- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 10:e årg. 1891 /
96

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9. (479.) 4 mars 1891 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSK LÄBAKETIDNIM

N:r 9

ningen berott på något missförstånd hvadan

folkskoleinspektören ansåge allt skäl vara för
handen, att församlingen icke vidare betalade
pensionsafgift för en tjänst, hvars innehafvare
icke någonsin kunde blifva berättigad att
uppbära pension;

att med afseende å den sålunda vunna
utredningen tjänsten blifvit år 1872 från vidare
delaktighet i pensionsinrättningen afförd, därvid
jämväl den för samma år påförda
pensionsafgift återbetalts; samt

att sedan skolrådet i början af år 1883
anmält, att enligt kyrkostämmobeslut den 3 juli

1882 en ny ordinarie folkskolläraretjänst blifvit
inrättad i Selarps by och den l januari 1883
tillträdts af L. Persson, distriktet fr. o. m. år

1883 uppförts till delaktighet i
pensionsinrättningen för denna tjänst.

På grund af dessa upplysningar och då
alltså den läraretjänst, vid hvilken Persson
före sin den 3 december 1882 vunna
anställning tjänstgjort, icke varit att hänföra
titt läraretjänst vid egentlig folkskola, har
k. m:t den 6 sistlidne februari afslagit
skolrådets förevarande ansökan.

Ifall läraren i fråga vunnit anställning
som ordinarie folkskollärare vid 1857
års början, hade han nu innehaft 34
tjänsteår och kunde sålunda när som
helst erhållit hel pension. Nu har han
icke mera än 8 tjänsteår och kan ej äga
utsikt att någonsin vinna hel pension, ty
därtill skulle fordras, att han tjänstgjorde
till - 77:e lefnadsåret. Ja, han har ej
ens utsikter att kunna få afkortad
pension, därest ej obotlig sjukdom föreligger.

Så illa ställer man det för sig på ålderns
dagar, då man ej i tid ser upp.

Må det skedda vara en maning till de
yngre lärarne att bättre tillvarataga sina
intressen och att se väl upp med att
man verkligen har ordinarie anställning.
Det är nämligen alldeles själfklart, att
k. m:t ej kan i sådana fall som det här
relaterade medgifva undantag från
gällande föreskrifter.

Sällskapet för folkundervisningens
befrämjande måste icke vara särdeles stort.
Ledamöternas årsafgifter utgjorde
nämligen år 1889 hela 126 kr. I statsanslag
åtnjuter sällskapet ett belopp, som är
36 gånger större än ledamöternas
sammanlagda årsafgifter - närmare bestämdt
4,500 kr.

Två skolmotioner äro i hufvudsak
tillstyrkta af andra kammarens första
tillfälliga utskott, nämligen hr A. T.
Petterssons motion om rätt för folkskollärare
att i skolrådet yttra sig rörande
pedagogiska angelägenheter samt hr Oilas A.
Ericssons förslag om införande af
undervisning i skolorna om de rusgifvande
ämnenas natur och verkningar.

Medelkostnaden för hvarje lärjunges
undervisning vid de allmänna läroverken
uppgick år 1889 enligt statsrevisorernas
beräkning till 227 kr. 96 öre (mot 226
kr. 16 öre näst föregående år). Häruti
äro ej inräknade kostnaderna för
lärorum m. m. Medelkostnaden för hvarje

folkskolelärjunges undervisning utgör
omkring en fjortondedel af nyssnämda
belopp.

Med anledning af ingångna
förfrågningar må den upplysning lämnas, att
folkskollärarnes lönefråga icke kan väntas
komma att behandlas i kamrarna förrän
efter påsk. Den afdelning af
statsutskottet, som skall förbereda ärendet och
afgifva förslag till beslut, kommer
emellertid kanske redan i denna vecka att
börja arbetet därmed. Nämda afdelning,
på hvilken ärendets utgång sålunda i
första rummet är beroende, består af
följande sex ledamöter, nämligen hrr
universitetskanslären P. J. von
Ehrenheim, kapten C. E. Casparsson och
rytt-mästaren F. A. Boström från första
kammaren samt hrr Sv. Nilsson i Efveröd,
Olof Jonsson i Hof och Nils Petersson i
Runtorp från andra kammaren.

Kostnaderna för de senaste
skolkommittéerna. Intill 1889 års utgång
hade för nedannämda kommittéer af
statsmedel utbetalts följande belopp:

Kronor:

Flickskolekommittén ........................ 31,160

Kommittén för omarbetning af
normalplan för folk- och småskolor ......... 6,953

Kommittén för granskning af folkskolans
läroböcker.............................T....... 32,479

Kostnaderna för läsebokskornmittén och
för småskolepensionskommittén äro ännu
ej kända.

