Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 17. (487.) 29 april 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 17
SVENSK LÄRARETIDNING,
183
- Norrbottens läns slöjdförening har beslutat
att instundande sommar i Luleå anordna en
sex veckors kurs för utbildande af lärarinnor
i kvinnoslöjd i enlighet med den metod i
handarbete, som numera användes vid folkskolorna
i Stockholm och som därifrån införts i
skolorna i Göteborg, Kristiania m. fl. ställen. Den
pedagogiska kursen kommer att ledas af
slöjdlärarinnan vid Kungsholms folkskola i
Stockholm fru Davida Asplund. Som bidrag till
lefnadskostnaderna för de i kursen deltagande
lärarinnorna har slöjdföreningen anslagit 200
kr., skrifver »Malmberget».
- En högtid/ig begrafning ägde den 19 d:s
rum i Tillberga kyrka, då stoftet efter aflidne
organisten och skolläraren P. V. Hedrén
vigdes åt grafvens rö. Jordfästningen förrättades
af kyrkoherden Berggren, som därvid enligt V.
L. T. till den bortgångne uttalade ett tack för
slutadt arbete, välsignelse öfver hans minne
och frid öfver hans stoft. Den med blommor
och kransar rikt höljda kistan fördes sedermera
på aftonen i procession till Västerås för att
nedsättas i därvarande anhörigas familjegraf.
Vid ankomsten till kyrkogården mötte en
stor-skara vänner och bekanta till den aflidne, och
vid den öppnade grafven uppstämde dessa
gemensamt ett par sånger.
- Stockholms borgareskola firade den 26
dennes sin årsafslutning i Vetenskapsakademiens
hörsal härstädes. Antalet elever hade under
läsåret varit 1,352, hvilket utvisar en ökning
sedan föregående år med 256. Till den högre
afdelningen, i hvilken meddelas undervisning
äfven i främmande lefvande språk, hade hört
490 och till den lägre 862. Af årets elever
voro 578 födda i Stockholm, 756 i landsorten
samt 18 å utrikes ort. I afseende på yrken
fördela sig lärjungarna på följande sätt:
handtverkare och fabriksarbetare 519,
handelsbiträ-den 173 samt i statens, kommunens eller
enskildas tjänst anställda 206. De återstående
voro i allmänhet sådana, som efter slutad
folkskolekurs i borgareskolan bereda sig för inträde
i handeln och näringarna.
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Utbredning inom landets skilda delar.
Såsom förut meddelats, bestod Sveriges
allmänna folkskollärareförening vid förra
årets slut af 156 kretsar med sammanlagdt
3,684 medlemmar.
Kretsarna äro på följande sätt fördelade
på de olika länen:
Malmöhus............ 19
Kristianstads ...... 13
Värmlands......... 11
Östergötlands ...... 10
Skaraborgs ......... 10
Älfsborgs ............ 9
Gäfleborgs ......... 9
Södermanlands ... 8
Örebro............... 8
Jönköpings ......... 7
Kalmar............... 7
Göteborgs.......___ 7
Uppsala................ 5
Hallands ............ 5
Kopparbergs-....... 5
Stockholms......... 4
Kronobergs ......... 4
Gotlands ............ 4
Blekinge............ 4
Västmanlands...... 3
Västernorrlands ... 2
Jämtlands............ l
Stockholms stad... l
Summa 156
Medlemsantalet inom de skilda länen
ställer sig under de två senaste åren
sålunda :
Antal med- Ökning ( + )
lemmar: eller minsk-
1889: 1890: ning (-):
Stockholms stad ......... 142 151 + 9
Stockholms län............ 164 146 -18
Uppsala län ............... 101 96 - 5
Södermanlands län ...... 267 246 -21
Östergötlands län......... 264 281 + 17
Jönköpings län............ 148 156 + 8
Kronobergs län............ 44 75 +31
Kalmar län.................. 162 146 - 16k
Gotlands län............... 42 69 -f 27
Blekinge län............... 90 97 -f 7
Kristianstads län......... 228 251 + 23
Malmöhus län ............ 463 493 + 30
Hallands län.............. 93 117 + 24
Göteborgs o. Bohus län 145 180 + 35
Älfsborgs län............... 178 163 - 15
Skaraborgs län............ 187 179 - 8
Värmlands län............ 171 171 -
Örebro Jan.................. 158 179 +21
Västmanlands län_____ 66 75 + 9
Kopparbergs län......... 124 115 - 9
Gäfleborgs län ............ 247 242 - 5
Västernorrlands län____ 41 37 - 4
Jämtlands län ............ 15 19 + 4
Norrbottens län............ 10 - -10
Summa 3,550 3,684 + 134
Med afseende på antalet medlemmar
komma alltså länen numera i följande
ordning:
1) Malmöhus län, 2) Östergötlands, 3)
Kristianstads, 4) Södermanlands, 5) Gäfleborgs, 6)
Göteborgs, 7) Skaraborgs, 8) Örebro, 9) Värmlands,
10) Älfsborgs, 11) Jönköpings, 12) Stockholms
stad, 13) Stockholms län, 14) Kalmar, 15)
Hallands, 16) Kopparbergs, 17) Blekinge, 18)
Uppsala, 19) Kronobergs, 20) Västmanlands, 21)
Gotlands, 22) Västernorrlands och 23)
Jämtlands län. (Västerbottens och Norrbottens län
sakna kretsföreningar.)
