- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 10:e årg. 1891 /
72

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7. (477.) 18 februari 1891 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

72

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 7

0 Frågan inleddes af hr 5. Löfgren, som
ansåg denna fråga vara af den beskaffenhet, att
hon förr eller senare måste finna en
tillfredsställande lösning. Trodde, att om hon ånyo
folie, hon i så fall skulle falla framåt. Det
var därför han tagit sig friheten att ånyo väcka
frågan till lif, fastän han nogsamt hade i minnet
det öde, som drabbade henne vid fjorårets
vintermöte. De skäl, han då anförde för
anslutningen till allmänna föreningen, voro ännu lika
talande, men då mötesdeltagarna troligtvis hade
dem i minne, ville han ej upprepa dem ånyo.
Det af allmänna föreningens fiender så ofta
upprepade talet om kristendomsfientlighet ansåg
han vara endast svepskäl. Knappast en enda
trodde därpå. Trodde sig ej taga mycket miste,
om han påstode, att afvogheten mot allmänna
föreningen hade sin grund däri, att man
fruktade, det föreningen i fråga kunde komma att
verka därhän, att läraren finge större inflytande
på skolan, än hvad han hittills haft. Häri låge
nog också skälet till de förtviflade försök, som
på sista tiden gjorts att få folkskolläraren
förklarad vara icke valbar till ledamot af skolrådet.

Hr Sellgren ansåg det ej vara af nöden att
nu ansluta sig till allmänna föreningen, men
ville ej heller tvärt afslå frågan. Yrkade
därför, att frågan skulle förklaras hvilande till
nästa möte.

Hr Unden hade förr stått på den sida, som
ej önskat ingå i allmänna föreningen.
Numera vore han af annan åsikt. Hade under
sex års tid läst Svensk Läraretidning, men
icke kunnat finna något kristendomfientligt
hvarken i tidningen eller i allmänna föreningens
verksamhet. På grund af de hätska angrepp,
som på senaste tiden gjorts mot allmänna
föreningen, röstade han för anslutningen.

Hr Neander ville fråga, hvilka fördelar man
hade af att ingå och hvilka olägenheter af att
ej ingå.

Hr A. Eriksson sade sig förr ha varit emot
anslutningen till allmänna föreningen, hvilket
kommit sig däraf, att han varit vilseledd genom
läsning af tidningar, som varit bittra fiender
till Läraretidningen och allmänna föreningen.
Hade under sista året närmare tagit reda på
föreningens åsikter i religionsfrågan och funnit
dem stämma öfverens med sina egna. Hvad
Läraretidningen beträffade, verkade den ej mot
kristendomen; den ville blott en reform i
kristendomsundervisningen. Ville också påpeka,
att tidningen intoge samma ståndpunkt i
kristendomsfrågan som öfverstyrelsen för
Stockholms folkskolor. Tal:n hade dessutom genom
samtal med ett par aktade medlemmar af
Ytter-lännäskretsen stärkts i sin tro, att allmänna
föreningens tendens ej vore kristendomsfientlig.

Sedan hrr Löfgren och Eriksson ännu en
gång haft ordet för att påpeka det mål, för
hvilket allmänna föreningen verkade,
förklarades diskussionen afslutad, hvarefter föreningen
nästan enhälligt beslöt att ingå i Sveriges
allmänna folkskollärareförening.

I samband härmed beslöts, att föreningens
namn skulle ändras till »Sollefteåkretsens
lärareförening».

