Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 15. (485.) 15 april 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 15
SVENSK LÄRARETIDNING
159
Finnes god vilja, torde således inga
oöfverstigliga hinder möta för motionens
antagande.
Men härtill komma flera skäl, som
också äro af mera positiv natur.
Statskassan äger numera goda
tillgångar, och det finnes »kungsord» på,
att dessa skulle användas bl. a. till
folkupplysningens främjande, hvilket
onekligen sker, om lärarepersonalen befrias
från allt för stora näringsbekymmer.
Dessutom hafva prisen på
lifsförnöden-heter stigit betydligt, åtminstone sedan
frågan senast var på tal inom
riksförsamlingen. Den föreslagna förbättringen
utgör icke lika många procent af lönen,
som lefnadsomkostnaderna stigit i värde
sedan 1886.
På grund af allt detta våga vi hysa
den tillförsikten, att lärarekårens
förhoppningar denna gång icke skola gäckas.
Statsutskottet
torde nästa fredag komma att fatta
definitivt beslut i lönefrågan, hvarefter
ärendet kan inkomma till kamrarna och där
afgöras möjligen nästa onsdag.
Ingen spannmål.
Enligt nu gällande bestämmelser
rö-raride folkskollärarnes aflöning skall lärare
bland annat åtnjuta 13 hl. 25 liter
spannmål in natura. Statsutskottets andra
utgiftsafdelning har med rätta ansett detta
aflöningssätt otidsenligt och därför
föreslagit, att lönen skall utgå ensamt i
penningar (förutom bostad, bränsle och
trädgårdsland).
Lönefrågan inför tidningspressen.
Lönefrågan har under senaste veckan
börjat diskuteras i pressen. En del
tidningar endast redogöra för de nuvarande
lönebestämmelserna samt de i ämnet
väckta motionerna. Andra göra
uttalanden i frågan. Stockholms Dagblad menar,
att någon särskild löneförhöjning utöfver
hvad statsutskottets andra utgiftsafdelning
föreslagit icke nu synes ha stora utsikter,
»huru önskvärd den än må vara». En
artikelförfattare i Östergötlands Dagblad
uttalar sig för hr Henricsoris motion i
dess helhet, särskildt med hänsyn till de
under senare åren höjda
lefnadskost-naderna.
Den pedagogiska faekinsikten
har hittills varit representerad i
direktionen öfver Stockholms stads
undervisningsverk (styrelsen för de allmänna
läroverken härstädes) genom två af
läroverkens rektorer. Hädanefter komma
emellertid tre rektorer att erhålla säte
och stämma i direktionen. Denna
förändring har vidtagits med hänsyn dels
till de många i direktionen förekommande
ärenden, vid hvilkas handläggning
detaljkännedom om hufvudstadens läroverk
vore af noden, dels till önskvärdheten af
att mera än två specielt pedagogiskt bil-
dade ledamöter med säkerhet funnes att
tillgå i direktionen.
Under sådana förhållanden är det ju
en mycket anspråkslös begäran, då man
önskar, att i hvarje skolråd minst en
lärare har yttranderätt
En bok för hvarje lärare och
lärarinna
har i dessa dagar utkommit, nämligen
Folkskolestadgan m. fi. författningar
rörande folkundervisningen, femte
upplagan, redigerad af kanslisekreteraren
Simon Nordström.
Utom det att alla intill närvarande tid
vidtagna ändringar i skolstadgan m. fl.
författningar blifvit iakttagna, har en ny
afdelning tillagts, nämligen utdrag ur
reglementena för folkskollärarnes
pensionsinrättning och folkskollärarnes
änke-och pupillkassa. Arbetets värde har
därigenom betydligt ökats, ehuru det förra
priset - 90 öre för inbundet exemplar
- bibehållits. Boken innehåller nu
följande 11 afdelningar:
1. Folkskolestadgan samt stadganden
rörande undervisningen i kristendam. - 2.
Stadganden om aflöning och lönetillskott åt lärare
och lärarinnor. - 3. Stadganden om fortsatt
undervisning (fortsättningsskolor, högre
folkskolor samt folkhögskolor) och undervisning i
slöjd. - 4. Förordningen om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd. - 5. Stadganden
om pensionsväsendet. - 6. Stadganden om
folkskoleinspektionen. - 7. Utdrag ur
förordningen om minderåriges användande i arbete.
- 8. Cirkulär om undervisningsmateriel. -
9. Formulär till uppgifter om
folkundervisningen. - 10. Anvisningar rörande
tillämpningen af pensionsreglementena. - 11.
Kronologiskt register samt sakregister.
