Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 27. (497.) 8 juli 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖR, bÄRARE, UPPfOSTRARE OCJH SKOLVÄNNER.
N:r 27.
(497.)
STOCKHOLM, 8 JULI 1891.
10:e årg.
Prenumerationspris :
l/i år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., Va år 2 kr. , */4 år l,2ö kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker : i landsorten å närmaste postanstalt ; i Stockholm å tidningens byrå.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje buset från Drottninggatan), 1 tr. Kontorstid: 10-11 f. m.
Postadress :
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare :
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11 f. m.
Allm. tel. 60 OO.
Tryckt hos Q«rncmdt» Boktr. -Aktiebolag, Stockholm.
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid :
hvarje onsdags förmiddag.
Annons pr i s :
25 öre pr petitrad(= 14stafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1kr., dödsannons 2 ,50 kr.
Annons bor vara inlämnad senast måndag kl. 5 e. m. för att inkomma i veckans nummer.
Känner Ni
någon lärare, lärarinna eller skolvän, som ännu
ej prenumererat på
(Svensk läraretidning
Sveriges största och mest spridda
skoltidning,
så försumma ej att nu vid half årsskiftet visa
honom eller henne tidningen och omtala
fördelarna af alt för egen räkning hålla sig med
densamma.
Svensk Läraretidning kostar endast 3,50
kr. för helt år, 2 kr. för halft år och 1,25 kr.
för kvartal (postarvodet inberäknadt). - Har
medarbetare i alla delar af riket. - Läses af
öfver 8,000 lärare, lärarinnor, organister,
skolrådsord förande m. f L - Är allmännaste annonsblad
för lediga tjänster vid folk- och småskolan. -
Meddelar under 1891 porträtt af framstående
sko/män i regeln en gäng i månaden.
Ur pressens omdömen:
»Utan gensägelse den bäst redigerade af alla
våra facktidningar. - – Borde läsas af en
hvar, som har med undervisning och uppfostran
att skaffa.»
»Ett oumbärligt fackorgan för rikets lärare.»
»Har genom en talangfull behandling af
skolfrågor vidgat allmänhetens intresse för och
insikter i skolans angelägenheter.»
»Många missgrepp i lagtolkning m. m. skulle
skolråden kunnat undvika, om deras ordförande
och ledamöter ständigt följt med blott den
afdelning i Svensk Läraretidning, som innehåller
prejudikat i skolfrågor.»
»Ett vaket och talangfullt skött organ.» -
»Redbart och omväxlande innehåll.»
»Hvarje skolråd i hela landet borde på
kommunens bekostnad hålla sig med ett exemplar
af Svensk Läraretidning, på det att
skolrådsmedlemmarna skulle kunna bli i tillfälle att
mera än hittills göra sig förtrogna med de
frågor, hvilka äro föremål för deras bedömande.»
I landsort en verkställ es prenumerationen
alltid å närmaste postanstalt. I Stockholm sker
prenumerationen endast å tidningens byrå,
Barnhusgatan 6 (tredje huset från
Drottninggatan). Tidningen hembäres gratis.
Folkskoleinspektionen.
Axplockning ur riksdagsprotokollen.
(Slut. från n:r 26.)
Det synes mig vara gifvet, att den centrala
ledningen af landets folkskoleväsen måste
vara förlagd inom foiiiskolebyrån i
ecklesiastikdepartementet. Men om så är,
synes däraf blifva en nödvändig följd, att
till chef öfver densamma sättes en person
med pedagogisk utbildning. K. m:ts
förslag gör en afvikelse från detta enligt min
min mening nödvändiga villkor, och för
den skull anser jag mig icke kunna biträda
detsamma. Lektor G. Elowson.
Inspektörsberättelserna och
inspektörsmötena äro, säges det, alldeles för oviga
apparater för att kunna gifva den
behöfliga sammanhållningen. Men hvarför äro
då de nuvarande inspektionsberättelserna
så odugliga? Hufvudsakligen därför, att de
äro så många. De utgöra tillsammans
ett par mycket digra luntor, men om man
bläddrar i dem, skall man snart finna, att
deras pedagogiska värde ingalunda
motsvarar deras rymd: de flesta af dessa
femtio till sextio små rapporter äro af
särdeles mager beskaffenhet.
Icke heller det andra af de till buds
slående medlen, nämligen de någon gång
förekommande inspektörsmötena, äro, heter
det vidare, härvid tillfyllesgörande. Äfven
de sägas vara en allt för ovig apparat.
Men hvarpå grundar sig denna
öfverkla-gade ovighet om ej på det af k. m:t följda
inspektionssystemet? Ty icke kan man väl
begära, att vederbörande synnerligen ofta
skola sammandraga denna stora skara af
små inspektörer, mellan femtio och sextio
personer, i synnerhet som man ganska väl
vet, att de flesta icke äro fackmän och
att således af dem just icke kan vara
mycket att lära. Många hafva ej från början
någon pedagogisk bildning och måste
sedan ägna sin mesta tid åt helt andra
saker. För resorna kunna de, såsom
statsrevisorerna visat, afse endast små
mellantider mellan sina egentliga befattningar.
Häraf synes, att hufvudskulden till alla
dessa olägenheter ligger hos det hittills
följda systemet med en mängé«»må in^ff
törer, af hvilka de flesta strängt taget
blott äro dilettanter på folkskolans område.
Det nu förefiggande förslaget förutsätter
detta system och skulle blott ytterligare
befästa detsamma. För min del tror jag
ock, att hvarje folkskoleman måste
motsätta sig detsamma, och detta såväl med
hänsyn till själfva inspektionen som med
hänsyn till anordningen af folkskolebyrån.
Från folkskolans synpunkt måste man
uppställa den fordran, att såväl
folkskolestyrelsen som folkskoletillsynen skola ligga i
fackmäns händer. Enligt förslaget skulle
en jurist blifva chef för folkskolebyrån
och en pedagog hans biträde. Men detta
vore enligt min tanke att vända upp och
ned på hela anordningen och göra
hufvudsaken till bisak och bisaken till hufvudsak.
Då fråga är om undervisningsväsendet,
måste naturligtvis det rätta vara att göra
fackmannen-pedagogen till chef samt juristen
till hans biträde.
Då jag icke kan komma till någon
annan uppfattning, än att vi genom ett bifall
till förslaget fortfarande skulle få en
väsentligen byråkratisk folkskolestyrelse och en
väsentligen dilettantmässig inspektion, så
måste jag motsätta mig förslaget.
Fridtjuv Berg.
Det är ganska anmärkningsvärdt, att då
vid riksdagen 1862-63 första gången
genom en motion af Carl Ekman förslaget
framställdes att bilda en folkskolebyrå,
framkommo båda de förslag, som nu kämpa
mot hvarandra om företrädet, det ena att
få en sakkunnig folkskolebyrå och det
andra att få en jämte departementet stående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
