Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 18. (488.) 6 maj 1891
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 18
SVENSK LÄRARETIDNING.
193
och att utskottet delvis velat afhjälpa dessa
brister. Jag ber att få uttala min
tillfredsställelse härmed. Min öfvertygelse är, att
om detta förslag i sin helhet antages,
beslutet skall hälsas med glädje i månget
torftigt skollärarehem - icke därför, att
det bereder lärarne någon egentlig
löneförhöjning, ty de flesta hafva redan i det
närmaste hvad här ifrågasatts, utan därför att
det blir slut på det hittills rådande
osäkerhetstillståndet på detta område.
De här föreslagna bestämmelserna om
borttagande af spannmålslönen och
utbytande af kofodret mot ett visst penningebelopp
skola, därest de, såsom jag hoppas, af
riksdagen varda antagna, förebygga många
tvister mellan församling och lärare och
bidraga till åstadkommandet af ett godt
förhållande dem emellan. Jag hoppas, att
riksdagen skall vara villig fortsätta på den
inslagna banan och sålunda äfven i fråga
om de återstående naturaprestationerna
- bostad, vedbrand och trädgårdsland -
framdeles söka få till stånd tydliga
bestämmelser.
Genom att göra det 7:e hundradet
obligatoriskt för ordinarie lärare eller lärarinna,
som oförvitligt tjänstgjort under fem år,
har utskottet vidare velat bereda läraren
någon trygghet, så att han ej göres
beroende af de växlande partierna inom
församlingen.
Att jag, i likhet med ett par föregående
talare, icke kan dela utskottets åsikt
rörande det andra ålderstilläggets
obehöflig-het, torde herrarne nog finna ganska
förklarligt. Med hänsyn till de stigande
lef-nadskostnaderna och de ökade anspråk
man i våra dagar ställer på
folkskolläraren, kan det verkligen icke anses obilligt,
om han efter en 10-årig väl vitsordad
tjänstgöring får ett litet lönetillägg om 100
kr. Det hade således varit önskligt, att
utskottet härom framlagt förslag. Men då
utskottet ej nu vågat taga detta steg, skall
jag icke heller göra något yrkande i detta
afseende, helst det föreliggande förslaget
onekligen är ett framsteg och ett mycket
godt öfvergångsförslag.
Båda kamrarna hafva nyss beviljat
extra-lärarne vid de allmänna läroverken en
väl-behöflig löneförhöjning från 1,500 till 1,800
kr. Jag är förvissad, att nu, då det
gäller lärarne för allmogens, för folkets barn,
riksdagen skall i lika hög grad visa sig
behjärta det behof af löneförbättring, som
här förefinnes. Då föreliggande förslag går
i rätt riktning, och då jag är öfvertygad,
att en kommande riksdag icke skall vägra
att fortsätta på den inslagna banan, ber
jag att få yrka bifall till utskottets förslag
i oförändradt skick.
*
I detta anförande instämde lektor S.
J. Kardell, rektor J. Persson i Arboga,
professor S. J. Boethius, rektor S. von
Friesen, bruksägaren J. O. Örvall,
bokföraren J. A. Aulin, direktör É. A.
Zotterman, borgmästaren N. P. B.
Lindgren, läroverksadjunkten S. A.
Romberg, ingeniör C. E. Thermcenius,
bokförläggaren Jakob Eriksson, fabrikör
Anton Hahn, boktryckaren A. F. Bro-
ström, skolföreståndaren Joh. Nydahl,
samt hrr Ad. Hedin, Fridtjuv Berg,
Ernst Beckman, E. J. Ekman, J. A.
Fjällbäck och Gust. Ericsson i
Stockholm, F. O. Larsson i Mörtlösa, Hägn.
Andersson i Löf hult, A. O. Jönsson i
Mårarp, A. O. Björkman, P.
Trueds-son, And. Andersson i Intagan, Olof
Anderson i Hasselbol, O. Olson i
Stensdalen, L. Persson i Heljebol, J.
Andersson i Lys vik, Per Ersson i
Västlanda-holm, P. Holm i Norberg, Back Per
Ersson, Stormats Matias Olsson, And.
Olsson i Mårdäng och J, Bromée.
Såsom synes här ofvan hade
häradshöfding A. A. Lilienberg samt hrr Edv.
Svensson i Karlskrona, Aug. Henricson,
O. B. Olsson och Sv. Nilsson (med
hvilken hr Nils Nilsson i Vrängebol
instämde) anföranden, som gingo i
enahanda riktning.
Utom detta 50-tal af andra kammarens
ledamöter, hvilka sålunda i princip
uttalat sig för ett andra ålderstillägg, torde
förslaget räkna ganska många anhängare,
som icke nu ansågo nödigt att gifva sig
tillkänna.
Vår Skolstatistik.
I dagarna har utkommit »Berättelse
om statens allmänna läroverk för gossar
läsåret 1885-86, utarbetad i kongl,
ecklesiastikdepartementet». Senast ut.
komna häfte af den officiella
folkskolestatistiken gäller året 1884. Vår
Skolstatistik är onekligen något efter sin tid.
