Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12. (482.) 25 mars 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 12
SVENSK LÄRARETIDNING.
129
- Varakretsens skolförening beslöt den 14 d:s
att ingå till ortens riksdagsmän hrr F. Veinberg
och A. Svensson i Edum äfvensom till
statsutskottets andra utgiftsafdelning med vördsam
anhållan om understöd för den af hr
Henric-son väckta lönemotionen. - Föreningen har
äfven beslutat att ingå som krets i S. A. F.
- Till kateketer vid samfundet Pro fide et
christianismos skolor i Stockholm äro antagna:
föreståndaren för Stockholms stadsmissions
barnhem, pastorsadjunkten G. Ring,
pastorsadjunkten H. Vaden, komministersadjunkten E.
Ph. Schröderheim och pastorsadjunkten, teol.
och fil. kand. G. Remmer.
- Om skolväsendet i Newyork höll
folkskollärarinnan fröken Adéle Vetterlind den 14 d:s
föredrag i Jönköpings allmänna läroverks
solle-nitetssal inför en talrik samling intresserade
åhörare, bland hvilka märktes kontraktsprosten
J. A,- !. Sundelin, folkskoleinspektören J. A.
B’ranzén och flertalet af stadens folkskollärare
och lärarinnor. För föredragets hufvudinnehåll
har redogörelse förut lämnats i denna tidning.
- Från jordbruks- och handtverksklasserna utgå
de flesta folkskollärarne. Lunds
folkskollärareseminarium har detta läsår 97 elever. Af
elevernas fäder äro 28 hemmansägare, 19
folkskollärare, 7 arrendatorer, 6 snickare, 5 husmän,
4 skräddare, 3 smeder, 2 sjömän, 2 torpare,
2 klockare, 2 arbetskarlar, 2 skomakare samt
15 andra handtverkare af lika många yrken.
Jordbrukarekiassen har alltså lämnat mera än
en tredjedel af hela elevantalet.
- Skydd åt minderårige. Regeringen har icke
funnit skäl att bifalla dels en af Skandinaviska
jutespinneri- och väfveri-aktiebolaget i Halland
gjord ansökan om tillstånd att under uppgifven
tid få vid bolagets fabrik vid Oskarsström i
Slättåkra socken använda yngre personer i
arbetet tolf timmar af dygnet och dels en af
Ransbergs trämassefabrik i Värmland gjord
anhållan att få vid fabriken till nattarbete såsom
pappaftagare använda yngre personer, som fyllt
16 år.
- Fässbergs planteringsförening, Gtbg, hade
sammanträde den 13 d:s. Af redogörelsen för
verksamheten under 1890 framgick, att på
föreningens bekostnad hade utplanterats 30,900 st.
trädplantor och utsatts 20 kg. frö, däraf
genom folkskolebarnen i Mölndal 5,500 st.
plantor och 5 kg. frö. Länets hushållningssällskap
hade bidragit med 200 kronor och Fässbergs
kommun med 100 kr. Styreisen utgöres af
folkskollärarne J. A. Björklund (ordförande), A.
Gustafsson (sekreterare) och J. Larsson, vidare
skolrådets ordförande samt en trädgårdsmästare
och tre landtbrukare.
- Göteborgs skollofskolonier voro, enligt
senaste revisionsberättelsen, under förra året 9
till antalet och vid dem vistades 181 barn, 82
gossar och 99 flickor, däraf 51 betalande.
Revisorerna afsluta sin berättelse med följande
ord, som ju kunna förtjäna beaktas litet
hvar-städes inom vårt land: »De välsignelsebringande
verkningarna af såväl barnbespisningen som
Skollofskolonierna äro påtagliga för en hvar,
som om dem tager kännedom, och bestyrkes
ytterligare af sakkunniges intyg. Då nu dessa
båda institutioner öfvertagits af en för detta
ändamål bildad förening, bedja revisorerna att
på det varmaste få uppmana allmänheten att
skänka sitt understöd åt densamma, så att dess
allmännyttiga verksamhet må varda betryggad
och ytterligare vidgad.»
