- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 10:e årg. 1891 /
169

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 16. (486.) 22 april 1891 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 16

SVENSK LÄRARETIDNING.

169

vara närmast föranledt af
nödvändigheten att bringa någon ordning i den
nuvarande inspektionsoredan och att sätta
en gräns för de famösa reseräkningar na.
Detta senare kunde möjligen tänkas göra
intryck på en och annan
statsutskottsledamot från andra kammaren, som eljes
icke med lätt hjärta skulle tillstyrka en
ny tjänstemannabefattning med 6,000
kronors årlig lön.

Men å andra sidan var den
framställning, hvarmed departementschefen
motiverade sitt förslag, allt för uppenbart
själfmotsägande. Han erkände, att
orsaken till de nuvarande olägenheterna
vore systemet| med ett stort antal
inspektörer, som skötte inspektionen
såsom en bisyssla, samt att man i
stället borde öfvergå till det motsatta
systemet med ett litet antal inspektörer,
som. odeladt ägnade sig åt sitt kall. " Huru
han trots denna alldeles riktiga
uppfattning kunnat komma till yrkandet om
tillsättande af en »öfverinspektör», hvars
egentliga uppgift just skulle vara att
sammanhålla den stora skaran af små
inspektörer och att gifva pedagogisk
ledning åt alla dessa för pedagogiken eljes
tämligen främmande personer - detta
måste verkligen förefalla mycket
obegripligt. Tillsättandet af en
öfverinspektör af detta slag förutsätter just detta
gamla system, som ecklesiastikministern
själf utdömt, och skulle naturligtvis
endast bidraga till att ytterligare
fastlåsa det.

Kristendomsundervisningen i
Stockholms folkskolor. Öfverstyrelsen för
Stockholms städs folkskolor har nu fattat
definitivt beslut rörande nya kurser för
kristendomsundervisningen. Bibliska
historien meddelas i de fyra första
terminskurserna muntligt, i kurserna 5 -10 efter
lärobok. Katekesläsningen skall begynna
med sjette kursen och afslutas med tolfte.
Därjämte har öfverstyrelsen närmare
bestämt, hvilka bibelspråk och stycken skola
ordagrant inläras; några andra få icke till
utanläsning föreläggas. I en särskild
katekesupplaga, som på föranstaltande af
folkskoleinspektören nu är under tryckning,
kommer att utmärkas de delar, som skola
läsas utantill.

Förste-lärarebefattningen vid
Lindholmens Skolor. Den tvist, som härom
forts under de två senaste -åren, har nu
för andra gången dragits under k. m:ts
ompröfning.

Såsom våra läsare möjligen erinra sig,
beslöt skolrådet i Lundby församling den
18 juni 1889 att från och med påföljande
lästermins början skilja folkskolläraren J.
A. Holmberg från den särskilda funktion
han såsom förste lärare och såsom
hafvande §ärskild tillsyn öfver Lindholmens
skolor dittills utöfvat. De besvär H.
häröfver anförde blefvo af Göteborgs
domkapitel dels lämnade utan afseende, dels
ej upptagna till pröfning. Sedan k. m:t
återförvisat målet, förklarade domkapitlet
genom utslag af den 8 oktober 1890,

att skäl ej voro anförda, ledande till ändring
i Öfverklagade skolrådsbeslutet i hvad detsamma
afsåge öfverflyttande på annan person af det
särskilda uppdrag, som blifvit klaganden
meddeladt att öfva tillsyn öfver Lindholmens skolor;

men enär, hvad åter anginge den s. k.
förste-lärarebefattningen å Lindholmen, klaganden,
som efter laga kraftvunnet val erhållit
vederbörlig fullmakt å densamma, ej blifvit i laga
ordning därifrån entledigad, profvade domkapitlet
lagligt förklara, det klaganden ägde att åtnjuta
de genom fullmakten honom såsom förste
lärare tillförsäkrade löneförmåner, hvaremot
klagandens anspråk på ersättning för
kostnaderna i målet lämnades utan afseende.

H., som alltså i hufvudsak fått rätt,
klagade hos k. m:t och yrkade
Upphäfvandet äfven af beslutet rörande
öfverflyttande på annan person af en del af de
tjänstebestyr, som förut ålegat honom,
hvarjämte han begärde ersättning för
kostnaderna i målet. K m:t har emellertid ej
funnit skäl göra ändring i domkapitlets
utslag i hvad detsamma blifvit öfverklagadt.

Sedan skolrådets förra försök att
entlediga Holmberg från den honom genom
fullmakt tillförsäkrade
»förste-lärarebefatt-ningen» misslyckats, har det inslagit på
en ny väg. Det har nämligen tilldelat
honom varning enligt folkskolestadgans
§ 32. Denna varning har emellertid,
enligt hvad vi erfara, just nu i dagarna
blifvit upphäfd af Göteborgs domkapitel.

