Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 23. (493.) 10 juni 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 23
bezas från Chile, J. Danielson i Visby, J. L.
Fogelberg i Långared, F. G. Herzog från
Schweiz, C. Johansson å Nääs, A. G.
Johansson i Skallsjö och fröken Emelie Roggen från
Norge.
- Ett vackert erkännande lämnades den 28
maj vid terminsafslutningen i Västerås
folkskola åt lärarinnan fröken; Sofia Brandt, som
med denna termin afgått från sin befattning
vid skolan. I ett högstämdt tal tolkade
domprosten Björnström skolrådets och samhällets
tack till fröken Brandt för ådagalagd
föredömligt nit, kärleksfullt allvar och erkännansvärd
duglighet under en 13-årig verksamhet vid
skolan samt öfverlämnade till sist åt lärarinnan
såsom en tacksamhetsgärd från lärjungarna två
prydligt emaljerade ljusstakar och ett bordställ
af silfver.
- En hedersgåfva öfverlämnade Boxholms
aktiebolag genom sin disponent till förste läraren
vid Boxholms bruksskola G.Fr.Blomstrand,då häri
den l juni fyllde 50 år. Gåfvan utgjordes af
tvänne större ljusstakar af äkta silfver, försedda
med inskription, däri ett tack uttalades till hr
B. för hans 15-åriga verksamhet på platsen
både som lärare och brukspredikant. Från
skolbarnens sida blef också hr B. föremål för
uppmuntran, och på det prydliga skolhuset
hissades en ny ståtlig flagga, denna också en
skänk af Boxholms aktiebolag, skrifves till Sv.
Läraretidning.
- En lärarinnebildningsanstalt under namn af
»Lundénska lärarinneskolan» är man betänkt
att nästa hösttermin upprätta i Göteborg.
Anstaltens uppgift skall blifva att medels en
ettårig kurs bibringa unga kvinnor, som inhämtat
högre flickskolebildning, förutsättningar att
efter nutidens kraf kunna i hem eller skola,
undervisa barn, särskildt sådana, som man
önskar bereda till inträde i de allmänna
läroverkens lägre klasser. Skolans inspektor blir
direktör Otto Salomon, hvilken äfven kommer
att hålla pedagogiska föreläsningar vid
anstalten.
- Vid privata småskollärarinneseminariet i
Åmål, som inrättats och förestås af förste
läraren vid Åmåls folkskola Sven Olsson, ägde
examen rum den 5 och 6 d:s sedan
undervisningen pågått 8 månader. Seminariet har,
skrifves till denna tidning, under läsåret varit
besökt af 31 elever. Af dessa godkändes 28.
Efter examens slut hemförlofvades eleverna af
folkskoleinspektören kontraktsprosten G.
Gill-gren, som i ett anslående tal lade de utgående
eleverna på hjärtat vikten och betydelsen af
undervisningskallet. Af de afgående 28 eleverna
voro 15 tillförsäkrade platser efter examen.
Censor var folkskoleinspektören O. Törneblad.
- En lustfärd till Stockholm företogs sistlidne
söndag med ett 20-tal folkskolebarn från
Grö-dinge, hvilka under läraren Aug. Karlssons
ledning fingo taga åtskilliga af hufvudstadens
sevärdheter, såsom zoologiska muséet m. m., i
betraktande. På f. m. besöktes Tivoli på
Djurgården, hvartill på lärarens anhållan fritt
tillträde beviljats barnen. En sådan utflykt
plägar i regeln företagas hvarje eller hvartannat
år med de båda öfversta klasserna från K:s
skola. Föräldrarna visa mycket intresse för
saken samt tillhandahålla fri skjuts till och
från järnvägsstationen, skrifves till
Läraretidningen.
