- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 10:e årg. 1891 /
244

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 23. (493.) 10 juni 1891 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

244

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 23

Fortsättningskurser på
landsbygden. Haninge Dalarö lokalförening
diskuterade vid sitt sammanträde den 4 d:s
ett af kyrkoherden Fahlborg och
skolläraren IngelstrÖm uppgjord t förslag till
inrättande af aftonskolor för ungdom mellan
15 och 20 år. Då detta förslag syntes
vara allt för mycket fotadt på
frivilligbetens grund och dessutom toge lärarens
krafter starkt i anspråk, föreslog
kontraktsprosten Aug. Pettersson i Österhaninge,
att man genom bildandet af en förening,
med syfte ungefär i likhet med de i
städerna bildade »Kristliga föreningarna af
unge män», skulle söka fä en betryggad
grund och åstadkomma ett varaktigare
intresse för saken.

Föreningen antog det framlagda
förslaget med den utvidgning, som prosten
Pettersson föreslagit, och tillsatte en kommitté
»(prosten Pettersson och skolläraren
Ingel-ström från Österhaninge, kyrkoherden
Fahlborg och skolläraren Vesterin från
Västerhaninge samt skolläraren Andersson
från Dalarö) att utfärda upprop till
allmänheten inom orten samt utlysa nytt
möte, där styrelse m. fl. angelägenheter
kunde beslutas, skrifves till Läraretidningen.

Normalplanens bestämmelser om
kristendomsundervisningen.
Tveta-kretsen gjorde vid sitt möte i lördags
följande uttalande:

Den nya normalplanens anordning af
kristendomsundervisningen, i synnerhet sådan denna
gestaltat sig i de flesta nya skolformerna i de
s. k. minimikurserna samt i af dessa
omedelbart påverkade skolor, anser sig kretsen, med
allt erkännande af kristendomsundervisningens
rätt och vikt, dock ur pedagogisk och
psykologisk synpunkt böra beteckna såsom
otillfredsställande och under de allra flesta förhållanden
menlig för barnens religiösa och allsidiga
bildning.

Kretsen anser, att åt
kristendomsundervisningen bör i allmänhet ägnas en timme dagligen,
tiden för bön och bibelläsning oberäknad, och
att med denna undervisning s. k. tysta
öfningar under inga omständigheter böra kombineras.

Katekesutanläsningen. Till Svensk
Läraretidning skrifves: Vid Göteborgs
skol-förenings majsammanträde * förekom till
behandling frågan o m den öfverklagade
tanklösa utanläsningen i kristendomskunskap.
Inledaren, hr /. A. Jarlen, redogjorde för
de klagomål, som tid efter annan
förnummits från lärarne i konfirmandskolan,
prästerna. Då detta missnöje icke härrörde
från afvoghet mot skolan eller
undervisningsämnet, borde det mana till allvarlig
undersökning såväl hvad orsaker som
botemedel beträffade. Skulden till
missförhållandet kunde kanske vara folkskolans,
kanske nattvardsskolans eller barnens egen,
kanske hvilade den på alla tre faktorerna.

Beträffande särskildt folkskolan alstrade långa
kristendomskurser, ett ständigt sönderdelande
af innehållet utan sammanförande, brist på
ordentliga återblickar en ytlig och lös kunskap
i ämnet. I konfirmandskolan förutsattes kanske
stundom en större andlig mognad och en mera
utvecklad förmåga att korrekt uttrycka de
begärda svaren, än barnen! vid de åren ägde.
Barnens formella utveckling vore otillräcklig,

* Införandet fördröj dt på grund af bristande
utrymme.

de stodo förlägna vid nya formuleringar af
sanningar, som de dock redan i annan form
inhämtat.

I barnens förhållande under själfva
konfir-mationsberedelsen låge icke sällan ett stort
hinder för den kunskapstillägnelse man önskade
och väntade af dem. Ett stort antal
nattvardsbarn, särskildt gossar, sorn tillbragt ett par år
på gatorna efter slutad skolgång, betraktade
nämligen - såsom en konfirmationslärare någon
gång yttrat – konfirmationen som en invigning
till tygellösheten. Vederbörande hade också
iakttagit en i ögonen fallande skillnad mellan
konfirmander på landet och i de stora städerna.
Att de på förra stället voro läraktigare och
mera mottagliga, kunde ej bero på, att en mera
förståndsodlande undervisning meddelades i
landsbygdens skolor; skillnaden vore att söka
i det allvarliga sinne, som utmärkte den ena
framför den andra.

Man borde emellertid sträfva att göra
undervisningen i folkskolan ännu mera
förståndsutvecklande, att gifva kurserna nödig
begränsning, att använda samma lärobok i
nattvards-och folkskolan och att göra mellantiden från
afgången ur folkskolan och inträdet i
nattvardsskolan så kort som möjligt.

Under den följande lifliga
diskussionen utvecklades närmare inledarens
synpunkter. Bland annat betonades
nödvändigheten af att gå till väga på olika sätt
under förberedandet och upphörandet.
Lärarens förklaringar kunde annars lätt stelna
till en mekanisk minnesläxa. Liksom
minneskunskapen ej utan vidare borde
förkastas, borde icke heller en långt drifven
förståndsexercis obetingadt förordas i ett
ämne, som dock i främsta rummet borde
vända sig till hjärtat. Och kunde hjärtat
vinnas för religionen, skulle nog mycken
håglöshet och tanklöshet försvinna. För
att i denna viktiga angelägenhet nå bästa
målet borde skollärarne och
konfirmations-lärarne samråda och samverka.

