Print (PDF) - On this page / på denna sida - N:r 5. (475.) 4 februari 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK i ARABETIDNING.
att vara delägare i änke- och pupillkassan,
så snart han blifvit i den ordning
folkskolestadgan eller särskilda föreskrifter
bestämma till den senare befattningen vederbörligen
antagen, samt
att, hvad angår sådana förfrågningar,
genom hvilka afses att på förhand erhålla
upplysning om, huru stora afgifts- eller
pensionsbelopp, som i vis^a fall skola komma
att erläggas eller utgå, besked härom icke
kan af kongl, direktionen lämnas, förr än
efter det vederbörliga handlingar angående
hvarje särskildt fall inkommit och blifvit
kongl, direktionens pröfning underställda.
Slutligen har kongl, direktionen velat
framhålla önskvärdheten däraf att, om det
särskilda namn (t. ex. efter kyrkan, någon gård
eller by), hvarunder folkskolläraretjänst kan
vara i skolrådets årsuppgift anmäld, varder
ändradt, underrättelse därom oförtöfvadt eller
senast i nästa årsuppgift till
pensionsinrättningen insändes.
Kongl, direktionen anhåller, att
domkapitlet behagade på lämpligt sätt låta bringa
innehållet af detta cirkulär till vederbörandes
kännedom.
Stockholm den 30 december 1890.
J. CHR. RICHERT.
C. F. SMERLING.
G. F. GILLJAM.
Claes Westman.
FÖR DAGEN.
Folkskollärarnes lönefråga
har fått hvila inom riksdagen allt sedan
1886, då ämnet senast bragtes på tal
af f. statsrådet F. F. Carlson och rektor
P. A. Siljeström, hvilka sökte, ehuru
förgäfves, att få det sjunde hundradet
fastslaget, så att det skulle ovillkorligen
utgå till hvarje lärare och lärarinna med
fem års väl vitsordad tjänstgöring.
I år föreligga emellertid icke mindre
än tre motioner i ämnet.
Den första af dessa är väckt samfäldt
af representanten för östgötasmåstäderna
direktör E. A. Zotterman och
riksdagsmannen för Aska, Dals och Bobergs
domsaga hr C. J. Jakobson i Karlshult.
Den gäller blott kofodret. I motionen
föreslås,
att riksdagen ville besluta sådan ändring
uti § l mom. 2 af k. kungörelsen den 25
maj 1888 angående aflöning åt lärare och
lärarinnor vid folk- och småskolor, att
bestämmelsen om att åt ordinarie
folkskollärare och lärarinna bör af skoldistriktet
anskaffas sommarbete och vinterfoder för
en ko in natura må utgå, och att i dess
ställe stadgas, att ersättningen för dessa
naturaförmåner måtte bestämmas till 120
kronor per år eller åtminstone till minst
100 kronor för samma tid.
I den andra motionen, som är väckt
af direktör E. A. Zotterman ensam,
hem ställes,,
att riksdagen ville besluta sådan ändring
uti § l af k. kungörelsen den 25 maj
1888 angående aflöning ål lärare och
lärarinnor vid folk- och småskolor, att
efter mom. l ett moment af följande lydelse
införes: »Har vid folkskola sålunda anställd
ordinarie lärare eller lärarinna i denna
egenskap oförvitligen tjänstgjort i fem år,
skall den årliga lönen, därest den icke
redan uppgår till 700 kronor, höjas till
detta belopp.»
Båda dessa motioner hafva tillkommit
närmast med anledning af petitioner från
Västra Östergötlands och Motala
lärareföreningar samt afse att få till stånd
ändring i de två bestämmelser, hvilka
oftast gifvit anledning till strider mellan
skoldistrikt och lärare.
#
Ännu betydelsefullare är emellertid
efter vårt förmenande den motion, som
blifvit väckt af hr Aug. Henricson i
Karlslund (riksdagsman tör Hammarkinds
och Skärkinds domsaga i Östergötland),
med hvilken representanten för Harjagers
och Rönnebfergs härad i Skåne Nils
Persson i Vadensjö instämt. I denna
motion föreslås,
dels att riksdagen måtte besluta följande
ändringar i folkskollärarekårens
löneförhållanden:
1) Skoldistriktet skall enligt hittills
gällande grunder förse läraren med bostad,
bränsle och trädgårdsland, hvaremot
kofodret samt aflöningen i spannmål bortfalla.
2) Den kontanta lönen för vederbörligen
examinerad extra ordinarie folkskollärare
skall utgå med minst 600 kronor, däraf
staten bidrager med två tredjedelar.