Skydd åt småfåglarna.
Vi tillmötesgå gärna den af en
insändare framställda önskan att intaga
följande.
Sveriges lärare och lärarinnor torde
nu, då småfåglarna återvändt och
återvända till fosterjorden, särskildt rikta
några varmhjärtade ord till skolbarnen
att skydda eller åtminstone icke ofreda
dessa vårens kära gäster och deras
nästen. Ofoget att plundra och förstöra
fågelbon förekommer mera bland
skolbarnen, än mången lärare tyckes tro.
Nu är rätta tiden att påminna såväl om
småfåglarnas skydd som ock om hålkars
utsättande.
Åtgärder mot tidningskolportering
af minderåriga,
Förliden lördag aflämnades till
riksdagen en k. proposition angående
förbud för barn att nattetid å gator eller
andra allmänna platser eller å
utskänk-ningsställen eller andra offentliga lokaler
till salu utbjuda eller utdela tryckalster,
blommor, kramvaror eller annat. Den
k. propositionen innehåller ett förslag
till förordning, om hvilket k. m:t vill
inhämta riksdagens yttrande.
Enligt detsamma må förbudet icke
utsträckas utöfver tiden från klockan 8 e. m.
till kl. 8 f. m. och ej gälla för andra
än barn af mankön under fjorton år och
af kvinnkön under femton år.
Öfverträdes meddeladt förbud"; skall ej
mindre den, för hvars räkning utbjudandet
eller utdelningen sker, än ock den, hvilken
vården om barnet åligger, straffas med böter
från och med 5 till och* med 100 kronor.
Därest af omständigheterna ådagalägges,
att förseelsen icke ägt rum på befallning
eller med tillåtelse af föräldrar eller
annan, hvilken vården om barnet tillbör, må
polismyndigheten varna barnet samt, ifall
förseelsen förnyas, förordna, att barnet
skall af föräldrar eller annan, under hvars
lydnad det står, med aga i hemmet rättas.
Fråga om meddelandet af sådant
förbud skall väckas hos stadsfullmäktige (eller
allmän rådstuga, där stadsfullmäktige ej
finnas). Varder sådant förbud beslutadt,
skall detsamma, sedan hälsovårdsnämden
däröfver blifvit hörd, underställas k. befhde.
#
Regeringen har genom sina
beskickningar inhämtat underrättelser om
motsvarande förhållanden i andra länder.
Af dessa framgår, att i Danmark och
särskildt i Köpenhamn barn under 16
år icke få idka försäljning å öppen plats
från kl. 8 e. m. till kl. 6 f. m.; att i
Preussen sådant förbud gäller efter solens
nedgång; att i Paris polisen kan ingripa
mot sådan handel, om den kan bevisas
tjäna till täckmantel för tiggeri eller
lös-drifveri; samt att i England efter 1889
finnes en verklig skyddslag, enligt
hvilken dels barn under 10 år icke alls får
utbjuda något till salu och dels gosse
under 14 och flicka under 16 år ej får
idka försäljning å allmän plats mellan
kl. 10 e. m. och kl. 5 f. m. Brott
häremot straffas med höga böter,
tvångsarbete eller fängelse.
Med dagens nummer följer
till prenumeranterna en gratisbilaga,
utgörande ett profark ur Barnens sångbok
af Jul. Hammarlund.
Kroppsagan i Skolan. Vid sitt
aprilsammanträde förliden torsdag fortsatte
Stockholms folkskollärareförening
behandlingen af frågan om straffbestämmelserna
i reglementet för Stockholms folkskolor.
Följande uttalande antogs med stor
majoritet:
Stockholms folkskollärareförening, hvars åsikt
är, att kroppsaga i skolan endast
undantagsvis bör användas, anser föreskriften, att
förste läraren skall bestämma tid för och
närvara vid utdelandet af den i reglementet för
Stockholms folkskolor bestämda kroppsagan,
särskildt under närvarande förhållanden, vara
i hög grad olämplig,
emedan det är pedagogiskt oriktigt, att,
såsom nu till följd af skolornas storlek
stundom måste blifva förhållandet, bestraffningen
fördröjes långt utöfver den tid, då den borde
verkställas, och
emedan läraren härigenom inför barnen och
dessas målsman förlorar den auktoritet, utan
hvilken ett framgångsrikt uppfostringsarbete
är omöjligt.
Om denna föreskrift ändrades i den
riktningen, att agan blefve, hvad den borde vara, en
uppfostrande tuktan, och sålunda ej bure
prägeln af en juridisk procedur, skulle helt visst
antalet fall, då kroppsaga vore behöflig, blifva
betydligt färre, än hvad nu är fallet.
Föreningen vill med anledning häraf som en
önskan uttala, att föreskriften i
folkskolereglementet § 11, i hvad den rör kroppsagan, måtte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:37:21 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1891/0197.html
