Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 13. (483.) 1 april 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:r 13
SVENSK LÄRARETIDNING.
135
Kyrkoherden eller den hans ämbete förestår
eller ock annan prästman, som han för något
tillfälle kan därtill förordna, är i kyrkorådet
ordförande.
I den annex- eller kapellförsamling etc. (=
1862 års lydelse).
Ledamöter i kyrkorådet äro etc.
Ledamöter i skolrådet äro församlingens
kyrkoherde eller den hans ämbete förestår samt så
många i kyrkostämma valde, för nit om
skolväsendet kände män, som församlingen finner
lämpligt utse.
Skolrådet väljer inom sig ordförande och vice
ordförande.
Denna lydelse godkändes af andra
kammaren, hvaremot första kammaren
antog hr Faxes så lydande reservation:
Kyrkoherden eller den hans ämbete etc. (-
lagutskottets förslag).
I den annex- eller kapellförsamling etc. (-
1862 års lydelse).
I skolrådet skall jämväl kyrkoherden eller
den hans ämbete förestår vara ordförande, därest
ej stiftsstyrelsen på anmälan af kyrkoherden
eller eljes finner skäl att annan ordförande
förordna.
Ledamöter i kyrkorådet äro etc.
Till ledamöter i skolrådet äger etc. (- 1862
års -lydelse).
Skolrådet väljer inom sig vice ordförande.
Båda kamrarna hade alltså varit ense
därom, att särskild vice ordförande skulle
utses i skolrådet. I följd häraf hade
äfven båda kamrarna flyttat upp
bestämmelsen om annexkomministers
befogenhet, så att den blott skulle gälla
kyrkorådet, men icke skolrådet.
På grund af de skiljaktiga beslut
kamrarna fattat rörande ordförandeskapet
i skolrådet inkom lagutskottet med ett
sammanjämkningsförslag. I detta hade
genom någon ödets skickelse*
bestämmelsen om annexkomministers befogenhet
kommit att flyttas tillbaka på sin gamla
plats, d. v. s, efter föreskriften om
ordförandeskapet i skolrådet, ehuru
kamrarnas beslut om särskild vice
ordförande bibehölls.
Sammanjämkningsförslaget godkändes af båda kamrarna, och
har paragrafen allt sedan dess haft
följande lydelse:
Kyrkoherden eller den hans ämbete etc. (=
nyps anförda lydelse).
I skolrådet skall jämväl kyrkoherden eller
den hans ämbete förestår vara ordförande.
I den annex- eller kapellförsamling etc. ( =
1862 års lydelse).’
Ledamöter i kyrkorådet äro etc.
Till ledamöter i skolrådet äger etc.
Skolrådet väljer inom sig vice ordförande.
~~" ~~~ ~~~" ~~~ "~~ * ~~~. *~~~ ~~~ ~"~
Denna lilla historik, som ju i viss mån
är ganska lärorik, visar, att det aldrig
efter 1862 varit någon tanke på att
skaffa annexförsamling två
skolrådsordförande, en boende inom och en utom
församlingen. Såväl i moderförsamling
som i annexförsamling är kyrkoherden
eller den hans ämbete förestår
skolrådsordförande. I ordförandens frånvaro
utöfvas hans befattning numera af vice
ordföranden, dock gäller härvid det
undantaget, att i annex- eller kapellförsamling
med särskild ständig prästman denne
skall i ordförandens frånvaro »föra ordet»
vid skolrådets sammanträde.
* Någon motivering härför förekommer ej i
lagutskottets utlåtande.
Huru pass mycken befogenhet, som
ligger uti detta uttryck »föra ordet i
stämman», därom har, efter hvad vi
gjort oss förvissade, icke gifvits något
prejudikat. Något tvistemål härom har
nämligen icke hittills dragits under k.
m:ts ompröfning. Men af historiken
framgår, att det icke kan afse detsamma som
att vara skolrådsordförande.
I de fall, där komminister eller kapellan
har förordnande som vice pastor, är han
naturligtvis själfskrifven ordförande*.
Likaledes inträder han själfklart i
ordförandens befogenhet, därest han af
församlingen valts till skolrådsmedlem och
sedan af skolrådet utsetts till vice
ordförande. Det är endast i det fall, att
komministern hvarken är vice pastor
eller vice ordförande i skolrådet, som
hans befogenhet kan vara omtvistad och
komma i strid med den valde vice
ordförandens.
Enligt kyrkolagens kap. 24 § 25 äro
kapellaner (= komministrar och
kapellpredikanter) kyrkoherdens »medhjälpare».
På grund häraf kan kyrkoherden påkalla
komministerns biträde äfven i fråga om
sådana ämbetsåligganden, som tillkomma
honom i egenskap af skolrådsordförande,
såsom uppsättandet af vissa handlingar
m. m. Men i de flesta fall torde rätteligen
här kräfvas kyrkoherden-ordförandens
underskrift, enär komministern icke utom
i nyss angifna fall lär äga rättighet att
betitla sig »ordförande i skolrådet».