- Godt vitsord om den svenska pedagogiska
slöjdundervisningen lämnas i årsredogörelsen för
Perkins Institution i Boston. »Vi ha» – säger
man där - »omsorgsfullt och med mogen
öfverläggning undersökt alla nya planer, som
kommit till vår kännedom, angelägna att taga reda
på såväl deras förtjänster som deras fel och
att välja den bästa bland dem. Af dessa synes
det mest lofvande vara slöjdsystemet, som,
grundadt på Fröbelska idéer, är bestämdt att
tjäna som en länk mellan Kindergarten och de
högre skolorna samt att tillföra de senare ett
i högsta grad lifgifvande element. Den stora
framgång slöjdsystemet haft icke allenast i
Sverige, där det har sitt ursprung, utan äfven i de
flesta andra europeiska länder, utgör en till-
räcklig borgen för dess värde, och vi ha
beslutit införa det i vår skola samt där sätta det
på ett omsorgsfullt prof.»
- Slöjdlärarelön för 1890 sökte skolläraren
J. E. Seger i Helsingtuna församling att utfå
genom länsstyrelsens i Gäfle bemedling. S. var
nämligen väld till lärare vid den »förenade
folk-och slöjdskolan i Åvik» och i annonsen hade
tillförsäkrats honörn slöjdlärarelön.
Länsstyrelsen har emellertid genom resolution af den 10
d:s förklarat, att »Helsingtuna församling ej kan
anses hafva genom sökandens antagande till
slöjdlärare med afseende å den honom i sådan
egenskap tillförsäkrade lön iklädt sig annan
förbindelse än o att tills vidare, och så länge
slöjdskolan i Åvik upprätthölles, till sökanden
utbetala samma lön; alltså och då nämda skola
icke under år 1890 varit i verksamhet, samt
någon undervisning i. slöjd följaktligen icke
heller blifvit under samma år af sökanden
meddelad, varder den af sökanden väckta talan
ogillad.» (Församlingen hade år 1889 beslutat
att indraga slöjdskolan.)
Skolmöten.
Stockholms folkskollärareförening
hade vid sitt sammanträde den 19 d:s till
öfverläggningsämne frågan om
straffbestämmelserna i reglementet för Stockholms
folkskolor. Inledare var hr A. Blomqvist, och
i diskussionen deltogo hrr E. Nätterqvist,
J. F. Eriksson, Fr. Berg, Gust. Bergh och
E. Carli samt förste lärarne S. Nilsson
och O. Vinslov.
Det vore ett bland pedagogernas vackraste
sträfvanden, att de sökte från skolorna
bort-skaffa den sträfva despotismen, som utmärkte
äldre tiders skolväsen. Resultaten af dessa
sträfvanden motsvarade emellertid icke
förväntningarna. I stället för den kärlekens
lydnad man åsyftat funne man ofta en stor
slapphet och taktlöshet i både hem och skola. Och
orsaken härtill kunde sökas däri, att man hade
i hög grad skjutit öfver målet och kommit till
det förra barbariets motsatta ytterlighet. Ett
sådant skjutande öfver målet hade ock funnit
sitt uttryck i den bestämmelsen för Stockholms
folkskolor, att vid utdelande af kroppslig aga
förste låraren skall vara närvarande,
hvarjämte han äfven har att bestämma tiden för
dylik ägas utdelande.
Redan på grund af skolornas storlek (några
hafva öfver 3,000 barn) vore denna
bestämmelse outförbar, såvida agan skulle gifvas i
rätt tid. Genom de föreskrifna formaliteternas
noggranna iakttagande finge agan en juridisk
prägel och blefve således icke den faderliga
och moderliga tuktan, som inverkar
uppfostrande på barnet; den finge i stället
utseendet af hämd för begångna felsteg. Ännu
betänkligare vore en dylik föreskrift däruti, att
den i hög grad förminskade den auktoritet,
läraren nödvändigt måste hafva i barnens ögon,
om uppfostringsarbetet skall kunna drifvas med
framgång; hvartill komme, att inför barnen
måste ett dylikt angifvande hos förste läraren
af ett barns förbrytelser komma att framträda
som skvaller och läraren såsom en skvallrare.