Förkortad undervisningstid. På

gjord ansökan har k. m:t medgifvit, att
under innevarande år undervisningstiden i
Gagnefs och Mockfjärds församlingars
skolor i Dalarne må, utan att församlingarna
därigenom gå miste om dem eljes
tillkommande lönetillskott, inskränkas till 26
veckor i folkskolorna och mindre
folkskolorna samt till 24 veckor i småskolorna.
Detta medgifvande har lämnats med
hänsyn till de särskilda, af folkskoleinspektör,
domkapitel och länsstyrelse vitsordade
förhållanden, hvilka försvåra utsträckning af
den årliga undervisningstiden i
församlingarnas skolor till den genom k. brefvet den
13 maj 1887 bestämda tiden af 30
veckor i folkskolorna och 26 veckor i
småskolorna.

Donationsärende. För några år
tillbaka fanns i Avesta en genom bidrag af
föreningen »De värnlösas vänner» m. fl.
underhållen småbarnsskola. Efter det nämda
skola nedlagts, donerade prosten A.
Forsbergs änka 500 kr. till »Avesta
församlings småbarnsskola». Tvekan uppstod,
huruvida dessa medel skulle tillfalla
församlingen för uppehållande af dess
småskola eller nyssnämda förening. Med
anledning af församlingens anhållan hos
k. m:t att få för sin småskola mottaga
och använda ifrågavarande medel har k.
m:t förklarat, »att från det allmännas sida
hinder icke .möter för Avesta församling
att mottaga den i ansökningen omförmälda
donationen, därest densamma eljes tillkom-

mer församlingen». Ifall stridiga anspråk
på medlen uppstå, få dessa afgöras genom
rättegång vid domstol.

Vidimation skall ske af oskylda
personer. Vid kyrkostämma i
Landskrona den 25 sistl. augusti tillsattes tvänne
folkskollärarinnebefattnmgar, därvid
lärarinnorna Klara Johnsson i Landskrona och
Mimmi Kinman i Visby blefvo valda.
Häröfver besvärade sig två innehafvarinnor
af förslagsrum, och som grund för
besvären anfördes bland annat, att två af de
på förslag uppförda, systrarna Kinman
från Visby, låtit vidimera sina
betygsaf-skrifter af nära anförvanter.

Domkapitlet f Lund har nyligen
förklarat, att som fröknarna Kinman icke
bestridt det i besvären åberopade
förhållandet, valet upphäfves och ärendet i sin
helhet återförvisas till ny lagenlig
behandling.

SJ älf S våld må man väl kalla det, att
en lärare mottager en befattning och sedan
efter några veckors förlopp lämnar
densamma utan att förut därom underrätta.
Till dylikt handlingssätt har en ung lärare
E. Palmblad, utexaminerad från Karlstads
seminarium år 1889 och bördig från Or
på Dalsland, gjort sig skyldig. Han sökte
och erhöll vikarierande lärarebefattningen
vid Silken-Mångens folkskola i Hellefors
församling, hvilken plats han tillträdde
den 10 sistl. januari. Sedan han hos
skolkassören uppburit hela första
kvartalets aflöning, lämnade han orten den 25
februari och underrättade efteråt skolråds
-ordföranden genom bref, att han »hvarken
ville eller kunde kvarstanna» på platsen.

Dylikt handlingssätt är ovärdigt en
folkskollärare och förtjänar verkligen att
brännmärkas. Vi antaga, att P.
hädanefter icke så lätt vinner någon
lärareanställning.

Skolkassören, som naturligtvis vill hafva
tillbaka bortåt hälften af det i förskott
utbetalta kvartalet, efterlyser i dagens
nummer den försvunne läraren.

Dödsfall. Organisten och
folkskolläraren i Alingsås Erik Ericsson afled
därstädes den 19 februari i en ålder af 52 år.
Ericsson, som var född i V. Vingåker
1838 och som aflagt folkskollärareexamen
i Stockholm 1862, har i 22 års tid varit
folkskollärare och organist i Alingsås.
Han var därjämte bankkamrer och af
samhället hedrad med åtskilliga
förtroendesysslor .

- Förre folkskolläraren E. A. Thun*
mark afled i Västerås den 21 februari
efter en längre tids sjuklighet. T., som
var född i Munktorp 1823, aflade
folkskollärareexamen i Västerås två år efter
folkskolestadgans tillkomst. Han antogs
1855 till lärare i Västerås och blef
stadens förste examinerade folkskollärare.
Under åren 1843-54 var nämligen,
läraretjänsten vid lankasterskolan förenad med
»prefektsbefattningen» vid
skollärareseminariet i Västerås.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:37:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1891/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free