Kloekarebefattningen behöfver ej
alltid frånträdas samtidigt med
folkskolläraretjänsten. Mellan Höre-

da församling i norra Småland och
numera pensionerade folkskolläraren
därstädes C. A. Holmström har rättegång
uppstått rörande frånträdandet af
klockare-och organistbefattningarna i församlingen.
Af handlingarna i målet inhämtas:

att Holmström blifvit å sockenstämma den
24 oktober 1858 vald till folkskollärare i
församlingen ;
att sedan organist- och klockarebefattningarna

1 församlingen år 1860 blifvit lediga,
församlingen, utan att förklara dessa befattningar lediga
till ansökning, hos domkapitlet anhållit om
fullmakt för Holmström å sistnämda tjänster
samt med Holmström öfverenskommit, att så
länge folkskollärare- samt organist- och
klockaretjänsterna »vore förenade i en person»,
åtskilliga till folkskolläraren äfvensom till orga-

nisten och klockaren förut utgående
löneförmåner skulle inskränkas eller upphöra;

att domkapitlet den 8 maj 1861
befullmäk-tigat Holmström att vara klockare och organist
i församlingen;

att församlingen å kyrkostämma den 15
oktober 1885, i sammanhang med beslut om
lönereglering för klockaren, förklarat, att
folkskollärarebefattningen borde vara med
organist- och klockaretjänsterna oskiljaktigt förenad,
samt

att sedan Holmström år 1890 begärt afsked
från folkskolläraresysslan, församlingen med
anledning däraf å kyrkostämma den 26 maj
samma år beslutat, att klockare- och
organistbefattningarna skulle afträdas samtidigt med
den därmed förenade folkskolläraretjänsten samt
att alla dessa tjänster skulle för all framtid
vara oskiljaktigt förenade och samtidigt på
vederbörligt sätt förklaras till ansökning lediga.

Öfver sistnämda kyrkostäinmobeslut
anförde Holmström besvär hos domkapitlet
i Linköping med yrkande, att beslutet
måtte upphäfvas i hvad det afsåge
Holmströms skiljande från organist- och
kloc-karebefattniDgarna. Domkapitlet förklarade
genom utslag den 27 sistl. september,

att, då ostridigt vore, att Holmström icke i
den vid sockenstämman den 9 december 1860
mellan honom och församlingen träffade
öf-verenskommelsen förbundit sig att, då han
komme att lämna skolläraretjänsten, jämväl
afgå från organist- och klockarebefattningarna,
en förbindelse som då ej ens var ifrågasatt,
samt då kyrkostämmobeslutet den 15 okt. 1885,
såsom tillkommet långt sedan Holmström
blifvit till ifrågavarande tjänster antagen, icke
vore för honom bindande och han begärt
afsked endast från skolläraretjänsten, men icke
från organist- och klockarebefattningarna, alltså
profvade domkapitlet rättvist det öfverklagade
beslutet, såsom kränkande klagandens enskilda
rätt och icke i laga ordning tillkommet, till
all kraft och verkan upphäfva.

Samma utgång erhöll målet hos k. m:t,
ehuru motiven äro något annorlunda
affattade. Med anledning af församlingens
klagomål har nämligen k. m:t den 23
sistl. januari afkunnat följande utslag:

K. m-.t har låtit handlingarna i detta mål
sig föredragas; och alldenstund Holmström
icke kan anses hafva erhållit organist- och
klockarebeställningarna i församlingen under
förbehåll af sådan förening mellan dessa
befattningar och folkskolläraretjänsten, att afgång
från sistnämda befattning skulle innebära
afgång jämväl från de båda förstnämda
beställningarna, har k. m:t funnit kyrkostämman
hafva saknat befogenhet att, på sätt som skett,
besluta Holmströms skiljande från
organist-och klockarebeställningarna samt förty ej
funnit skäl göra ändring i det slut, hvaruti
domkapitlet stannat.

Ifall tjänsterna äro tillsatta samtidigt
och såsom »förenade», ställer sig ju som
bekant saken annorlunda.