Att man här och där, särskildt i
Norrland, låtit annexkomministern utan vidare
tjänstgöra som själfständig
skolrådsordförande, torde bero på traditionen från
1862. Enligt författningens dåvarande
lydelse kunde nämligen kyrkoherden
förordna annan prästman till ordförande i
skolrådet (liksom fallet fortfarande är i
afseende på kyrkorådet). Efter
förändringen år 1868 har man fortgått på det
gamla viset och därigenom i väsentlig
grad minskat betydelsen af riksdagens
beslut om utseende af särskild vice
ordförande i skolrådet.
Enklaste sättet att komma från dessa
oegentligheter synes oss vara, att
annexkomministern låter välja sig till
skolrådsmedlem och sedan till vice ordförande
i skolrådet. Hans befogenhet kan
därefter icke längre vara omtvistad. Ifall
han icke har det förtroende, att han kan
erhålla dessa befattningar genom val, är
nog ingen stor skada skedd för
folkskolan, om hans makt inskränkes till
det nu lagstadgade: att »föra ordet» vid
skolrådets sammanträde.
Ytterligare petitioner
i lönefrågan hafva ingått till åtskilliga
riksdagsmän. I alla begäres medverkan
för genomförandet af hr Henricsons
motion. Statsutskottets andra
utgiftsafdel-ning upptager endera dagen frågan till
fortsatt behandling.
* Vi betona ånyo detta, enär vårt uttalande
i n:r 53 f. å., ehuru härvidlag fullt tydligt och
bestämdt, ändock blifvit missuppfattadt.
Ett godt valprogram.
Köpenhamns samtliga kvinnoföreningar
hade nyligen rnöte med anledning af de
förestående stadsfullmäktigevalen. En
resolution antogs, hvari hemställdes till
valmännen »att rösta på de kandidater,
som vilja verka för förbättrad
undervisning i folkskolorna, fattiga barns
bespisning samt vårdanstalter tör hemlösa
barn».
Adressuppgifter.
Ett bekvämt och billigt sätt att
del-gifva kamrater m. fl. sin adress är att
annonsera denna i Svensk Läraretidning.
Såsom synes här längre fram hafva vi
från och med detta nummer öppnat en
ny afdelning för ändamålet; pris endast 50
öre för hvarje kortare meddelande. Om
lärare och lärarinnor - särskildt de som
byta om verkningsort - toge för regel
att alltid annonsera sin nya adress i
Läraretidningen, kunde denna tjänstgöra som
adresskalender i de fall, där uppgiften i
senast utgifna folkskolematrikel icke
vidare är tillämplig.
Nytt öfverläggningsämne.
Centralstyrelsen för S. A. F. beslöt
vid sitt senaste årssammanträde att till
årets kretsmöten hänskjuta frågan om
upprättandet af lärarebibliotek
(pedagogiska bibliotek).
På grund af det skede, i hvilket
frågan om lärarepersonalens hörande i
pedagogiska frågor nu genom andra
kammarens beslut inträdt, har centralstyrelsen
ansett det särdeles viktigt, att sistnämda
fråga i stället utsändes, på det att
lärarekåren må kunna härvidlag uttala sina
önskningsmål före det slutliga afgörandet.
(Båda frågorna äro för vidtomfattande
för att kunna ordentligt medhinnas
samtidigt, och det har ansetts, att den förra
kan utan olägenhet anstå ännu ett år.)
Kretsarna komma särskildt att höras,
huru de anse, att den nu ifrågasatta
rättigheten för lärarepersonalen att
afgifva yttranden i vissa frågor rörande
undervisningen m. m. lämpligast bör
anordnas. Flera olika sätt kunna
nämligen härvidlag tänkas, och det gäller att
få till stånd en anordning, som kan vara
fördelaktig med hänsyn till förhållandena
i vårt land.
Pristäflingsskrifter. Inom den
utsatta tiden hade till centralstyrelsen för
Sveriges allmänna folkskollärareförening
ingått 3 afhandlingar om den fortsatta
undervisningen samt 46 Skolhistoriska bidrag.
Af dessa senare utgöres omkring halfva
antalefc af källförteckningar, utdrag af
protokoll samt andra offentliga handlingar m.
m.; de öfriga innehålla sådana
Skolhistoriska minnen, hvilka ej förut varit
upptecknade.
För bedömandet af de Skolhistoriska
minnesteckningarna tillsatte centralstyrelsen
vid senaste årssammanträdet en
gransk-ningsnämd, bestående af
seminarieadjunkten N. Torpson, f. d. folkskoleinspektören
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
