Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 15. (485.) 15 april 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 15
SVENSK LÄRARETIDNING.
161
- Halfva antalet skolrådsledamöter i Norums
församling i Bohuslän äro forna lärjungar till
läraren därstädes O. L. Hallin, och.af årets 90
skolbarn i Norums folkskola äro tredjedelen
söner och döttrar till lärarens forna skblbarn.
- Statens slöjdinstruktörer komma i år att
besöka Kalmar, Blekinge, Örebro och
Västmanlands län (ingeniör J. Valländer) samt Uppsala,
Kopparbergs, Växjö m. fl. län (ingeniör A. V.
Nordin).
- S kol föreståndaren B. C. Rodhe i Göteborg
har till ett nyinrättadt sockenbibliotek i
Gälla-red skänkt en mängd böcker samt 25 kr.
f-ven sin födelseort Gunnarp har hr R. vid flera
tillfällen ihågkommit med liknande gåfvor.
- Frödinge församling, Kalm., har å
kyrkostämma afslagit den af folkskoleinspektören
föreslagna åtgärden att till ’förbättring af
församlingens skolväsen ytterligare anställa en
småskollärarinna.
- Ålingsåskretsen har afsändt en petition till
ledamöterna af riksdagens första kammare G.
A. Adelsköld och E. V. Stridsberg samt
ledamoten af andra kammaren J. Andersson i
Vår-gårda därom, att de måtte understödja hr A.
Henricsons motion i lönefrågan.
- För skolhusbyggnader upptagas
amorteringslån af af följande församlingar: Norberg, Vstm.,
8,000 kr., Frillestad, Mim., 5,000 kr. och
Vidtsköfle, Krist., 7,000 kr. För anordnande af en
folkskollärarebostad får Norrbo församling, Gflb.,
upptaga ett amorteringslån å 3,300 kr.
- Såsom bevis på ovanlig vetgirighet kan
anföras - säger en meddelare till Söderh.
Tidning - att ett flertal unga bondsöner hvarannan
lördag vandra den sju fjärdingsväg långa vägen
från Bastfallet i Öster-Fernebo socken
(Gestrikland) till Gysinge bruk för att taga
undervisning i jordbruk och kreaturslära.
- Ingen vikarie för upprätthållande af
undervisningen vid Uddby folkskola i Svärta
församling, Södm., har skolrådet ännu lyckats
erhålla. Platsen är, såsom synes,
ledigannonse-rad i dagens nummer, hvarvid lönen höjts till
vanlig minimilön (förut utlofvades endast 50
kr. pr läsmånad).
- Stafsättet i tidningarna önskade det den
11 d:s i Helsingborg samlade skolmötet få
ändradt till öfverensstämmelse med svenska
akademiens mest ljudenliga. Mötet lämnade åt
tre personer, hrr L. G. Broomé, N. Krok och
P. J. Norén, i uppdrag att till ortens tidningar
härom göra hemställan.
- Svenska lärarinnornas pensionsförening hade
den 10 d:s ordinarie bolagsstämma. Enligt
revisionsberättelsen uppgingo inkomsterna
under året till 31,673 kr. och utgifterna till 11,433
kr., däraf i pensioner 9,895 kr. Slutsumman
af tillgångarna vid detta års ingång var 278,566
kr. Insättningarna hafva under förra året
uppgått till 9,423 kr. 79 öre.
- Kommittén angående minderåriges
fabriksarbete har under de senaste dagarna haft flera
sammanträden, därvid bland annat uppgjorts
förslag till frågeformulär, afsedda att tillställas
fabriksägare och andra med dem jämförliga
arbetsgifvare angående i deras tjänst anställda
minderårige. «6edan vissa förberedande arbeten
undangjorts, torde kommittén ajournera sig för
att ånyo sammanträda fram på sommaren.
- Vid Luggude härads skolmöte i Helsingborg
den 11 d:s antogs det af kommitterade
uppgjorda förslaget till läroböcker, hvadan mötet
alltså förordade B. J. Bergqvists biblisk historia,
J. F. Erikssons svenska historia, Berg-Lindens
naturlära n:r l, S. Almquists geografi n:r l,
Roths skolatlas n:r 2, Larsson-Lundahls
räknebok n:r l, J. Franzéns geometri, Rodhes I och
II läsåret samt Kroks öfningsbok i
modersmålet. Mötet beslöt att genom upprop i ortens
tidningar uppmana skolråd och lärare till
samverkan för förslagets genomförande.
- »Originella» skollärareval tyckas icke vara
ovanliga i Ransbergs församling. Med
anledning af notisen i n:r 11 af denna tidning
omtalar en meddelare till oss, att äfven år 1876
ett liknande val där ägde rum. På förslag till
den lediga läraretjänsten uppfördes två lärare
och en lärarinna, Ordföranden (nu afliden)
ville mot församlingens vilja hafva lärarinnan.
Ingen kallades för afläggande af prof. Valet
hölls; ingen röstade. Ordföranden kom i knipa,
men räddades af sin vän kronofogden, som
röstade för ’/2 mtl på lärarinnan, hvarefter
ordföranden röstade för l mtl prästgården och därtill
lade hälften af de afgifna rösterna. Den »valda»
ledsnade snart och tog afsked från platsen.
- En skollärare af gamla stammen har
nyligen bortgått ur tiden. Den 26 mars afled
nämligen förre skolläraren vid Kvarn i Kristbergs
församling Per Ludvig Lönnborg. Ehuru L. ej
aflagt folkskollärareexamen, ägde han kunskap
i många för en skollärare mindre vanliga
ämnen. Så kände han till både hebreiska och
grekiska samt var något hemma i latin. Äfven
engelska och tyska språken kände L. till samt
var hemmastadd i många andra grenar af
mänskligt vetande. Dessa kunskaper hade L.
förvärfvat sig på egen hand genom
själfstudium. Han sysselsatte sig äfven på lediga
stunder med mekanik. Så försökte han att göra en
förbättrad enhjulig velociped, en flygmaskin,
ur m. m. Då han 1876 erhöll afsked från
läraretjänsten, tilldelades han af församlingen en
årlig pension af 300 kronor.
