Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 25. (495.) 23 juni 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 25
SVENSK LÄRARETIDNING.
269
vida Asplund från Stockholm) hafva antagits
8 folkskollärarinnor och 2 andra lärarinnor.
Till träslöjdkursen äro bland 24 sökande
antagna 2 folkskollärare, 2 småskollärare, l
slöjdlärare, 6 folkskollärarinnor och l slöjdlärarinna,
summa 12 elever.
- Prästvigd blef, såsom i förra numret
omtalades, folkskolläraren P. L. Lenander den 14
d:s inför domkapitlet i Strängnäs. Hr. L., som
är född 1842, aflade folkskollärareexamen i Lund
1863. Under sin tjänstgöring vid Lunds
folkskolor tenterade han sig igenom alla klasserna
vid därvarande högre allmänna läroverk, men
kom af en tillfällighet ej att afl-ägga
studentexamen. För tre år sedan erhöll ban k. m-.ts
tillåtelse att på vissa villkor få aflägga
prästexamen. Sedan dess har L. på lediga stunder
och nästan uteslutande på egen hand studerat
de dryga kurserna för prästexamen och står
nu vid målet.
- Uppsala trädgårdssällskap, som med
understöd af hushållningssällskapet hvarje år brukar
anordna en kurs i trädgårdsskötsel för
folkskollärare, har i år bland 26 sökande antagit
som elever följande 15: G. E. Linder i Vendel,
G. A. Törnqvist i Västra Ryd, A. Ahlberg i
Ytter-garn, C, S. Hammarbäck i Håtuna, John Eklund
i Bälinge, V. Söderlund i Vendel, P. Lindén i
Ekeby, J. F. Eriksson i Åland, K Sjöholm i
Tegelsmora, Betty Svensson i Vårfrukyrka,
Charlotta Plauman i Hållnäs, Kristina Ericson i
Tierp, Selma Andersson i Ekeby, Arma
Berlin i Vaksala samt Terese Modin å Grönsö.
Kursen börjar den 13 juni kl, 10 f. m., skrifves
till Läraretidningen.
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Programfrågan.
Örbyhus-kretsen afslog den 13 d:s
stadge-ändringsmotionerna. Dessutom beslöts att
afgifva en protest mot det sätt, hvarpå
agitationen mot centralstyrelsen bedrifvits.
Beslutet var enhälligt. Under den lifliga
diskussionen uppträdde ingen enda talare
för motionerna, hvaremot flera yttrade sig
med skärpa om motionärerna.
Centralstyrelsen förklarades hafva »genom sitt
värdiga uppträdande bidragit till att göra
skollärarekåren stark och själfständig.
Gåfve man nu vika för agitationen, skulle
f ligen föreningen förlora sin
själfständig-ja kanske sprängas.»
Öfre Fryksdals-kretsen beslöt vid den 15
d:s under kyrkoherden J. O. Spolens
ordförandeskap hållet möte att afslå samtliga
motionerna. Ett bifall till de framlagda
motionerna skulle, ansågs det, leda till
föreningens upplösning. Föreningen borde
framgent som hittills hufvudsakligen vara
en pedagogisk förening, som behandlade så
allmänna frågor, att man ej sårade någons
religiösa eller politiska åskådning. Att ett
samarbete i detta hänseende vore möjligt
mellan personer med olika religiös och
politisk uppfattning, visade pedagogikens
historia.
Strängnäskretsen antog vid talrikt besökt
möte i lördags efter en längre, mycket
liflig öfverläggning följande uttalande:
Då kretsen icke har ringaste anledning att
uttala ett misstroendevotum mot
centralstyrelsen för S. A. F., och ett tillägg af den
beskaffenhet motionärerna föreslagit icke skulle göra
föreningen mer fosterländsk, evangelisk-luthersk,
kristlig eller sedlig än den redan är, så beslutar
kretsen lämna de framlagda motionerna utan
afseende. Till undvikande af alla
misstydningar vill kretsen förklara, att det fattade beslutet
icke härleder sig af något slags kristendomsfient-
lighet, utan att kretsen för sin del vill arbeta
för kristendomsundervisningens bibehållande
inom folkskolan.
Vikbolands-kretsen gjorde i lördags
följande uttalande:
Lifligt erkännande centralstyrelsens humana
och klarsynta åtgöranden och på samma gång
varmt förordande kristendomsundervisningens
bibehållande i folkskolan, beslutar kretsen att
lämna de framlagda motionerna utan afseende,
alldenstund man ej bör offra åt skenväsendet
eller bedöma en förening efter hvad den
kallar sig, utan efter hvad den verkar.
Karlshamns-kretsen förkastade samtliga
motionerna.
Skinnskatteberg s-kretsen har enhälligt
instämt i centralstyrelsens resolutionsförslag.
Uppvidinge-kretsen beslöt däremot, att
i § l skulle inryckas, att föreningen »vill
verka för folkskolans höjande på kristlig
grund».
Sydvästra Nerkes-kretsen har genom en
längre resolution enhälligt förkastat
motionerna och protesterat mot det sätt, hvarpå
vissa medlemmar uppträdt mot
centralstyrelsen.
Äfven Södra Ölands-, Växjö-, Kullens-,
Bjäre-, Ytterlännäs-, Frånö- och
Sollefteåkretsarna hafva afslagit motionerna, de
två första kretsarna därjämte
protesterande mot de osanna beskyllningar, som
utslungats mot centralstyrelsen.
(Resolutionerna införas i nästa nummer.)
Stockholms folkskolors utgiftsstat.