Som af denna innehållsförteckning
framgår, är arbetet oumbärligt för hvarje
vid folk- och småskolan anställd lärare
och lärarinna. Äfven skolrådsledamöterna
borde skaffa sig denna nyttiga
uppslagsbok, så att de finge kännedom om sina
åligganden.
Sedan denna länge bebådade nya
upplaga af folkskolestadgan nu utkommit i
bokhandeln, komma vi i våra breflådesvar
alltid att hänvisa till densamma i alla de
fall, där svaret finnes att läsa i de här
införda författningarna. Innan förfrågan
göres hos redaktionen i någon
skolange-lägenhet, är skäl att tillse, om icke
föreliggande bok lämnar svaret. Det
alfabetiska registret lämnar därvid god ledning.
Svensk Läraretidning utgifves
i dag i två nummer, A och B, det
sistnämda innehållande en redogörelse rörande
grundsatserna och planen för
Sjölander-Vihlanders räkneböcker för folkskolan.
Med dagens nummer följer därjämte ett
profark ur En lärares roman af Edmondo
de Amicis.
Vidimationsfrågan tyckes arta sig
att blifva lika brännande som den om
laga tillsättning. Ännu ett mål i ärendet
har förevarit hos k. m:t.
Docenten K. V. Key-Åberg anmälde sig
som sökande till en lektorsbefattning i
Växjö, men domkapitlet därstädes förkla-
rade sig icke kunna fästa afseende å hans
ansökning, enär meritförteckningen och
betygsafskrifterna icke voro erforderligt
styrkta. De besvär Key-Åberg häröfver
anfört hafva af k. m:t lämnats utan
afseende, sedan domkapitlet i afgifvet utlåtande
fäst uppmärksamhet därpå, att
meritförteckningen och bilagorna skrifvits på fyra lösa
pappersark, af hvilka endast det sista
arket, innehållande två afskrifter och en del
af ytterligare en afskrift, vore försedt med
vidimation.
Sedan uppmärksamheten nu riktats på
denna sak, är det ganska säkert, att äfven
skolråden komma härvidlag att förfara
strängare än hittills. Bäst alltså att hafva
papperen fullt klara.
En timmes uppehåll måste det
vara. Sedan skolorna vid den å Galon
förlagda prins Karls uppfostringsanstalt för
fattiga och värnlösa barn från Stockholms
stad numera inordnats i Österhaninge
församlings skolväsende, har of vers tåthål l aren
friherre G. Tamm i egenskap af
ordförande i styrelsen för nämda anstalt hos k.
m:t anhållit, att undervisningen uti
ifrågavarande skolor måtte, utan hinder af
bestämmelserna i § 15 mom. 2 af
folkskolestadgan, få framgent som hittills dagligen
fortgå med endast 30 minuters uppehåll
mellan förmiddagens och eftermiddagens
lärotimmar. K. m:t har den 20 sistl. mars
ej funnit skäl bifalla denna ansökning.
Förkortad undervisningstid. Med
anledning af en utaf skolrådet i Alanäs
församling i Jämtlands län gjord ansökning
har k. m:t medgifvit, att med hänseende
till de inom församlingen rådande
egendomliga förhållanden undervisningen i
församlingens skolor må under innevarande
år inskränkas till 7 månader, utan att
församlingen i följd däraf går miste om
densamma eljes för aflönande af lärare vid
ifrågavarande skolor tillkommande
lönetillskott; åliggande det dock skolrådet i
församlingen att tillse, det lärarne under
den del af den i lag stadgade
undervisningstiden, då skolorna icke kunna vid de
vanliga stationerna uppehållas, meddela
undervisning å andra orter i församlingen,
för så vidt skolrådet finner sådant med
fördel kunna ske.
Ändradt folkskollärareval. Vid val
af folkskollärare och klockare i Hangelösa
församling den 13 sistl. juni erhöll E. G.
Dahlquist 972 och A. j. Schill 917
röster, i följd hvaraf den förre förklarades
väld. Besvär anfördes hos domkapitlet i
Skara. Enär i strid mot gällande
föreskrifter 61 röster af vid valet
frånvarande sex personer fått medels
voteringssedlar (i st. f. fullmakter) afgifvas på
Dahl-qvist och denne sålunda blott erhållit 911
röster, förklarade domkapitlet Schill vara
rätteligen vald till folkskollärare och
klfc-kare i Hangelösa församling.
Häri sökte V. Kihlberg ändring hos
k. m:t under yrkande, att äfven om
omförmälda sex röstsedlar icke varit att anse
såsom behöriga fullmakter, domkapitlets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