Riksdagen.
Folkskollärarnes pénsionsinrättning.
Under det folkskollärarnes änke- och
pupillkassas förvaltning och räkenskaper
hvart tredje år öfverses af därtill utaf k.
m:t förordnade revisorer, äger, enligt hvad
statsrevisorerna upplyst, någon särskild
revision icke rum i afseende å
folkskollärarnes pensionsinrättning, hvars
behållning vid 1889 års slut uppgick till nära
7 millioner kronor.
Statsutskottet hemställde med anledning
af detta förhållande, att riksdagen måtte
göra framställning till k. na:t därom, att
inventering af folkskollärarnes
pensions-inrättnings säkerhetshandlingar komme att
verkställas å tider och i den ordning, k. m:t
kunde finna lämpligt föreskrifva.
Denna hemställan godkändes i lördags
af båda kamrarna.
Minderåriga brottslingar.
Ej så sällan hör man talas om
förbrytelser af svårare art, begångna af
minderåriga. Att orsakerna till detta
beklagliga onda ofta kunna sökas i dåliga
hem och i en vårdslösad uppfostran, är
en sorglig sanning. Men i flera fall torde
anledningar därtill gifvas äfven från
samhällets sida och i det lättvindiga sätt, på
hvilket barn befrias från skyldigheten att
besöka skolan. På tal om dessa
förhållanden i hufvudstaden yttrar Svenska
Morgonbladet i en artikel för några dagar
sedan bland annat:
Om en gosse finner det »tråkigt» i skolan,
där han ju icke får hafva sin fulla frihet, utan
måste hålla sig någorlunda i styr, så behöfver
han blott skaffa sig ett intyg om, att han har
plats, låt vara endast en tillfällig sådan -
och genast erhåller han skolrådets tillåtelse
att afgå från skolan till den s. k. aftonskolan,
äfven om han inhämtat endast 7 eller 8 af
folkskolans 14 kurser. Efter någon tid förlora
sådana gossar ofta sina platser, hvarefter de
hafva frihet att lefva, som dem lyster, d. v. s.
att drifva omkring på gatorna.
Man kan ej annat än förvånas öfver
skolrådens slapphet i detta hänseende. Att det ej
alltid är fattigdom, som gör, att föräldrar vilja
taga sina barn ur skolan, därom är lätt att
förvissa sig. Mången gång äro orsakerna helt
andra. Det skulle därför utan tvifvel vara
godt, om endast undantagsvis befrielse från
skolgång medgåfves barn, som ej genomgått
folkskolans 12 kurser.
En annan orsak till det ökade antalet
minderåriga brottslingar menar tidningen
ligga däruti, att 15- å 16-åriga gossar,
som hunnit så långt, att de suttit inom
fängelsets murar, efter lösgifvandet
fortsätta sitt gåtulif och därunder locka med
sig yngre kamrater och förleda dessa att
följa sig på brottets väg.
Här om någonsin vore det af nöden,
att samhället förfore med den stränghet,
som lagen kräfver, och icke släppte de
unga handlöst i frestelsens armar, förrän
de åtminstone hunnit inhämta betydelsen
af skillnaden på mitt och ditt. Det gäller
här att söka förekomma brott i stället
för att uppamma därtill. Kostnaderna för
åstadkommandet af ett bättre förhållande
härutinnan, inberäknadt ett kraftigare
understöd för de allra fattigaste, skulle
säkert för samhället blifva mindre
betungande än underhållet af fängelser för
de unga brottslingarna, hvilka i alla fall
genom fängelsestraffet sällan blifva
förbättrade, utan i stället vid första lägliga
tillfälle återfalla i brott och sålunda
fortfarande äro en olycka för sig själfva
och en skamfläck för det samhälle de
tillhöra.
Litteratur.
En lärares roman
är den något ovanliga titeln på en i dagarna
utkommen bok, författad af italienaren
Edmondo de Amicis. Boken har för sitt
upphof att tacka en i det verkliga lifvet
timad händelse, som på sin tid väckte
stort uppseende och flitigt diskuterades i
den italienska pressen. En ung
skollärarinna fanns en dag liggande död i Tibern.
Det utröntes, att hon själf ändat sitt lif,
och att detta skett i förtviflan öfver de
ständiga trakasserier, för hvilka hon varit
utsatt från sina förmäns sida.
För Amicis, som ägnat mycket af sin
författareverksamhet åt skildringen af och
striden för de obemärkta och undertryckta
i samhället, blef detta uppränningen till en
liflig skriftväxling mellan honom och en
stor mängd lärare och lärarinnor, hvarvid
han uppfordrade dem att i detalj delgifva
honom sina lefnadsteckningar, sina strider
i arbetet för sitt kall, sina dagliga sorger
och bekymmer. Och på denna fasta, ur
verkligheten hämtade grund skedde
utarbetandet och nedskrifvandet af
föreliggande bok.
Arbetets förra del, som nu ufkommit i
bokhandeln, kostar l kr. 75 öre. Ett
profark medföljer dagens nummer.
Helt visst skall mera än en svensk
lärare och lärarinna, som läser berättelsen
om den italienske folkskolläraren Emilio
Ratti, känna igen ett och annat ur sitt
eget lif, sina egna strider. Vi instämma
med den engelska skoltidning, som yttrat,
att man efter läsningen af denna bok ökat
sitt förråd af pedagogiska kunskaper och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
