Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5. (475.) 4 februari 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 5
icke, att de med klarhet kunna uttrycka
sina tankar både i tal och skrift - något
hvarpå man har ständiga bevis vid de stora
tidningarnas pristäflingar, i hvilka nästan
uteslutande arbetare deltaga och därvid
ofta inlämna värdefulla bidrag. Förtjänsten
häraf tillkommer undervisningsmetoderna,
som äro genomgående åskådliga, det
praktiska valet af ämnen och att
undervisningens mål från början är ställdt på att
förbereda för lifvet.
Undervisningen börjar hvarje dag kl. 9
f. m. med sång och morgonbön jämte
uppläsning af ett stycke utur bibeln. Därvid
användes gamla testamentet, helst psaltaren,
på det att äfven judebarnen skola kunna
deltaga. Denna morgonandakt är den enda
egentliga kristendomsundervisning som
förekommer. Undervisningen pågår därefter
till kl. 12 samt under eftermiddagarna kl.
l-3. Den bestämda tiden får under inga
villkor öfverskridas.
Vid de språkliga öfningarna lägger man
särskildt an på ett vackert och konstnärligt
framsägande, och har man för detta ändamål
särskilda öfningar, hvilka drifvas af därför
anställda lärare. Vid barnets inträde i
skolan antager man dess ordförråd uppgå
till omkring 150 ord. Intet nytt ord får
därefter förekomma, utan att dess betydelse
är fullkomligt klart uppfattad. Därför
finnas ock för de olika graderna i skolan
särskilda läseböcker föreskrifna, hvilka
blifvit affattade just med hänsyn till det
inhämtade ordförrådet, hvilket icke får
öfverskridas. De skriftliga uppsatserna äro
till en början 2 och därefter 4 i månaden.
I dessa behandlas företrädesvis ämnen från
det praktiska lifvet. Bland annat få flickorna
i sina skriföfningar redogöra för ämnen,
som stå i samband med kokkonsten,
kostnadsberäkningar för hushållet och hvad i
öfrigt kan ligga inom området för kvinnans
husliga plikter.
Bland öfriga föremål för undervisningen
tilldraga sig de så kallade formöfningarna
under de första skolåren en särskild
uppmärksamhet. De bestå däri, att de små
få lära sig att af mjuk lera forma först och
främst de vanliga stereometriska kropparna.
Därvid göres början med klotet, hvarefter
kuben erhålles genom att å klotet tillplatta
buktigheten,. I sammanhang med dessa
formöfningar erhållas genom direkt beröring
med och iakttagelse af de sålunda formade
kropparna de allmänna geometriska
begreppen, såsom yta, kantlinje, buktighet,
plan yta o. s. v. Genom att dela ett klot i
halfklot frambringas en cirkelformig yta,
på samma gång halfklotet visar skillnaden
på en plan och en buktig yta.
Vid geografiundervisningen i småskolorna
får barnet börja med att vid ett bord täckt
med sand forma landet och får så sina
första begrepp om berg och dalar. Den
sålunda modellerade kartan färglägges sedan
på det sättet, att de olika partierna beströs
med söndersmulade färgkritor. Denna karta
får eleven därpå rita, och efter 12
månaders undervisning fordrar man, att han ur
minnet skall kunna teckna sitt fosterland
,med alla dess mångfaldiga naturförhållanden
och politiska gränser.
En annan egendomlighet för det
amerikanska skolväsendet är den, att gossar och
flickor äro ställda fullkomligt lika, så att
åtminstone kurserna alltid äro desamma^
om de också icke alltid undervisas under
samma tak. Samundervisning äger som
bekant redan rum i en stor del af de
amerikanska skolorna och den torde ganska
snart komma att genomföras äfven i
Newyork.
Vidare skildrade fröken V. det dagliga
lifvet i en amerikansk skola, hvilken
förunderlig ordning som råder vid skolbarnens
in- och utgående och som förklaras genom
att det försiggår vid musik. Hvarje
amerikansk skola har dessutom en årsfest med
sång, föredrag och prisutdelning.
I samband med föredraget hade fröken
V. anordnat en utställning af en mängd
elevarbeten, hvilka hon medfört från de
besökta skolorna. Härigenom fingo åhörarna
tillfälle att bilda sig en egen mening om
undervisningens resultat. Detta lät sig ock
så mycket hellre göra, som de framlagda
profven icke utgjordes af utvalda föremål,
utan företrädesvis af serier, af hvilka man
kunde se dels arbetets fortgång och
utveckling och dels huru samtliga barnen i
en afdelning utfört sina uppgifter. Arbetena
omfattade skrifning, ritning och modellering.
