Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 19. (489.) 13 maj 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 19
SVENSK I^EARETIDNING.
205
likt skall blifva möjligt, kräfves emellertid
en foregående grundlig och allsidig
diskussion, under hvilken skäl och motskäl
framläggas samt utan fördom och
ofördragsamhet vägas mot hvarandra.
Det ligger i sakens natur, att en
förening med detta syfte icke allenast kan,
utan äfven bör omfatta alla folkskolans
arbetare, och att den måste lämna rum for
ganska skiljaktiga uppfattningar:
afspärr-ningssystemet kan vara till förmån endast
for trångsinnet och egenrättfärdigheten. Det
har därför från första början varit ett
grunddrag i vår förenings karaktär och
verksamhetssätt, att skiljaktiga
uppfattningar skola inom densamma lefva vid sidan
af hvarandra, utan hätskhet och bitterhet
samverkande för ett gemensamt mål, och
att man därför måste från dess
förhandlingar utestänga alla religiösa och politiska
tvistefrågor. Denna grundsats har central-,
styrelsen äfven under 1890 på det
strängaste fasthållit, och den är förvissad om,
att dess hållning särskildt i denna fråga
fullständigt motsvarat de önskningar, hvilka
hysas af det stora flertalet
föreningsmedlemmar.
Två pedagogiska småskrifter
komma i år att utgifvas af
centralstyrelsen för att tillställas de
föreningsmedlemmar, som vid förra årets slut erlagt
pre-numerationsafgiften härför. De två
skrifterna utgöras af följande tvänne bidrag
till lärarebildnings frågans utredning:
1. Af g ang spr of ning ärna vid Sveriges
seminarier för folkskollärare och
folkskollåra-rinnor ären 1870-1888. Uppgifter insamlade
och bearbetade på uppdrag af kommittén för
lärarebildningsfrågans utred ni n g af A Jfr. Dalin.
2. Lärare pedagogium i Wien. En
redogörelse af Fridtjuv Berg.
Äldre skolmateriel
bör enligt centralstyrelsens mening
tillvaratagas. Centralstyrelsen* riktar i senaste
årsskriften kretsarnas uppmärksamhet på
dessa i flera hänseenden egendomliga
bidrag till folkskolans historia, så att de ej,
liksom så många andra vittnesbörd om
forna tiders kulturlif, måtte af
okunnighet eller ovårdsamhetförstöras. Såsomen
förberedande åtgärd för deras
tillvaratagande hemställes om insändande af
förteckningar öfver sådan materiel, och vill
centralstyrelsen sedan taga i öfvervägande,
hvilka åtgärder med anledning häraf kunna
vara lämpliga.
Lärarekårens hörande i skolfrågor.
Forsvikskretsen har som svar på
centralstyrelsens fråga: »Huru bör enligt kretsens
mening lärarekåren lämpligen tänkas
representerad inom folkskolans l ök al styrel se?»
gjort följande uttalande:
Varmt intresserad för ämnet i stort sedt och
under förvissning om, att frågan på grund af
sin egen vikt och betydelse för skolan af sig
själf skall lösas i den riktning förslaget afser
utan några särskilda lagbud, anser
Forsviks-krétsen i likhet med centrabtyrelseledamoten
A. Dalin i Huskvarna, att det varit klokast, om
i denna fråga något bestämdt formuleradt
uttalande icke framlagts för kretsarna, alldenstund
erfarenheten visat, att folkskolans lärare allt
mer och mer på frivillighetens väg inväljas
sam ledamöter i. skolråden, hvartill kommer,
att om skolrådet genom en bestämd lagparagraf
blefve tvingadt att mot sin vilja inhämta
anvisningar och råd af läraren, detta mera skulle
skada än gagna skolväsendet och göra lärarens
närvaro i en krets, där han vore ogärna sedd,
allt annat än angenäm äfven för honom själf.
Programfrågan.
Forsvikskretsen, en af de motionerande
kretsarna, behandlade detta ärende redan
den 2 d;s och gjorde därvid följande
uttalande:
Forsviks kretsförening, som tacksamt
erkänner den omständliga utredning af motionen,
hvarom årsmeddelandet bär vittne, liksom
kretsen jämväl antager, att allmänna föreningens
kretsar i allmänhet skola känna sig tacksamma
för den noggranna anvisning för beslutets
formulering, som centralstyrelsen särskildt i denna
fråga; omsorgsfullt utarbetat, kan dock tyvärr
för sin del icke begagna sig af det gynnsamma
tillfället att blott få nedskrifva sitt beslut efter
centralstyrelsens diktamen, utan vidblifver
Forsvikskretsen sina förra beslut i ämnet och yrkar
för den skull, att § l i allmänna föreningens
stadgar så ändras, att dess lydelse kommer
att blifva: »Föreningens ändamål är att pä
fullt kristlig grund arbeta för den svenska
folkskolans och folkbildningens höjande, för
enhet och god anda inom lärarekåren och för
förbättring af lärarens ställning i allmänhet.»
Hrr kretsordförande
erinras af förekommen anledning därom, att
såsom framgår af omslaget till årsskriften
de pedagogiska småskrifterna först längre
fram under året komma att utsändas.
Årsskriftens första häfte (det egentliga
årsmeddelandet) var färdigt den 29 april
och utskickades omedelbart derefter till
samtliga kretsordförande. Skulle detsamma
ännu icke hafva framkommit, torde
anmälan därom genast göras till
sekreteraren under adress Stockholm N.