På samma gång man sålunda ur pedagogisk
synpunkt fann det nödvändigt, att den
enskilde lärarens rättigheter och skyldigheter
beträffade skolagan vore okränkta, ansåg man det
lämpligt såsom ett skydd för läraren, om en
föreskrift funnes därom, att då kroppsaga
skulle utdelas, en lärare eller lärarinna
tillkallades som vittne. Om en sådan and
ring i stadgan vidtoges, skulle säkert antalet fall,
då dylik aga behöfde komma i fråga att utdelas,
blifva ännu färre, än nu är fallet, på samma
gång läraren komme att i barnens ögon
återvinna den auktoritetsställning han såsom
ledare och undervisare bör hafva.
De sålunda uttalade åsikterna delades af de
talrikt församlade föreningsmedlemmarna utom
af de två förste lärarne, som yttrade sig öfver
ämnet. Dessa ansågo aHt vara väl beställdt
och yrkade afslag på ett framlagdt
resolutionsförslag. Den ene af de nämde förste lärarne
menade, att all kroppslig aga borde förbjudas.
I stället kunde, såsom fallet var någonstädes
i Tyskland, i hvarje skola finnas en skrubb
(finka), i hvilken de små brottslingarna
insattes en eller i värsta fall två dagar för att
besinna sig» Naturligtvis skulle arrestanterna
under tiden få mat. Kunde emellertid den
kroppsliga agan icke förbjudas, borde det åligga
skolans vaktmästare att utdela densamma.
Efter slutad öfverläggning uppdrog
föreningen åt styrelsen och dem, som styrelsen
ville för ändamålet adjungera, att med
ledning af det framlagda resolutionsförslaget
och den förda diskussionen uppgöra forslag
till utlåtande att framläggas för föreningen.
Riksdagen.
Nykterhetsundervisning.
Andra kammarens första tillfälliga
utskott har med anledning af hr Oilas A.
Ericssons motion hämställt,
att kammaren, med bifall till motionen, ville
för sin del besluta, att riksdagen måtte i
skrifvelse till k. m:t anhålla, att k. m:t ville utfärda
sådana föreskrifter, att vid rikets allmänna lä
rö verk, seminarier och folkskolor en efter
lärjungarnas uppfattningsförmåga lämpad
undervisning rörande de rusgifvande dryckernas
natur och verkningar skall i sammanhang med
den öfriga undervisningen meddelas.
Hr E. Hammarlund har i så måtto
reserverat sig mot utskottets hemställan, att
han, i likhet med motionären, önskat dels
att skrifvelsen skulle afse de rusgifvande
ämnena, dels att uttrycket »i
sammanhang med den Öfriga undervisningen»
skulle utbytas mot det mera bestämda »vid
undervisningen i naturkunnighet».
Litteratur.
Poetisk läsebok är titeln på en samling
dikter af olika författare, afsedda till
läsning inom folkskolor, folkhögskolor,
arbetareinstitut och för menige man.
Ut-gifvarinnan Amanda Leffler har gjort till
sin uppgift att skaffa allmänheten billig
tillgång på sådant af våra skalders
poetiska arbeten, som stämmer öfverens med
folkets ^ poetiska uppfattning. Då en del
af Tegnérs och Runebergs bästa dikter
redan finnas tillgängliga i godtköpsupplagor,
hafva i samlingen upptagits skaldestycken
hufvudsakligen från tiden efter 1848. De
flesta stora diktare från denna tid äro i
boken representerade genom just sådana
dikter, som röra sig inom folkets egen
värld. Ett större antal stycken äro skrifna
af ännu lefvande författare, bland hvilka
må nämnas Zacharias Topelius, Viktor
Rydberg, Carl Snoilsky, C. D. af Wirsén,
K. A. Melliu och A. U. Bååth. Boken,
som på 146 oktavsidor innehåller 76 dikter,
kostar endast 65 öre.
Breflåda.
Dän. Larcén. 1) Lärare, som tillträder
ordinarie plats den l juli/skall hafva \ års lön,
oafsedt om han läser längre eller kortare tid
under senare halfåret. Vikariens aflöning beror
på öfverenskommelse. 2) Ja, därest han ej
själf ämnar klaga. 3) Har vikarie antagit plats
för en viss termin, bör han ej utan särskildt
medgifvande lämna platsen. Vanlig grannia-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
