Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6. (476.) 11 februari 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
SVENSK LÄKARETIDNING.
N:r 6
Sireköpinge folkskola under sista hälften
af juli månad.
Den angenämaste stämning var
rådande under hela mötet, hvartill ej minst
bidrog den präktiga musik, hvarmed
Mor-arps musikförening trakterade
mötesdeltagarna. Br.
Riksdagen.
Undervisningsutskottet,
såsom andra kammarens tillfälliga utskott
n:r l plägar benämnas, emedan det
hufvudsakligen har att behandla sådana skolfrågor,
som röra själfva undervisningen m. ra.,
består i år af följande ledamöter:
godsägaren G. F. Östberg, redaktör E.
Hammarlund, hrr /. A. Johansson i Strömsberg,
L. P. Mallmin och And. Svenson i Edum (valda
med hvardera 179 röster) samt
bergsbruks-idkaren C. G. Bruse, redaktör Henrik Hedlund,
läroverksadjunkten P. A. Romberg och
döf-stumskoleföreståndaren E. A. Zotterman (med
hvardera 115 röster).
Vid utskottets konstituerande
sammanträde valdes till ordförande hr Östberg
och till vice ordförande hr Hammarlund.
Utskottet kommer under sina närmast
följande sammanträden att sysselsätta sig
med de af hr Ollas A. Ericsson och
kontraktsprosten A. T. Pettersson väckta
Skolmotionerna.
En valfri fjärde årskurs
har påyrkats af direktionen öfver högre
lärarinneseminariet samt vunnit regeringens
understöd. I statsverkspropositionen
begäres ett årsanslag af 3,000 kr. å extra
stat för anordnandet af en sådan kurs.
I en vid direktionens skrifvelse bilagd
promemoria framhåller seminariets rektor,
att den nuvarande treåriga kursen endast
förmår bibringa ett fåtal af eleverna den
mognad och utbildning, som äro önskvärda
med afseende på de uppgifter, för hvilka
de vanligen tagas i anspråk.
Meningen med den nya årskursen är att
bereda eleverna tillfälle dels att medels af
vederbörande lärare ledda och kontrollerade
själfstudier i två eller tre besläktade ämnen
vinna ökad teoretisk kompetens, dels att
medels sammanhängande öfningslektioner
och skolbesök förvärfva praktisk färdighet
och en klarare inblick i en högre
flickskolas organisation och ledning. En
fullständigare ombildning af läroverket har
länge varit påtänkt.
Val med slutna sedlar.
Lagutskottet har tillstyrkt bifall till hr
E. Hammarlunds motion om ändring af § 14
i kyrkostämmoförordningen för Stockholms
stad, så att skolrådsval m. m. skola kunna, när
så äskas, företagas med slutna sedlar.
Denna förändring vidtogs som bekant år
1880 i den allmänna
kyrkostämmoförordningen.
Vinterbad för folkskolebarn
finnas numera i hufvudstaden. Det är
Nikolai församlings skolråd, som hedern
tillkommer att i detta fall hafva gått i
spetsen.
Den nya badanstalten afprofvades
sistlidne fredag i närvaro af skolrådet. Den
är belägen på nedra botten i skolhuset vid
Svartmangatan.
Utanför det egentliga badrummet finnes
ett mindre rum, som är försedt med
anordningar för desinfektion af kläder.
Öfver ingången af detta rum visar
inskriptionen »Skolbad» den besökande vägen.
Vid inträdet i själfva badlokalen har man midt
framför sig en större badkamin af koppar, från
hvilken ett rörsystem med kranar utgrenar sig.
Till höger har man numrerade afklädningsplatser
för dubbla antalet barn, som samtidigt bada.
Bänkarna här äro i träets färg, endast fernissade,
liksom den öfver hela golfvet liggande »trallen»,
under det väggar och tak äro oljemålade, de
förra i tonfärg och det senare i hvitt.
Uppe vid taket är på denna sida af rummet
uppsatt en vattenbehållare, som kommunicerar
med badkaminen och rymmer omkring 130 liter.
Badkaminen själf rymmer däremot omkring 670
liter.
Kasta vi vid inträdet blicken till vänster, > så
finna vi här 10 nätta numrerade badbaljor.
Öfver hvar och en af dessa sitta tvänne kranar å
hvar sitt rör. Den ena af dessa kranar lämnar
varmt vatten vid den önskade temperaturen och
från den andra, som är ämnad att mera sällan
användas, erhåller man vatten direkt från
vattenledningen.
A väggen vid hvarje badbalja är en liten
tvålkopp af förtent koppar fastsatt och bredvid
denna hänger å sin knapp en svamp. I taket midt
öfver hvarje balja sitter dithörande dusch.