- Svensk slöjdundervisning är nu införd i en
skola i Paris, i det direktören för
kommunalskolan vid Rue S:t Denis, hr Etienne Schmitt,
som allt sedan han 1882 såsom franska
regeringens stipendiat genomgick kurs på Nääs
varit en varm vän af det svenska slöjdsystemet,
erhållit vederbörandes tillåtelse att i sin skola
införa detta i st. f. det hitintills bedrifna
franska systemet, kännetecknadt af abstrakta
öfningar och klassundervisning, med hvilket
numera rätt stort missnöje råder bland
skolmän i Paris. Hr Schmitt är lifligt öfvertygad
om, att den svenska slöjden äfven så
småningom skall vinna inträde i andra franska
skolor.
- Den kvinnliga slöjdundervisningen vill
slöjdnäm-den i Södermanlands län söka rycka upp.
Instruktionsmöten eller smärre kurser, pågående
under fyra dagar på hvarje ställe, skola under
juli månad hållas i Gnesta, Strängnäs,
Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping. I
Malmköping kommer en kurs att anordnas i
november. Instruktrisen har för dessa möten uppgjort
ett ungefärligt program, enligt hvilket under
hvarje dag praktisk undervisning skall
meddelas 5 timmar samt diskussion och föredrag l
timme. Första dagens arbete skall omfatta
stickning, andra linnesöm och trådknappar,
tredje klädsömnad och mönsterritning, fjärde
märkning, stoppning och lappning. Föredragen
skola, utom det rent instruktiva, hafva till
syfte att väcka uppmärksamheten på slöjdens
pedagogiska betydelse.
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Valen.
a) Medlemmar i centralstyrelsen.
Södertörns-kretsen: de afgående.
Tveta kretsen: dito*.
V. Östergötlands-kretsen; dito (enhälligt så
när som på en röst).
Rekarne-kretsen: dito (dito).
»S. Västmanlands-kretsen: dito (dito).
Frånö-kretsen: A. Dalin, Bernhard Vahlberg
i Ytterlännäs och J. G. Söderberg.
b) Revisorer.
Södertörns-kretsen: N. Rosengren, G. M.
Celander och Aug. Karlsson i Grödinge.
Tveta-kretsen: N. Rosengren, G. M. Celander
och And. Lindén i Stockholm.
V. Östergötlands-kretsen: dito.
Rekarne-kretsen: N. Rosengren, G. M.
Celander och A. M. Stefanson i Stockholm.
S. Väst manlands-kretsen: dito.
Frånö-kretsen: N. Rosengren, Alex. Jonsson
och J. P. Sellberg i Hammar (enhälligt).
Programfrågan.
Södertörns-kretsen, den största af S. A. F:s
landsbygdskretsar, hade den 2 d:s i
Sorunda kyrka ett möte, besökt af omkring
150 deltagare, däribland 8 präster. Efter
en ganska liflig öfverläggning, i hvilken
såväl präster som lärare och lärarinnor
deltogo, alla uttalande sig mot de framlagda
motionerna, antogs enhälligt
centralstyrelsens resolutionsförslag.
Tveta-kretsen, som bekant en af
motionärerna i ämnet, antog i lördags efter en
längre diskussion centralstyrelsens förslag
till uttalande. Beslutet fattades med 20
röster mot 13. Minoriteten röstade för ett
af hr J. Fröberg framlagdt
resolutionsförslag, enligt hvilket kretsen skulle fasthålla
vid förra årets beslut.** (Mot beslutet
reserverade sig hrr J. Fröberg, M.
Erlandsson, J. Platon, N. G. Blomqvist och K. E.
Johansson i Jönköping, P. J. Jonsson i
Svartorp, G. Johansson i Rogberga, J. A.
Vallerström i Nässjö och A. Johansson i
Hakarp samt fröknarna Gertrud Leufvenius
och Johanna Andersson i Jönköping.)
V. Östergötlands-kretsen gjorde den 5 d:s
på förslag af hr A. T. Vidén följande
uttalande :
Lifligt erkännande centralstyrelsens humana
och klarsynta åtgöranden och på samma gång
varmt förordande kristendomsundervisningens
bibehållande i folkskolan, beslutar kretsen att
* J. G. Söderberg 37, Alfr. Dalin 36 och Fr.
Berg 23 röster. Närmast kom J. Thysell i
Häg-linge med 13 röster.