Tillökningen var under senaste året störst
i Göteborgs och Bohus län, som därmed
ryckt upp från trettonde till sjette rummet,
Kronobergs län, som därigenom gått förbi
Västmanlands län, samt Malmöhus län,
som allt fortfarande är Dir 1. Äfven
Gotlands, Hallands, Kristianstads och Örebro
län kunna uppvisa en tillökning af
hvartdera mera än 20 medlemmar.
Medlemsantalet ökades i 13 län med
sammanlagdt 245.
En minskning af 111 medlemmar ägde
däremot rum i 10 län. Störst var denna
minskning i Södermanlands län, som
nedgick från andra till fjärde rummet, samt
i Stockholms län, som sjönk från nionde
till trettonde rummet och därmed kommit
efter Stockholms stad, som nu med afseende
på sitt medlemsantal befinner sig alldeles
i centrum med 11 län före och 11 län
efter sig.
Årsskriften för 1891
utsändes i dagarna till kretsordförandena.
Årsskriften innehåller som vanligt en
redogörelse för af centralstyrelsen
behandlade ärenden, revisionsberättelse, stadgar
katalog öfver föreningens medlemmar m. m.
Riksdagen.
Ingen gemensam omröstning om
öfver-inspektörsförslaget.
Såsom på annat ställe i dagens
nummer meddelas, biföll första kammaren utan
votering k. mrts proposition om tillsättande
af en öfverinspektör, hvaremot andra
kammaren efter dubbla voteringar afslog
förslaget.
För frågans afgörande medels
gemensam omröstning uppsatte statsutskottet
förslag till voteringsproposition. Detta
förslag godkändes i första kammaren i
måndags, -men blef i går middag efter en
timmes diskussion förkastadt i andra
kammaren med 96 röster mot 84. Inom
andra kammaren gjorde sig den åsikten
gällande, att då k. m:t icke begärt något
särskildt anslag för en öfverinspektör, utan
frågan blott gällde att för nytt ändamål
disponera reserverade medel, gemensam
omröstning icke kunde företagas; båda
kamrarna hafva nämligen förut i en mängd
liknande fall förklarat gemensam
omröstning icke böra ske.
Andra kammaren beslöt för sin del, att
den gemensamma omröstningen blott skulle
gälla, huruvida till folkskoleinspektionen
skulle utgå 95,000 eller 100,000 kr.
I följd af detta beslut har alltså frågan
om en öfverinspektör för denna gång
fallit.
Om, såsom är att antaga, första
kammaren icke förenar sig med den andra om
voteringspropositionens lydelse, kan icke
heller votering mellan 95,000 och 100,000
kronor äga rum. För att då icke hela
folkskoleinspektörsinstitutionen skall upphöra
för nästa år, återstår antagligen ingen annan
utväg, än att k. m:t får inkomma till
riksdagen med en proposition om, att det
hittillsvarande anslaget, 95,000 kronor, må
på vanligt sätt utgå äfven för 1892.
Nykterhetsundervisning.
Första kammaren biträdde i torsdags
utan diskussion medkammarens beslut
(enligt E. Hammarlunds reservation)
rörande undervisning om de rusgifvande
ämnenas natur och verkningar i samband
med undervisningen i naturkunnighet.
Ur det utlåtande, som afgifvits af första
kammarens tredje tillfälliga utskott
(ordförande landshöfding CLTreffenberg),
återgifva vi följande, som torde angifva, huru
första kammaren tänkt sig denna
undervisning :
Då här icke är fråga om införande af
ett nytt läroämne med särskildt därför
anslagna lärotimmar, hvarigenom de
nuvarande nog många läroämnenas antal
skulle komma att ytterligare ökas, utan
endast att läran om spritdryckerna skulle
vid undervisningen behandlas i
sammanhang med naturkunnigheten, föreställer sig.
utskottet, att några andra betänkligheter
mot införandet af den ifrågasatta
obligatoriska undervisningen icke gärna skulle
möta än de, som måhända kunde härleda
sig från dels det jämväl af andra
kammarens utskott antydda förhållandet, att
åtskilliga af de i skolorna begagnade
läroböckerna icke äro författade med särskild
hänsyn till undervisningens utsträckning
till det här omhandlade ämnet, och dels
den härmed sammanhängande
omständigheten, att efter all sannolikhet endast ett
fåtal af den nuvarande lärarepersonalen
för egen del besitter den kunskap, som
lärer erfordras, för att undervisningen i
ämnet skulle kunna blifva ,på ett mera
verksamt sätt för lärjungarna fruktbärande.
Men enligt utskottets förmenande böra
alla betänkligheter af denna art vika vid
erinringen därom, att det ligger i sakens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
