Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 22. (492.) 3 juni 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 22
SVENSK LÄRARETIDNING.
233
helt andra. Ju längre man får vara med,
desto mera van blir man vid sådant. Jag
anser emellertid denna fråga af vikt, då
förhållandet är så lyckligt, att den
ifrågasatta lagstiftningen icke är behöflig. Blir
lag i ämnet stiftad, och det är oenighet
mellan skolråden och lärarne, blir
oenigheten blott ännu större än förut. Detta
kan icke genom någon lag af hjälpas, utan
måste ske på annat sätt. Det är vanligen
icke endast lärarens fel, utan bådas. Jag
befarar således, att om lagen kommer till
stånd, förhållandet blifver sämre.
Det är visserligen för närvarande ett godt
förhållande i min församling mellan lärare
och skolråd, men det har likväl icke alltid
varit så. Vi hafva varit i det
predikamentet, att vi önskat få bort en fullkomligt
oduglig lärare. Vi plågades med honom
i tolf år. Vi gingo ända till k. m:t, men
fingo afslag. Slutligen gick han frivilligt
bort. Jag försäkran, att om vi då haft en
sådan lag som denna, förhållandet blifvit
mycket värre. Jag har således erfarenhet
å bägge hållen.
Jag fäster mig icke vid andra
kammarens dom och icke heller vid hvad pressen
eller allmänheten säger om våra motiv, ty
dem står jag för. (Forts.)
Extra-lärare-systemet
florerar i stor utsträckning vid
folkskolorna i åtskilliga städer, särskildt i
Stockholm.
Folkskolestadgan bestämmer, att vid
hvarje folkskola skall minst en lärare
vara anställd såsom ordinarie. Då nu
på en del ställen mera än 50 lärare och
lärarinnor tjänstgöra vid en och samma
skola, erbjuder sig ett rikt tillfälle att
anställa lärare på extra stat. Detta sker
naturligtvis i syfte dels att kunna afskeda
dem när som helst, dels att åstadkomma
besparingar i skolutgifterna.
Enligt senast kända uppgifter ställde
sig fördelningen mellan den ordinarie och
extra-ordinarie folkskollärarepersonalen å
nedannämda orter på följande sätt:
Ordinarie :
Extra ord.:
Summa:
E. ord. i % af hela antalet :
Göteborg ...1890
119
5
124
4,0
Malmö ...... 1890
65
8
73
10,9
Norrköping 1889
39
9
48
18,7
Jönköping... 1890
22
7
29
24,1
Stockholm 1891
357
143
500
28,6
Adolf Fredriks
förs:gi Stock-
holm ...... 1891
52
38
90
42,2
Till jämförelse
härmed anföra vi
följande tal:
Hela riket: folk-
skolorna... 1884
4,606
494
5,100
9,6
Allmänna läro-
verken v. 1. 1887
811
142
953
14,9
I Göteborg, Malmö och Norrköping
tillämpas i allmänhet den mycket goda
principen, att lärare eller lärarinna, som
till vederbörandes belåtenhet tjänstgjort
som extra-ordinarie under ett års tid,
därefter antages som ordinarie. Antalet extra-
ordinarie lärare och lärarinnor är ock
på dessa ställen ganska lågt.
Så icke i Stockholm. Bortåt
tredjedelen af samtliga folkskollärare och
folkskollärarinnor äro här anställda som
extra-ordinarier eller vikarier, och i en
församling, Adolf Fredriks, uppgår antalet
till och med till nära hälften, under det
medelprocenten för hela riket är knappt 10.
Med rätta klandras, att
extra-lärare-systemet vunnit så stor utbredning vid
de allmänna läroverken. Såsom synes
är dock extra-lärarnes antal vid
Stockholms folkskolor proportionsvis nära
dubbelt så högt som vid läroverken. Här
behöfs således reformer på mera än ett
håll.
Extra-lärare-systemet kan visserligen för
tillfället synas billigt och förmånligt för
skoldistrikten. Men i längden ställer det
sig annorlunda - därest nämligen icke
skoldistrikten anse sig kunna kasta
utslitna lärare och lärarinnor på bar backe,
något hvarom åtminstone Stockholm ej
vill vara med.
För en folkskollärarinna, hvilken i
öfver 25 år tjänstgjort som extra-ordinarie
härstädes, begärde öfverstyrelsen ett
årligt understöd af 300 kr., men flertalet
församlingar funno vid förra veckans
kyrkostämmor det vara öfverensstämmande
med rättvisa och ^billighet, att hon erhölle
en pension, motsvarande den hon skulle
hafva fått från folkskollärarnes
pensionsinrättning, ifall hon varit ordinarie, och
höjde därför beloppet till 500 å 600 kr.
