolgång med
Primary, mera sällan fortsätter han ännu
tre klasser af Grammar.
I afseende på skolväsendet är staden
Newyork indelad i skoldistrikt, hvilka äro
fullkomligt oberoende af alla kyrkliga
förhållanden. Hvarje skoldistrikt har sin egen
skolstyrelse, af hvilken skolföreståndaren
är medlem.
I spetsen för hela detta stora
skol-sysjem står en superintendent, inspektör,
som vid sin sida har en direktion, och
klart är, att dessa väldiga
undervisningsanstalter kräfva en kraftig styrelse och en
väl genomtänkt organisation i förening med
en sträng disciplin.
Lärarens ställning i de amerikanska
skolorna är helt annorlunda än hos oss.
Han erhåller ingen ordinarie anställning,
och hans kvarstående vid skolan är i hög
grad beroende på hans duglighet. Han är
bunden af en mycket detaljerad, men också
förträffligt uttänkt instruktion, hvilket
möjliggör, hvad nödvändigheten fordrar, att
med framgång kunna undervisa klasser, som
sällan ha mindre än 65-75 lärjungar.
Det åligger läraren med risk af ämbetets
förlust att så bereda sina elever, att af
dessa vid de i allmänhet hvar fjärde månad
återkommande examina minst 65 procent
bestå profven. Lärarne äro anställda för
särskilda kurser och få icke följa sina
elever genom flera kurser. Att man
emellertid i denna lärarens bundna ställning,
som ju lätt kan gifva något opersonligt åt
hela undervisningen, samt i klassernas
oproportionerliga storlek har systemets
svaga sida, torde icke kunna förnekas.
Men Amerikas skolväsende är icke redan
i formen stelnadt, utan lifskraftigt och
smidigt och söker att allt jämt tillägna
sig nya metoder, förbättra sina läroböcker
o. s. v. - man har t. ex. helt nyligen i
Newyork infört svensk gymnastik, om också
modifierad efter inhemska förhållanden -
för hvilket allt Board of education, ett
ständigt utskott af direktionen, har att sörja.
Det förhållandet, att de amerikanska
ynglingarna l regeln endast genomgå de é
allmänna Primary schools, hindrar dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