** Detta långa resolutionsförslag får ej nu
plats, men skall återgifvas i nästa nummer,
därest det icke dessförinnan blifvit på annat
sätt delgifvet lärarekåren.
lämna de framlagda motionerna om ändring
af föreningens program utan afseende.
Denna resolution antogs med 13 röster
mot 5. Minoriteten ville skarpare uttala
sitt ogillande af motionerna och röstade
för följande af hr J. N. Bergström
framlagda resolutionsförslag:
Uttalande sin skarpaste protest mot de
försök till splittring inom S. A. F., af hvilka
föreliggande motioner äro en allt för sorglig
yttring, samt mot det oförsynta sätt, hvarpå
föreningens förtroendemän anfallits »i kristlig
anda» af ett par bland motionernas
upphofsman, samt med fullständig anslutning i öfrigt
till den i årsskriften förekommande
motiveringen, beslutar kretsen att lämna de framlagda
motionerna om ändring af föreningens program
utan afseende, dock under uttalande af etc.
( - årsskriften).
Södra Västmanlands- och
Eekarne-kret-sarna hade i lördags i Strömsholm
gemensamt möte, besökt af 125 deltagare.
Enhälligt förkastades motionerna och uttalades
en skarp protest mot det sätt, hvarpå vissa
föreningsmedlemmar funnit tillständigt att
uppträda mot centralstyrelsen. (Mötets
resolution skall återgifvas i nästa nummer.)
Mariestadskretsen gjorde den 23 maj på
förslag af hr A. L. Vallqvist i Lyrestad
följande uttalande:
Centralstyrelsens meddelande i årsberättelsen
sid. 24 och 25 om Mariestadskretsen måtte
bero på missuppfattning eller förväxling, enär
kretsen hvarken den 27 sistl. september eller
förut behandlat däri omnämda projekt.
Kretsen vill på det lifligaste tillstyrka, att i
stadgarnas § l mellan orden att–––-arbeta
insättas orden »på kristlig grund».
Kretsen anser, att detta tillägg icke rätteligen
kan sägas innebära hvarken en
programförändring i sak, en ombildning af föreningen till
en specialförening eller dylikt, ty det innebär
ju ingenting annat än ett förtydligande af det
innehåll centralstyrelsen såväl som andra alltid
ansett nämda paragraf innefatta. Kretsen kan
sålunda icke finna annat, än att föreningens
ställning efter ett dylikt förtydligande i § l
såväl till ståndpunkt som arbetssätt m. m. både
är, bör och kan vara alldeles densamma som
allt hittills, hvadan de befarade följderna däraf
icke äga någon rimlig grund.
Centralstyrelsen synes i sitt uttalande hålla
före, att den önskade ändringen i § l
hufvudsakligen förestafvats af klandersjuka o. d. mot
samma styrelse. Kretsen däremot tror, att det
stora flertalet af dem, som önska paragrafens
förtydligande, varit ledt af verkligt ädla motiv,
bland andra det, att föreningens ändamål må
vara på det allra klaraste uttryckt i § l,
alldenstund mot föreningen ovänligt stämda
personer genom misstydning af denna paragraf
sökt göra föreningen misstänkt.
Skara stifts lärareförenings senaste årsmöte,
besökt af en mängd allmänna föreningens
ledamöter inom och utom stiftet, uttalade så godt
som enhälligt, att på grund af förekomna
omständigheter bör ett dylikt förtydligande vid
första lägliga tillfälle göras till § l, fastän
skälig anledning ej förefunnits därtill.
Att ett fåtal föreningsmedlemmar mot
centralstyrelsen uppträdt i hög grad ogrannlaga,
beklagas och uttalar kretsen däröfver sitt högsta
ogillande, men kan strängt taget ej finna, att
det har med saken att skaffa.
På grund häraf yrkar kretsen, att de
omnämda orden intagas i § 1.
(Mot förestående uttalande, som
godkändes af 4 närvarande medlemmar, anmäldes
reservation af 3 medlemmar.)
Lärarekårens hörande i skolfrågor.
Tveta-kretsen gjorde i lördags följande
uttalande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