Stockholms folkskolor.
Antal skolbarn och lärare.
Vid vårterminens början detta år utgjorde
barnantalet 17,896, hvilket utvisar en
ökning under senaste året af 569. Då
härtill lägges 2,058, hvilka undervisas i
söndags- och aftonskolorna, utgör hela antalet
19,954. Tillväxten i barnantalet i de
egentliga folkskolorna under de senaste
fem åren uppgår till 3,772 eller ungefär
26 %.
Antalet lärare och lärarinnor i läs- och
skrifämnena utgör under innevarande år
jämt 500. Medeltalet barn på hvarje
lärare belöpte sig år 1886 till 32,2, men har
nu stigit till 35,8.
Af de 500 vid skolorna anställda lärarne
och lärarinnorna voro 392 ordinarie eller
tjänstgörande för vakanta ordinarie platser
och 108 extra ordinarie. För nästa år
kräfvas i följd af den beräknade ökningen
i barnantalet ytterligare 20 lärarekrafter
eller tillsammans 520.
Utgiftsstat för 1892.
Öfverstyrelsen för Stockholms stads
folkskolor har uppgjort följande förslag till stat
för nästa år, hvilket förslag skall
framläggas för kyrkostämmorna under innevarande
maj månad:
Aflöning till den ordinarie
lärarepersonalen.................................... 537,600
Alderstillägg till d:o........................ 40,500
Arvoden till extra ordinarie lärare ... 103,000
Vikarier vid sjukdomsfall .........-... 8,000
För tillsyn vid skolorna (arvoden åt
förste lärarne).............................. 8,000
Lärare vid söndags- och aftonskolorna 20,000
Lärare i ritning och sång .............~ 12,500
Lärare i gymnastik och vapenöfning- 2,000
Föreståndaren för slöjdundervisningen 1,600
Lärare i manlig slöjd.................... 30,800
Verktyg och redskap.......~............... 5,500
Slöjdmateriel för gossar .................. 4,500
Lärarinnor i kvinnlig slöjd............... 14,000
Slöjdmateriel för flickor’..-................ 6,000
Undervisningsmateriel..................... 14,000
Skolmöbler och öfriga inventarier...... 19,000
Premier åt skolbarn........................ 4,500
Bad och simöfningar..................... 4,500
Eldning och lyshållning.................. 52,000
Vaktmästare och renhållning i skolorna 44,000
Samfundet Pro fide & christianismo ... 1,500
Årsafgift till folkskollärarnes
pensionsinrättning m. m. .........___.......... 12,500
Pensioner åt tre lärarinnor................ 1,950
Understöd åt fru Herma Lindskog...... 300
Inspektörs aflöning........................ 6,500
Pension åt G. J. Meijerberg ............ 5,500
Biträde vid inspektionen öfver söndags-
och aftonskolorna........................ 1,500
Sekreterarens aflöning..................... 2,500
Kassörens d:o..................... 3,000
Vaktmästaren i öfverstyrelsen ........ 1,200
Utgifter för kyrkofullmäktige -_.......... 700
Hyra för lokal för öfverstyrelsen...... 1,200
Pedagogiska biblioteket i Stockholm... 500
Pedagogiska lärokursen i d:o ... 500
Skrif- och tryckningskostnader m. m.... 8,250
Summa kr. 979,600
Innevarande års stat slutar på en.
summa af 944,850 kr.
’ *
Bland nyheter i det föreliggande
förslaget till utgiflsstat må har nämnas följande
såsom varande de märkligaste:
Öfverstyrelsen föreslår, att på ordinarie
stat måtte nästa år uppföras 25 nya
platser, nämligen i Klara l, Jakob 2, Maria
l, Katarina 5, Kungsholmen 4, Hedvig
Eleonora 4 och Adolf Fredrik 8.
Efter därom hos öfverstyrelsen gjord
ansökan hemställer öfverstyrelsen om ett
anslag att användas för den pedagogiska
lärokursen härstädes. Denna hemställan
beledsagas af följande yttrande:
Inom folkskolans lärarekår har under de
senare åren visat sig en liflig önskan, att
lämpliga åtgärder måtte vidtagas för att bereda
densamma tillfälle att vidga bch fördjupa sina
kunskaper och sålunda vinna ytterligare
utbildning för sitt viktiga kall. För att i någon
mån tillfredsställa denna önskan, öppnades -
på initiativ af Stockholms lärareföreningar -
sistlidne höst i hufvudstaden under namn af
pedagogiska lärokursen föreläsnings- och
undervisningskurser för lärare och lärarinnor,
särskildt för de vid folkskolan anställda.
Deltagare från Stockholms folkskolor i dessa kurser
voro under höstterminen 219 lärare och
lärarinnor och under innevarande termin 379.
Ehuru deltagarna i dessa kurser erlägga
afgifter, som synas lärokursens styrelse större,
än att de kunna för framtiden bibehållas vid
samma belopp, så hafva dessa hittills kunnat
täcka kostnaderna endast därigenom, att vid
anstaltens öppnande föreläsare och öfriga lärare
förklarade sig villiga att af intresse för saken
nöja sig med den ersättning, som genom
inflytande afgifter af deltagarna möjligen kunde
dem beredas. På en dylik offervillighet kan
emellertid lärokursens framtida bestånd icke
byggas. Ett af styrelsen för stiftelsen Lars
Hiertas minne begärdt och erhållet anslag af
1,500 kronor synes, såsom gifvet för en gång,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