Vid undervisningen i ritning användas
icke planscher, utan öfningarna ske städse
efter verkliga föremål. I allmänhet får
under arbetet icke användas kautschuk;
eleven måste, så snart en teckning ej
lyckats, bredvid denna göra nya teckningar
af samma slag, tills ett resultat vunnits.
Man lägger stor vikt på; att öfningarna i
i både skrifning och teckning skola ske
med raskhet, på samma gång den största
renlighet och frihet från sudd måste strängt
iakttagas. Särdeles intressant var att se,
huru teckningsundervisningen på ett mera
framskridet stadium bedrifves. Gäller det
att framställa ett ornament, så gifves icke
såsom mönster en färdig förebild, utan
eleven erhåller ett blad, en blomma, en
frukt, en gren eller dylikt in natura att
först afteckna och har därpå till uppgift
att på bästa sätt inplacera denna teckning
i olika och symmetriska ställningar uti
ornamentet t. ex. till en bård.
Allt uti undervisningen synes sålunda
vara anlagdt på det rent praktiska och för
lifvet användbara, det blir i bokstaflig
mening en undervisning för lifvet. Skolorna
äro också amerikanarens stolthet; och det
bästa han bjuder främlingen att se och
lära känna, det är just skolorna, i hvilka
det uppväxande släktet får inhämta den
medborgerliga bildning, som gör folket i
Amerikas förenta stater till hvad det är.
Efter det särdeles sakrika och målande
föredraget, som framför allt vittnade om
ett varmt intresse för ämnet, fick fröken
V. från de talrikt församlade åhörarnas
sida mottaga lifliga uttryck af bifall och
tacksamhet.
Skolstatistik.
Sveriges undervisningsanstalter år 1890.
Ur den vid riksdagens öppnande afgifna
»berättelsen om hvad i rikets styrelse
sedan sista riksdagssammanträde sig
tilldragit» hämta vi nedanstående officiella
sifferuppgifter rörande vårt lands
undervisningsanstalter. Här och där meddela
vi till jämförelse äfven motsvarande siffror
för föregående år. (För folk- och
småskolorna redogjordes redan i n:r 3*.)
Allmänna läroverken och pedagogierna.
Vid rikets allmänna läroverk utgjorde
antalet lärjungar vid början af 1890 års
hösttermin 14,228 (utvisande en tillökning
under året af 166).
Lärjungeantalet vid de pedagogier, som
meddela undervisning utöfver folkskolans j
ståndpunkt, utgjorde sistlidne hösttermin
365 (ökning 10).
Under år 1890 hafva 739 lärjungar,
däraf 29 kvinnor, aflagt godkänd
mogenhetsexamen vid allmänna läroverk och
privata läroanstalter med dimissionsrätt
(27 mindre än året förut).
Seminarierna.
Elevernas antal utgjorde höstterminen
1890 vid rikets sju folkskollärareseminarier
472 (minskning 48) och fem
folkskollära-rinneseminärier 360 (minskning 27) eller
tillsammans 832.
Afgångsexamen undergingo sistlidna års
vårtermin 133 manliga och 118 kvinnliga
eller tillsammans 251 elever (minskning 49).
Småskollärarinneexamen aflades samma
termin vid folkskollärarinneseminarierna af
66 elever, som genomgått första och andra
årens lärokurser (minskning 8).
Vid seminariet i Mattisudden i Jockmocks
församling för lappska småskollärares och
lärarinnors bildande voro höstterminen 1890
intagna 22 elever. Vid seminariet i
Haparanda för finska småskollärares och
lärarinnors bildande voro samma termin intagna
38 elever.
Vid 16 af landsting underhållna
småskollärare- eller lärarinneseminarier hafva
under år 1890 tillsammans 333 elever
undergått den genom k. kungörelsen den
5 juni 1885 föreskrifna afgångspröfning
(minskning 75).
Enahanda pröfning har med särskildt
nådigt tillstånd blifvit anställd vid 4 af
enskilda inrättade småskollärareseminarier
med tillsammans 125 elever (minskning 33)..
Undervisning i slöjd har meddelats vid
folkskollärareseminarierna i Lund, Karlstad
och Hernösand äfvensom vid
folkskollärarinneseminarierna i Stockholm, Skara och
Kalmar. Härjämte har slöjdundervisning
meddelats vid småskollärare- eller
lärarinneseminarierna i Jockmocks församling och
i Haparanda.
Fortsättningsskolorna.
Understöd har för år 1889. utgått till
lärares aflöning vid 792 fortsättningsskolor
(året förut 762) med tillsammans 48,900
* Har lämnade uppgifter voro uppsatta till
samma nummer, men bristande utrymme har
hindrat införandet tills nu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