Emellan badkaminen och badbaljorna har ett större
badkar fått sin plats. Invid badkaminen sitta
blandningskranar, med hvilkas tillhjälp man kan
på en gång samtidigt fylla alla badbaljorna med
vatten af den önskade temperaturen.
Sedan de respektive badgästerna
ordentligt rentvättat sig, lyfter hvar och en upp
botten ventilen i sin balja, för att befria
sig från det begagnade badvattnet. Under
tiden ställes duschen i ordning vid
blandningskranen. Den där befintliga
termometern visar 30 grader C., och inom några
ögonblick börjar ett behagligt regn utgjuta
sig öfver hvar och en af de 10 små
badgästerna. Temperaturen å duschen sänkes
så småningom ned till 15 grader C., och
sällskapet är färdigt att kläda på sig samt
begifva sig upp i skolan tillbaka till sitt
arbete.
En annan grupp af 10 barn är i
beredskap att omedelbart härefter bada.
Meningen är att under förmiddagens lopp
kunna bada omkring 100 barn, och vid
afprofning har det visat sig, att härför
erfoderligt vatten kan erhållas.
Till förekommande af förkylningar har
man uppgjort detaljerade badregler, i
hvilka det bland annat heter:
I rått och kallt väder inställes badningen^ tills
gynnsammare väderlek inträöar, och under den
kalla årstiden stanna barnen inne i klassrummet
under den rast, som följer närmast efter deras
bad, och för öfrigt iakttages, att lärosalen under
baddagarna är något starkare uppvärmd än annars.
Dylika badanstalter hafva sedan flera
år funnits i Kristania och Trondhjems
folkskolor, där de blifvit införda på läkares
tillrådan. Det är anordningarna i
Trondhjem, som närmast tjänat till mönster för
denna inom vår hufvudstad nya anstalt.
Man har, säger Aftonbladet, skäl att
hoppas ett godt resultat af det här inredda
skolbadet, som väl lärer vara det första
i sitt slag inom vårt land. Och nu, sedan
isen blifvit bruten, torde det ej dröja länge,
innan exemplet följes på månget annat håll.
Ä, M. BotVidson.
-h
Åter har liemannen varit ute och skördat,
denna gång icke någon folkskolans lärare,
men en om folkupplysningen varmt
nitälskande man. Hvilken lärare, synnerligast
inom Östergötland, kände ej vemod och
saknad, då dödsbudet om slöjdinspektören
A. M. Botvidson i Vittinge kom!
Den aflidne var ägare af Vittinge inom
Kuddby socken å Vikbolandet, där han den
2 dennes slutade sina dagar i en ålder af
nyss fyllda 68 år.
Att här uppräkna alla de
förtroendeuppdrag, som kommit honom till del, såväl
inom som utom kommunen, skulle taga
tidningens utrymme i allt för starkt anspråk,
hvarför endast det som närmast berör
skolan må omnämnas. Såsom
landstingsman och ledamot af hushållningssällskapet
har han varit i tillfälle att verka betydligt
för skolan. Vid läraremöten eller andra
tillfällen, då flera lärare voro samlade,
slogs ring kring »farbror». Östergötlands
småskollärarmneseminarium, i hvars
styrelse han hade säte, är hans verk. Den
pedagogiska slöjden inom länet likaså. I
hans egen kommun fanns en ordnad
folkskola, innan inspektörs- och
skolrådsinstitutionen kommo till stånd, och då var det
B. som stod i spetsen.
Han var ej en ordets, utan en handlingens
man, och »där gubben B. tog i, där kändes
det» ; segra skulle han, om han ock måste
uppbära smälek. Med en god blick och ett
godt omdöme förenade han en ihärdighet,
som är sällsynt.
Under de senaste åren hängaf han sjg
med ifver åt Skolslöjden inom länet, och
det var utan tvifvel de besvärliga
inspektionsresorna, som försvagade hans annars
starka hälsa. Huru strålade ej hans blick,
då han fick se en välgjord modell! Och
huru mulen såg han ej ut, då någon sökte
tala nedsättande om Nääs! Själf hade han
genomgått kurs vid seminariet därstädes,
och sällan råkade man honom, utan att
höra honom tala med förtjusning om denna
anstalt.
I trädgårdsskötsel och trädplantering var
B. likaledes väl bevandrad. Därom vittnar
icke allehast hans egen trädgård, hvars
fruktträd till antalet närma sig tusendet,
utan äfven skolträdgårdar, parkanläggningar
och i orten befintliga fruktträdgårdar. Från
Vittinge hämtades fruktträd i mängd, oftast
utan ersättning.
För omkring 40 år tillbaka stod Kuddby
kyrka på en kal backe. Nu är hon
omgifven af stora, lummiga träd, som länge
skola vittna om den rastlöse och gifva
lärdom åt efterkommande. Suse nu dessa
träd mildt öfver den gamles grafkulle och
tillhviske honom alla goda vänners »sof
i rö!» C-n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
