Print (PDF) - On this page / på denna sida - N:r 6. (476.) 11 februari 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 6
SVENSK LÄEAEETIDNING.
63
Kredit.
Utgifter under året:
Centralstyrelsens
årssammanträde .................. 166:65
Verkställande utskottets
sammanträden ............ 21:70
Revisionen af 1889 års
räkenskaper ................. 35:80
Årsskriften..................... 650: -
Utsändning af årsskriften
och af medlemslistor ... 89: 75
För bidrag till svenska
folkundervisningens historia 180: -
Lärarebildningskommittén 23:40
Sekreterarens arvode ..-.-. 300: -
Kassaförvaltarens d-.o...... 100: -
Tryckning af reversal...... 5: 75
Inbindning..................... 4:50
Postporton och skrifmateriel 49:42
Afskrifning å inventarier... 5: - 1,631: 97
Behållning till år 1891...............~ 5^475: 34
Summa kr. 7,107: 31
Föreningens tillgångar vid årets slut
utgjordes af:
Insatta medel i Stockholms enskilda bank:
på deposition mot 4 ’/2 %
ränta ..................... 5,000: -
på upp- och afskrifnings-
räkning .................. 435: 34 5^35. 34
Inventarier för............-................ 40; -
Summa kr. 5,475: 34
Under året, som revisionen omfattar, har
centralstyrelsen af kassaförvaltaren för
tionde allmänna folkskolläraremötet’
emottagit ett från nämda möte befintligt
öfverskott, utgörande med ränta vid sagda års
slut 652 kr. 28 öre, att såsom särskild
tillgång förvaltas till ett blifvande allmänt
folkskolläraremöte. Omförmälda belopp är
enligt oss förevisade insättningsbevis
inne-stående i Stockholms enskilda bank dels
på deposition, dels på upp- och
afskrif-ningsräkning.
.Den 3 och 4 januari höll centralstyrelsen
sitt årssammanträde, hvarjämte dess
verkställande utskott under året haft 22
sammanträden.
Med erkännande anse vi oss böra
omnämna centralstyrelsens initiativ till och
vidtagna åtgärder för erhållande af en
tillförlitlig skolgångsstatistik.
Centralstyrelsens och verkställande
utskottets protokoll hafva vid granskningen
befunnits förda med berömvärd omsorg och
reda. Föreningens arkiv och öfriga
tillhörigheter äro väl ordnade och i bästa
skick.
Käkenskaperna äro förda med vanlig
noggrannhet och reda, inkomst- och
utgiftsposterna med behöriga verifikationer styrkta
och säkerhetshandlingarna å de i banken
insatta medlen, hvilka handlingar blifvit
oss företedda, betryggande.
På grund af hvad som under den nu
afslutade revisionen förekommit är det med
synnerlig tillfredsställelse revisorerna,
hembärande centralstyrelsen Sveriges allmänna
folkskollärareforenings skyldiga tack för
ådagalagdt nit och ospard möda i
föreningens intresse, härmed tillstyrka,
att full ansvarsfrihet för 1890 års
räkenskaper och förvaltning må
centralstyrelsen i vederbörlig ordning
meddelas.
Stockholm den 5 februari 1891.
G. M. Celander. Alexander Jonsson.
Nils Rosengren.
Ny krets.
Inom Sollefteå skollärareförening har
frågan om anslutning till S. A. F. flera
gånger varit väckt, men alltid mötts af
ett envist motstånd. Under det förflutna
året hafva emellertid - skrifves till Sv.
Ltg - flera af föreningens medlemmar
till följd af de hätska angrepp, som tid
efter annan riktats mot S. A. F. i
allmänhet och centralstyrelsen i synnerhet, tagit
närmare reda på allmänna föreningens
syftemål och verksamhet. Följden häraf
visade sig vid föreningens möte i Sollefteå
den 29 sistl. januari, då föreningen nästan
enhälligt beslöt att ansluta sig till S. A. F.
I samband härmed beslöts, att föreningen
skulle kallas Sollefteåkretsens lärareförening.
Till styrelse valdes hrr N.- Ulin i Multrå
(ordförande), E. Näslund i Sollefteå (vice
ordförande), S. Löfgren i Graninge och
A. Eriksson i Multrå (kassaförvaltare).
Skolmöten.
Rönnebergs oeh S. Luggude
kretsförening hade sitt julmöte i Hesslunda
folkskol a d en 3 januari*, hvarvid skolläraren
N. J. Bokelund från Frillestad höll ett
intressant föredrag om hälsovårdsläran
såsom undervisningsämne i folkskolan, därvid
påpekande, hurusom detta för hvarje
människa så viktiga ämne hittills blifvit
undanträngdt från såväl folkskolans som allmänna
läroverkens undervisningsplan af andra
mindre viktiga och mindre nödvändiga
läroämnen, samt huru en ändring i detta
afseende vore högeligen af behofvet påkallad.
Några enkla hälsovårdsregler påpekades,
genom hvilkas efterlefnad många sjukdomar
skulle kunna förebyggas.
Efter föredraget vidtog ett lifligt
meningsutbyte öfver trenne af de på programmet
upptagna öfverläggningsämnena.