ännu stod på förslaget i Örebro, men
erhöll aldrig förslagsrum i Borås. K.
cirkuläret den 15 juni 1833 innehåller, att hvem
som befinnes samtidigt innehafva förslag till
flera än en orgauistbeställning, skall till
hvarje af dessa anses obehörig. Enligt
domkapitlets tolkning - och denna
öfverensstämmer med cirkulärets ordalydelse -
kan en person, under tiden han står på
ett förslag, söka annan organistplats -
blott han där ej råkar komma på förslag,
medan han står kvar på det förra.

- Sedan förestående var nedskrifvet,
erfara vi, att organisten N. V. Svensson -
den sökande, om hvilken tvisten nu senast
rört sig - anhållit om k. m:ts tillstånd
att få afgå från det honom tilldelade
förslagsrummet till organistbefattningen i
Örebro, och att k. m:t den 22 sistl. maj härtill
lämnat sitt bifall.

Läraremötenas populariserande.

Hisingskretsen antog den 25 maj följande
resolution såsom svar på frågan om »sättet
att göra läraremötena mera populära bland
allmänheten »:

Hisingskretsen anser,

att skolmötena böra anordnas på sådana
tider, att hvarje intresserad kan besöka dem;

att hvarje del af mötets förhandlingar bör
om möjligt börja på bestämdt timslag;

att mötena kungöras i skol- och
ortstidningarna samt att ett program från ordföranden
skickas till en af lärarne i hvarje församling,
hvilken lärare delgifver de öfriga, som sedan
underrätta så många af allmänheten, som de
kunna anse intresserade;

att allmänheten i den församling, där mötet
hålles, inbjudes genom kungörelse, hvilken bör
vara utfärdad af föreningens ordförande;

att åt mötets förhandlingar gifves ett så
omväxlande, intressant och på lifvet syftande
innehåll som möjligt;

att pedagogiska och för föräldrar och
uppfostrare viktiga frågor omväxla med de
metodiska ;

att ett undervisningsprof i folkskolans och
ett i småskolans ämnen afläggas vid hvarje
möte;

att föredrag hållas; och

att några kända fosterländska sånger sjungas.

Organistvalet i Örebro. Vi gjorde
i förra numret oss skyldiga till ett misstag,
då vi uppgafvo, att en af de å förslaget
till organistbefattningen i Örebro uppförda
äfven haft förslagsrum till organisttjänsten
i Borås. Ifrågavarande person sökte
visserligen sistnämda tjänst, under det han

Arsredogörelser hafva kommit oss

tillhanda från ytterligare följande
läroanstalter:

Redogörelse för verksamheten vid Ateneum
för filekor i Stockholm under läsåret 1890-91.
(I det med läroverket förenade
småskollära-rinnesemmariet hafva varit intagna 14 elever.)

Redogörelse för verksamheten vid Zanderska
helpensionen för flickor (Hjulsta, Enköping)
läsåret 1890-91 af skolans föreståndarinna
Helena Hallström.

Primär- och elementarskolan i Göteborg samt
Prwatseminarium för bildande af
småskollärarinnor i Göteborg. Redogörelser af
föreståndaren B. C. Rodhe.

Kongl, blindskolan i Växjö. Redogörelse för
läsåret 1890-91 af G. A. Lyberg.

Redogörelse för döfstumskolan i Mariestad
vårterminen 1891 af Magn. Palmkvist.

Döfstumundervisningen. Till Svensk
Läraretidning skrifves: Vid Hjorted öppnas
i höst en ny döfstumskola, nämligen andra
distriktets intagningsklass för döfstumma
från Småland, födda 1880-82. Till
skolans föreståndare är utsedd läraren vid
Manilla J. A. Hagström och till
lärarinnor fröknarna Lydia Lindgren i Hjorted
och Hulda Stålberg vid Manilla. Den
gamla skolan, framlidne kyrkoherden
Östbergs stiftelse, kommer att skild för sig
fortgå som hittills, hvadan vid Hjorted
komma att arbeta två af hvarandra
oberoende döfstumskolor.

- Vid seminariet å Manilla för
bildande af lärare och lärarinnor för
döfstum-undervisniugen i riket aflades under förra
veckan afgångsexamen af Fridolf Henning
Svanström, Erik Adolf Larsson, Josef
Fritiof Sundblad, Jöns Viktor Friberg,
Ellida Maria Carlson, Anna Berglöf>
Lovisa Marianna Larsson samt Ester Ingrid
Maria Bråten. Att såsom sakkunnig
närvara vid afgångsexamen hade af chefen
för ecklesiastikdepartementet förordoats
inspektören öfver döfstumskolorna
kyrkoherden J. Östberg.

Folkskolans matlagningskurs
här-städes, den första och enda institution i
vårt land, som utbildar lärarinnor för
matlagningsundervisning i folkskolorna, hade
enligt A.-B. den 30 maj sin första
årsaf-slutning. Eleverna fingo därvid redogöra
för de olika födoämnenas näringsvärde,
deras pris och tillagningssätt, när lämpligaste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:37:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1891/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free