Vid tvänne sammanträden den 16 och
19 dennes hafva Stockholms stads
kyrkofullmäktige behandlat öfverstyrelsens
utgiftsstat för folkskolorna under 1892 och
därvid afgjort de punkter, i hvilka de
särskilda församlingarna vid
majkyrkostämmorna stannat i olika beslut.
Det flera gånger förut omtvistade
anslaget 1,500 kr. till samfundet Pro fide et
chris-tianismo blef denna gång på yrkande af
pastor primarius Fehr afslaget, dock med
blott l rösts majoritet, hufvudsakligen på
den grund, att anslaget ej kunde anses
höra till den egentliga folkskolestaten, då
kateketerna endast undervisade
konfirmander, hvilka i följd af denna undervisning
äfven af dem konfirmerades.
Förslaget att höja öfverstyrelsens
kassaförvaltares lön från 2,500 kr. till 3,000
bifölls efter en längre diskussion med 23
röster mot 22. Pastor primarius Fehr
motsatte sig höjningen såsom mindre
påkallad Han erinrade därvid, huru
öfverstyrelsen för några år sedan tog sig för
att minska extra ordinarie lärarinornas.
knappa lön med 100 kronor.- Lönen åt
öfverstyrelsens vaktmästare bestämdes att
fortfarande utgå med 1,200 kr. En
församling hade beslutat dess nedsättande till
900 kr.
Öfverstyrelsen hade föreslagit ett belopp
af 500 kr. att utgå till den härstädes
anordnade pedagogiska lärokursen. Fem
församlingar hade bifallit förslaget, men tre
afslagit detsamma. Resultatet blef nu, att
kyrkofullmäktige med 30 röster mot 13
strök ifrågavarande utgiftspost.
För detsammas beviljande talade lektor
Gill-jam, rektor Waern, kyrkoherden Staaff och förste
stadsläkaren Linroth, hvilka bland annat
anförde, att då lärarne hysa så stort intresse för
inhämtandet af större kunskaper, att de
därför vilja offra både tid, krafter och penningar,
böra vi understödja dessa sträfvanden, som ju
komma undervisningen till godo. Motsidans
talare ansågo, att lärarnes utbildning vore en
statens angelägenhet och borde af denna
bekostas. En talare, aktuarien Sidenbladh,
jne-nade, att då lärarne tagit sin examen, voro de
tillräckligt dugliga; dessutom hade han
förnummit, att i denna kurs äfven förekom tyska
språket, och detta vore enligt hans åsikt rent
nonsens. Det vore öfverstyrelsens sak att tillse,
att lärarne, som antoges, vore kompetenta.
Ett af Kungsholms församling begärdt
anslag af 250 kr. för en varmbadinrättning,
hvilket beviljats af sju församlingar och
afslagits af en, ströks med 26 röster mot l 7.
Frågan om pension åt fru Herma
Lindskog, som tjänstgjort i öfver 25 år som
e. o. lärarinna och nu i följd af sjukdom
ej vidare kan tjänstgöra, föranledde en lång
debatt, under hvilken lämnades märkliga
upplysningar om anledningen därtill, att
hon, som tvänne särskilda gånger erhållit
Östermalms skolråds förord, det oaktadt ej
kunnat erhålla ordinarie anställning.
Friherre Palmstjerna och pastor primarius
Fehr betecknade det som en offentlig hemlighet,
att då hon vid ett tillfälle råkat komma, i en
obehaglig ställning till förste läraren i
Östermalms folkskola, hade hon angående detta
begärt offentlig lindersökning, hvilken dock
aldrig kom till stånd, utan blef hon i stället
transporterad först till Djurgården och sedan till
Jakob. Af öfverstyrelsen hade hon erhållit goda
vitsord om både nit och skicklighet.
Kyrkoherden Landqvist protesterade och förklarade
alltsammans vara hennes eget fel.
Kyrkofullmäktige beviljade det belopp
300 kr., öfverstyrelsen föreslagit, och
bestämde, att detta belopp skulle utgå som
årligt understöd. Enligt hvad förut
meddelats hade vid majstämmorna 4
församlingar höjt beloppet till 600 kr., l till
500 kr. och endast 3 godkänt
öfverstyrelsens förslag om 300 kr.
Beträffande anslaget till vaktmästare och
renhållning i skolorna, hvilket af samtliga
församlingarna beviljats, beslöto
kyrkofullmäktige hemställa till öfverstyrelsen att
taga i öfvervägande, huruvida icke någon
minskning i denna utgiftspost, som nu
utgår med 44,000 kronor, kunde
åstadkommas.
Det föreslagna beloppet 4,500 kr. till
premier åt skolbarn, hvilket godkänts af
alla församlingarna utom en, blef af
kyrkofullmäktige beviljadt på förslag af rektor
G. von Friesen.
Enligt revisorernas förslag beviljades
öfverstyrelsen ansvarsfrihet för 1890.
Revisorerna hade hemställt, att
kyrkofullmäktige måtte vidtaga någon åtgärd för
att få skolhusbyggnadsskyldigheten till en
gemensam angelägenhet för hela Stockholm.
Då emellertid detta ärende för närvarande
hvilar hos k. m:t, funno kyrkofullmäktige
denna revisorernas hemställan till ingen
åtgärd föranleda. Vid frågans afgörande
förekom ingen diskussion i sak, emedan såsom
någon anmärkte och hvaruti andra instämde,
om en sådan, uppstode, skulle den blifva
ganska långvarig, och därtill hade^man nu
ej tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