3) Ordinarie folkskollärare skall för åtta
månaders undervisning åtnjuta, förutom
bostad och vedbrand eller ersättning därför,
en årlig minimilön af 700 kronor.
4) Efter fem års oförvitlig tjänstgöring
såsom ordinarie höjes den kontanta lönen
tilll 800 kronor och efter ytterligare fem
års sådan tjänstgöring till 900 kronor.
5) Till den kontanta minimilönen för
ordinarie lärare, 700 kronor, bidrager
staten med två tredjedelar, skoldistriktet
med en tredjedel.
6) Ålderstilläggen, 100 kronor efter fem
års och 200 kronor efter tio års
tjänstgöring, utgå ensamt af statsmedel;
dels att riksdagen måtte bevilja det
anslag, som erfordras för genomförandet af
ofvan föreslagna ändringar från 1892 års
början.
Genom denna motion hafva åtskilliga
nya principer i afseende på
folkskollärarnes löneförhållanden dragits under
rik$-dagens ompröfning.
Först och främst vill motionären hafva
bort kofodret och aflöningen i spannmål.
Dessa naturaprestationer kunde ju på
den tid, då bestämmelserna härom
ursprungligen tillkommo, anses vara på
sin plats, men numera måste detta sätt
att utgöra aflöningen anses föga tidsenligt.
Härtill kommer, att ifrågavarande
bestämmelser ofta hafva till följd rättstvister,
som äro allt annat än nyttiga för skolan
och för främjandet af det goda
förhållande, som alltid bör råda mellan lärare
och församling.
Motionären har tänkt sig kofodret
ersatt med ett kontant penningebelopp
af 100 kronor. På grund häraf har han
föreslagit minimilönens höjande för extra
ordinarie lärare från 500 till 600 kr.
och för ordinarie lärare från nuvarande
600 till 700 kronor.
Då kofodret på de flesta ställen är
vardt mera än 100 kr. och lärarne
sålunda skulle göra en ren förlust att få
detsamma utbytt mot nämda belopp, har
motionären på annat sätt velat gifva dem
ersättning. Han föreslår nämligen, att
lönen efter fem års oförvitlig ordinarie
tjänstgöring ovillkorligen höjes med 100
kr., och att efter tio års dylik
tjänstgöring läraren har rätt till ännu ett
ålderstillägg å 100 kr. Därigenom skulle
den för snart sagdt alla andra tjänstemän
genomförda principen om lönetillägg efter
vissa tjänsteår äfven komma att, ehuru
i mycket anspråkslös skala, vinna
tillämpning äfven för folkskollärarekåren.
Det har under de senaste åren rådt
en stark sträfvan att öfverflytta en del
af folkskolebördorna på staten. I likhet
med motionären anse vi denna sträfvan
fullt berättigad. Det gäller blott att finna
något lämpligt sätt, hvarpå staten kan i
högre grad än hittills bidraga till
folkskoleväsendet, ty den ofta föreslagna
utvägen, att staten skulle öfvertaga hela
folkskollärarelönen, anse vi vara till både
skolans och lärarekårens skada.
Den väg, på hvilken motionären här
inslagit, är enligt vår mening den rätta.
Genom kofodrets borttagande och
minimilönens höjande med 100 kr. får staten
framdeles i själfva verket bidraga med
två tredjedelar äfven af
kofodersersättningen, som hittills utgått ensamt af
skoldistriktet. En än större lättnad beredes
kommunerna därigenom, att ålderstilläggen
föreslagits skola utgå helt och hållet af
statsmedel. Kommunerna kunna alltså
aflöna sina lärare med ända till 900kr.,
utan att själfva behöfva bidraga med
högre belopp än 233,33 kr. förutom
bostad och vedbrand eller ersättning
härför.
Genom bestämmelsen om
ålderstilläggens utgörande helt och hållet af
statsmedel åstadkommes därjämte full rättvisa
de olika skoldistrikten emellan i afseende
på skolutgifterna.
Af hvad vi nu yttrat synes, att vi
önska all framgång åt denna motion.
Någon lönereglering i egentlig mening
blir det ju icke; härför tyckes tiden ej
ännu vara inne. Men genom motionens
antagande skulle man komma ifrån det
nuvarande oefterrättlighetstlllståndet samt
i någon mån vinna lugn och stadga.
Vår öfvertygelse är, att såväl
kommunerna och lärarepersonalen som ännu
mera skolan själf skulle i hög grad vinna
på en förändring i den riktning, som
här ifrågasatts.
Efter hvad vi förnummit, har motionen
rönt välvilligt mottagande på skilda håll.
Det är emellertid ännu för tidigt att
kunna yttra sig om dess blifvande öde.
Låtom oss emellertid hoppas det bästa!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