Fråga om tjänsteår.
Folkskolläraren P. N. Lindén, som fr. o. m. höstterminen
1886 t. o. m. slutet af vårterminen 1890
bestridt läraretjensten vid den s. k.
Räck-löfska skolan i Undersåkers församling,
har hos k. m:t anhållit att med afseende
å rätt till pension få såsom ordinarie
tjänstetid räkna sig till godo tjänstgöringen vid
nämda skola. Sedan direktionen öfver
folkskollärarnes pensionsinrättning
meddelat, att i de till direktionen inkomna
uppgifter för åren 1887-91 uppgifvits, att
ifrågavarande tjänst vore vakant och
sköttes af icke namngifven tillförordnad lärare,
samt såväl folkskoleinspektören som
ordföranden i församlingens skolråd och
skolans styrelse upplyst,, att Lindén icke varit
ordinarie innehafvare af tjänsten, utan
antagen att endast tills vidare förestå
densamma, har k. m:t förklarat ansökningen
icke kunna bifallas.

Statsbidrag, ehuru icke alla
villkor uppfyllts. Skolrådet i Valbo
församling sökte hos k. befhde i Gäfleborgs
län att för år 1890 utbekomma statsbidrag
dels till aflönande af examinerade icke
ordinarie lärarinnan vid Mackmyra
folkskola Augusta Sofia Andrén med 400 kr.,
dels för uppehållande af undervisning i
slöjd vid Mårtsbo folkskola med 75 kr.
Sedan folkskoleinspektören anmärkt, dels
att lärarinnan Andrén under en del af år
1890 varit tjänstledig och att under tiden
hennes tjänst uppehållits af en
småskollärarinna, dels att undervisningen i slöjd
vid Mårtsbo folkskola icke tagit sin
början förr än den 10 mars, förklarade sig
länsstyrelsen hindrad att utanordna de
begärda statsbidragen.

Skolrådet "har sedermera anhållit, att k.
m:t täcktes af nåd tillerkänna församlingen

de begärda statsbidragen, hvarvid skolrådet
hufvudsakligen anfört,

dels, hvad anginge det begärda lönetillskottet
för lärarinnan A., att sedan bemälda lärarinna
vid påsktiden 1890 insjuknat, ej mindre hon
själf hos folkskoleinspektören begärt anvisning
på lämplig vikarie, utan att sådan anvisning
kunnat af honom lämnas, än äfven såväl hon
själf som skolrådet skriftligen och på flera håll
förgäfves sökt anskaffa examinerad vikarie för
henne under hennes sjukdom, samt att den
småskollärarinna, som under lärarinnan Andréns
tjänstledighet från påsktiden till midsommaren
1890 uppehållit hennes tjänst och därför utom
husrum och vedbrand erhållit ett belopp af
137 kr. 50 öre af lärarinnan Andréns lön, i
allo nöjaktigt fullgjort sina åligganden;

dels ock, beträffande det sökta statsbidraget
för uppehållande af undervisningen i slöjd vid
Mårtsbo folkskola under år 1890, att skolrådet
saknat kännedom därom, att slöjdläraren vid
sistnämda skola låtit slöjdundervisningen
därstädes taga sin början först den 10 mars samma
år, hvarför han ock af skolrådet erhållit
tillrättavisning, samt att antalet lärotimmar i slöjd
vid skolan i allt fall komme att under året
öfverstiga det föreskrifna antalet, eller efter
fyra timmar i veckan under 34’ /2 läsveckor
tillsammans 138 timmar.

Sedan folkskoleinspektören tillstyrkt
ansökningen med särskildt afseende därå,
att vid inspektion af förenämda skolor i
slutet af år 1890 befunnits, att
undervisningen därstädes icke lidit men af
omförmälda i god tro vidtagna anordningar
samt, vidkommande särskildt
undervisningen i slöjd vid Mårtsbo folkskola,
densamma under året upptagit några flera
lärotimmar än det föreskrifna antalet, har
k. m:t den 2 d:s medgifvit, att de af
skolrådet begärda statsbidragen till aflönande
af lärarinnan Andrén och uppehållande
af undervisningen i slöjd vid Mårtsbo
folkskola under år 1890 må utså.

Tillåtelse att afgå från förslag.

Folkskolläraren Otto Olsson, som anmält
sig såsom sökande till förenade klockare-,
organist- och folkskolläraretjänsterna i
Lindome församling och uppförts å första
förslagsrummet, men vid den l september
1890 förrattadt val till tjänsternas
återbesättande erhållit mindre antal röster än
de båda öfriga å förslaget uppföude
sökande, har, sedan såväl förslaget som valet
blifvit Öfverklagade (dock icke af Olsson),
hos k. m:t anhållit om tillåtelse att afgå
från förslaget till förenämda befattningar.
Vid föredragning häraf den 2 d:s har
k. m:t bifallit ifrågavarande ansökning.

För sökande af organisttjänst
fordras fullständigt organistbetyg. Det

den 23 sistl. november förrättade valet af
folkskollärare, klockare och organist i
Var-tofta-Åsaka församling, hvarvid K. G.
Netzén därstädes erhöll de flesta rösterna
och därför förklarades vald, öfverklagades
hos domkapitlet i Skara. Till stöd för
besvären anfördes, dels att den valde icke
varit kompetent till erhållande af
organisttjänst, enär han allenast företett ett af
organisten i Näs församling Engström
utfärdadt intyg om, att han ägde nöjaktiga
kunskaper i de till organistexamen hörande
ämnena, dels att en af de sökande, A.
Lindelöv, ehuru han af skolrådet förklarats
kompetent och ägde högre betyg än Netzén,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:37:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1891/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free