Förklarad för ordinarie, ehuru ej
tillsatt i laga ordning". Arsunda
församling har hos k. m:t anhållit, att
folkskolläraren därstädes Erik Söder gren måtte,
ehuru icke i laga ordning tillsatt, få
anses såsom ordinarie innehafvare af sin
befattning och från den 18 maj 1879
tillgodoräkna sig tjänsteår för att komma i
åtnjutande af pension. I häröfver
afgifvet utlåtande anförde direktionen öfver
folkskollärarnes pensionsinrättning,

att Södergren, enligt hvad af tillgängliga
handlingar inhämtades, aflagt godkänd
folkskollärareexamen den 2 juni 1876;

att, sedan Södergren fr. o. m. höstterminen
1876 bestridt en läraretjänst i församlingen,

kyrkostämman i maj månad 1879 beslutat att
befullmäktiga honom till ordinarie innehafvare
af befattningen; samt

att S. med början af år 1880 blifvit af
skolrådet anmäld såsom ordinarie innehafvare af
tjänsten, för hvilken behöriga afgifter jämväl
fr. o. m. sistnämda år blifvit till
pensionsinrättningen erlagda.

På grund häraf och då S. i sin
tjänstgöring blifvit väl vitsordad, hemställde
direktionen, att k. m:t måtte förklara S.
berättigad att, utan hinder däraf att hans
antagning till folkskollärare icke skett uti
författningsenlig ordning, få i fråga om
rätt till pension tillgodoräkna sigv såsom
ordinarie tjänsteår den tid han från den
18 maj 1879 tjänstgjort såsom
folkskollärare i Arsunda församling.

K. m:t har den 23 sistl. januari
bifallit, hvad direktionen hemställt.

Lönetillskott för kortare tid än 8
månader. Skolrådet i Karlskrona
stadsförsamling sökte hos k. befhde i Blekinge
län att för sistlidet år utbekomma tillskott
af allmänna medel bl. a. med 237 kr.
50 öre för aflönande af examinerade
biträdande folkskollärarne J. J. Blomberg och
J. A. Carlsson, hvilkas tjänstgöring
omfattade tiden fr. o. m. den l augusti t. o. m.
den 24 december 1890. Vid
ansökningshandlingarnas granskning i landskontoret
anmärktes,

att, enär såsom villkor för bidrag af allmänna
medel till aflönande af biträdande lärare vid
folkskola funnes stadgadt i 3 § af k.
kungörelsen den 5 juni 1885, att läraren skall vara
med undervisningen sysselsatt minst åtta
månader af året, men Blomberg och Carlsson
under den tid, för hvilken bidrag till deras
aflöning blifvit begärdt, syntes endast biträda vid
undervisningen i två med nästl. augusti
månad nyinrättade afdelningar af en redan vid
årets ingång befintlig folkskola, och efter k.
cirkuläret den 5 juni 1885 lönetillskott för en
del af undervisningsåret finge utgå endast i
det fall, att ny skola inrättats under så
framskriden tid af året, att af sådan anledning
undervisningen ej kunnat fortgå hela den
stadgade tiden af åtta månader, från det
rekvirerade beloppet borde afdragas de för bemälda
lärare beräknade lönetillskott eller tillhopa
237 kr. 50 öre.

Länsstyrelsen afslog ock skolrådets
ansökan i denna del. Sedan skolrådet
häröfver besvärat sig, har k. m:t den 23
sistl. januari afkunnat följande utslag:

K. m:t har låtit handlingarna i detta mål
sig föredragas; och som upplyst är, att de
klasser, i hvilka Blomberg och Carlsson
förordnats att tills vidare vara biträdande
folkskollärare, äro två på grund af ökadt antal
skolbarn inom församlingen från och med början
af sistlidet års hösttermin inrättade nya
folk-skoleafdelning ar, och att af sådan anledning
undervisningen vid dessa afdelningar ej
begynt förr än i augusti månad samma år, har
k. m:t funnit godt i nåder medgifva, att nämda
omständighet ej må i förevarande fall utgöra
hinder för församlingen att för den tid,
undervisningen vid dessa afdelningar under året
bedrifvits, utbekomma stadgadt lönetillskott; till
följd hvaraf k. befhde äger att ärendet i denna
del ånyo till behandling företaga.

Det i k. cirkuläret den 5 juni 1885
förekommande uttrycket »ny skola» är alltså
liktydigt med ny skola f delning. En
annan lagtolkning skulle för öfrigt härvidlag
leda till besynnerliga konsekvenser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:37:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1891/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free