Såsom svar på frågan: Hvad har
läraren att göra för att bibehålla och utveckla
kunskaperna hos ungdomen? antogs
följande resolution:
Mötet uttalar som sin åsikt,
att alldenstund barnens målsmän ej synas inse
vikten och nödvändigheten af, att särskilda
åtgärder vidtagas för bibehållande och utveckling af
kunskaperna hos ungdomen, måste läraren taga
initiativet för åstadkommande af dylika åtgärder;
att läraren vid sin verksamhet i skolan måste
söka göra undervisningen så intressant och
lockande som möjligt, så att barnens läslust
och törst efter ökadt vetande därigenom väckes,
samt alltid framhålla för barnen, att hvad
som i skolan medhinnes endast är inledningen
till det för en människa nödvändiga vetandet;
att läraren bör söka verka för
åstadkommande och vidmakthållande af sockenbibliotek
och göra sitt inflytande gällande för att till
dessa bibliotek må anskaffas goda, lättlästa och
lärorika böcker, som äro lämpliga att gifva
barnen en vidsträcktare inblick i de ämnen,
som i skolan läras och öfvas, samt genom
ord och exempel påpeka för barnen fördelarna
af att använda sina lediga stunder till ökande
af sina kunskaper i stället för att tillbringa
dem i dåliga sällskap med gagnlösa och
själs-mördande tidsfördrif;
att läraren bör, där någon möjlighet yppas,
söka verka för åstadkommandet af lämpligt
anordnade fortsättningsskolor eller, om sådant
’* Införandet fördröjdt på grund af bristande
utrymme.
skulle befinnas omöjligt och läraren skulle
anse sig äga tillräcklig kraft att utsträcka
sin undervisning utöfver 6 timmar om dagen,
anordna under lämplig tid på året en
aftonskola, där lärjungarna isynnerhet borde
vägledas till förkofran i de ämnen, som äro
nöd-vändigast för det praktiska lifvet, såsom räkning
och skrifning;
att läraren bör verka för spridandet af goda
och upplysande tidningar och tidskrifter samt
uppmana från skolan afgångna elever, som hafva
råd och lägenhet att offra någon längre tid på
sin fortsatta utveckling, att besöka
folkhögskolan för att där utbilda sig till goda och
för det praktiska lifvet väl rustade medborgare.
I fråga om skolbarnens hemuppgifter
antogs följande resolution:
Mötet uttalar som som sin åsikt,
att det i många fall kan vara både nyttigt
och nödvändigt att förelägga skolbarnen
hemuppgifter, emedan barnen ej annars lära sig
tänka och arbeta på egen hand, emedan det,
som i skolan genomgås, bättre och längre
bevaras i minnet, om det jämväl blifver föremål
för särskild öfning i hemmet, och emedan
samarbetet mellan hem och skola genom dessa
hemuppgifter starkes, hvarjämte de äldre
familjemedlemmarna genom att intressera sig
för lösningen af barnens hemuppgifter lifvas
att underhålla och vidga sitt eget vetande;
att man vid lämnandet af hemuppgifter bör
- i synnerhet i fråga om småskolans
lärjungar - noga tillse, att dessa uppgifter icke
blott för hvarje särskildt tillfälle blifva få,
korta och begränsade, utan äfven så
välförberedda, att de ej förorsaka lärjungen någon
öfveransträngning eller gifva anledning till
slarf och oordentlighet, samt
att de ämnen, som bäst lämpa sig för
hemuppgifter, äro kristendom, historia, geografi,
räkning och uppsatsskrifning.
Vid behandlingen af frågan? Hurudan
lör en folkskollärare vara? framhölls,
att det är af ganska stor betydelse för hans
verksamhet, att han har ett vänligt, tilldragande
yttre;
att han visserligen bör vara själfständig och
karaktärsfast, men ock anspråkslös och
ödmjuk samt ej sätta sin ära uti att stå på
spänd fot med barnens målsmän och
öfverordnade myndigheter, utan i allt, hvad på
honom ankommer, söka upprätthålla ett godt
förhållande mellan sig och dem, så att en
verklig samverkan må komma till stånd dem
emellan;
att han bör känna och öfva konsten att
behärska sig, så att hans sinne ej må bringas
ur jämvikt under skolarbetet och han sålunda
mista en god del af den aktning lärjungarna
böra hysa för hans person, om hans arbete
skall krönas med verklig t ramgång;
att han bör omfatta alla sina lärjungar med
kärlek och visa sig kärleksfull i allt sitt
uppträdande, men ej favorisera någon af sina
lärjungar, emedan detta grundlägger hos barnen
afundsjuka, misstänksamhet och tvifvel på
lärarens rättrådighet;
att han hälst borde vara ekonomiskt
oberoende, emedan sinnets betungande med svåra
brödbekymmer inverkar menligt på
undervisningen och tvingar läraren att söka
biförtjänster, med hvilka den tid upptages, som under
lyckligare omständigheter borde och kunde
komma hans lärareverksamhet till godo;
att han bör visa sig tolerant i religiösa,
politiska och sociala stridsfrågor, så långt hans
öfvertygelse det medgifver, på det han ej må
göra med honom olika tänkande
församlingsmedlemmar till sina motståndare och fiender
och på så sätt försvåra eller omintetgöra
det nödvändiga samarbetet mellan hem och
skola, och slutligen
att han bör vara sann och konsekvent i
allt sitt uppträdande och låta sina handlingar
stå i full öfverensstämmelse med den
undervisning och uppfostran han i skolan
meddelar.
Öfriga å programmet upptagna frågor
bordlades till nästa möte, som hålles i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