Om samma system tillämpats här som i
Göteborg, hade kommunen besparats
denna utgift.
Men äfven i det fall, att
extra-ordina-rien efter en längre tids tjänstgöring
utnämnes till ordinarie, kan efterräkning
för skoldistriktet uppstå.
Fyllnadspension från kommunen kan nämligen blif
va behöflig, då på grund af bristande
ordinarie tjänsteår pensionen från staten
blir obetydlig.
En stad, som i likhet med Stockholm
har ett starkt utbildadt
extra-lärare-sy-stem, är Gäfle*. I fjor erhöll som
bekant en lärare därstädes ordinarie
anställning efter att hafva tjänstgjort som
extra i mera än 22 år. Denne lärare kan
naturligtvis aldrig uppnå det antal
tjänsteår, som berättigar honom till hel
pension från folkskollärarnes
pensionsinrättning.
Det vore onekligen till fromma ej blott
för skolväsendet och för lärarepersonalen
utan ock för skoldistrikten själfva, om
detta extra-lärare-system inskränktes så
mycket som möjligt. Detta synes man
ock nu börja inse. Kyrkostämmorna
härstädes under förra veckan medgåfvo,
att 25 nya platser finge uppföras på
ordinarie stat. Blott i en församling
uppstod någon nämnvärd diskussion härom.
Och i Gäfle har likaledes under förra
veckan väckts motion om, att ett antal
extra folkskollärarinnetjänster måtte
förändras till ordinarie.
* Några bestämda siffror därifrån hafva vi
ej nu till hands.
Ondt om sökande
tyckes det vara till förenade
skollärare-och organistbefattningar, och därpå är
sannerligen ej att undra, då såsom
mångenstädes är fallet organisttjänsten
af-lönas med 50 å 60 kr. Två förenade
tjänster å Gotland hafva nyligen a f denna
anledning måst ledigkungöras för andra
gången. En skollärarebefattning utan
förening med kyrkotjänst är naturligtvis
att föredraga, då lönen icke kan anses
motsvara det ökade arbete och den högre
kompetens, som kräfvas för
organisttjänsten.
Hvarthän det bär,
ifall det beryktade stadgeändringsförslaget
vinner framgång, synes af referatet här
längre fram. Ej mindre än 17 lärare,
tillhörande Norrköpings
folkskollärareförening, afgåfvo i lördags till protokollet
den förklaring, att om förslaget erhåller
majoritet inom kretsarna, de icke vidare
komma att tillhöra föreningen. De vilja
nämligen icke hafva något att skaffa med
en skollärare-förening, som göres till
tummelplats för alla möjliga stridsfrågor.
Bland dem, som anmält sig till utträde,
märkas sådana inom lärarekåren kända
namn som N. Rosengren, M. Nelander,
J. Cederberg, M. Sjögren m. fl.
Att stadgeändringsförslaget vann
framgång i Norrköpingskretsen berodde,
såsom synes, därpå, att så godt som alla
lärarinnorna röstade för det af
folkskoleinspektören framställda samt af
skolrådets ordförande och vice ordförande
understödda förslaget.
Under sommaren träffas denna
tidnings utgifvare endast måndagar,
tisdagar och .onsdagar kl. W-// /. m. samt
tisdagar kl. 4-5 e. m.
Alla bref och meddelanden sändas under
adress: Stockholm N.
Folkskollärarnes änke- och
pupillkassa. Enligt reglementet för denna kassa
skola hvart tredje år förvaltningen och
räkenskaperna granskas af tre revisorer,
som förordnas af k. m:t. Bland
revisorerna skall finnas minst en ordinarie
folkskollärare (eller pensionerad folkskollärare),
som omväxlande utses från olika delar af
riket. Till revisorer att granska
änke-och pupillkassans förvaltning och
räkenskaper för åren 1888-90 har k. m:t
förordnat lektorn och folkskoleinspektören Abr.
Rundbäck, amanuensen Gustaf Eneström
(sekreterare i småskolepensionskommittén)
samt folkskolläraren i Göteborg,
riksdagsmannen A. F. Liljeholm. (För tre år
sedan bestod revisionen af lektor Rundbäck,
dåvarande kanslisekreteraren, numera
kanslirådet V. Beskow samt folkskolläraren
N. Högstedt i Hernösand. Där näst förut
var en folkskollärare från Strängnäs stift
medlem af revisionen.)
Revisionen tager sin början den 3
instundande augusti.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
