Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 27. (497.) 8 juli 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄEAKETIDJSnPfG.
289
- Den kvinnliga slöjdundervisningen bör,
uttalar en af Göteborgs och Bohus läns
hushållningssällskaps förvaltningsutskott tillsatt
kommitté, hufvudsakligen omfatta spånad, väfnad,
stickning, kläd- och linnesömnad, dock utan
användning af symaskin. Lämpligast vore
ambulatorisk undervisning af fullt kompetent
lärarinna, som inom bestämda kretsar inom länet
ambulerade på minst två ställen med tre
månaders undervisning på hvarje. Till en början
föreslås två sådana lärarinnor.
- En kurs i pedagogik för folkskollärare och
lärarinnor var afsedd att anordnas i
Kristianstad innevarande sommar. Föreläsare voro
vidtalade, och ett femtiotal personer hade förklarat
sig ärna deltaga i kursen. Men som vid
anmälningstidens utgång endast fyra formligen
anmält sig, har planen åtminstone för i år
måst uppgifvas. Det snöpliga resultatet torde
ej böra tillskrifvas bristande intresse utan rent
ekonomiska omständigheter, skrifves till
tidningen »Lund».
- »Föreningen för skogsvård i Norrland* har
ställt till sin styrelses disposition 2,000 kr. för
att vid folkskolorna, helst nära allmän väg
efter kusten från södra Helsingland och uppåt
in i Ångermanland, förvärfva lämpliga, mindre
skogssåddsområden genom arrende eller köp,
därest de ej kunde erhållas genom kostnadsfri
öfverlåtelse från kommunerna. Plantörer och
instruktörer hafva utsändts med uppdrag att
efter vederbörligt tillstånd i skolorna hålla
föredrag om skogskultur samt använda T)arnen
till skogssådd.
– En betydande brist i skolkassan m. fl.
kassor förefanns vid kyrkoherden Erikssons i
Lillkyrka död i april 1888. Nämda års skolråd
har till en del nödgats gälda denna brist.
Härförutom hade kommunalnämdens ordförande
dels under kyrkoherdens sista sjukdom och dels
efter hans död lämnat till hans familj förskott
på andra delen af uppbörden till kyrka och
skola för 1888, hvilka utbetalningar dock ej
kyrko- och skolrådet godkände och om hvilka
tvistats vid domstol, tills genom Svea hofrätts
laga kraftvunna dom komtnunalnämden ålagts
att gälda dessa förskott, meddelar Ner. All.
- Om trädgårdsskötseln i folkskolan öfverlades
vid Kongsbacka skolförenings senaste möte,
hvarvid framhölls, att enligt folkskolestadgan
såväl skolträdgård som planteringsland för
läraren borde finnas vid hvarje folkskola.
Nämda stadga säger visserligen: »så vidt sig göra
låter», hvilket möjligen kan gälla städernas
folkskolor, men ingalunda landsbygdens, där det
öfverallt bör kunna låta sig göra.
Församlingarna försummade dock ofta sin plikt i detta
fall till förfång för läraren, som därigenom lede
en minskning i sin lagliga lön, hvilken
minskning församlingarna aldrig tänkte på att på
annat satt ersätta. Dessutom vore ju nyttan
af undervisning i trädgårdsskötsel mångfaldig,
skrifves till Sv. Ltg,
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Valen.
a) Medlemmar i centralstyrelsen.
Alingsås-kretsen: de afgående.
Kinne kontrakts krets: dito.
Bobergs-kretsen: dito.
Skeldermks- kretsen: dito.
Kongsbacka-kretsen; dito.
Norra Åsbo-kretsen: Fr. Berg, Alfr. Dalin
och J. Franzén i Lund.
Hedesunda-kretsen: Alfr. Dalin, J. G.
Söderberg och folkskoleinspektören R. Norén.
b) Revisorer.
Alingsås-kretsen: And. Lindén i Stockholm,
N. Rosengren och G. M. Celander.
Skeldermkskretsen: dito.
Kongsbacka-kretsen; dito.
Norra Åsbo-kretsen: dito.
Kinne kontrakts krets: de förut varande.
Hedesunda-kretsen: N. Rosengren, G. M.
Celander och J. F. Eriksson i Stockholm.
Lärarekårens hörande i skolfrågor.
Vikbolands-kretsen har på förslag af
landtbrukaren G. Botvidsson uttalat sig sålunda:
Då det framställda önskningsmålet om
folkskollärarens rätt att deltaga i skolrådets
öfverläggningar utan tvifvel skulle verka hämmande
på äfven den härför mest lämplige lärarens
inväljande såjsom beslutande medlem af
skolrådet, och då själfskrifvenhetsprincipen ej i
denna styrelse bör ytterligare utvidgas, anser
kretsen, att den viktiga frågan om folkskolans
representerande i dess lokalstyrelse, som i
flera andra länder redan vunnit fullt
erkännande, måtte på det sätt lösas, att sådana
åtgärder med det snaraste vidtagas, som lämna
hvarje folkskollärare rätt att i mån af
lämplighet och förtroende kunna väljas till
skolrådsledamot, sålunda äfven i det ofta
förekommande fall, då läraren tillika är klockare.
Ytterlännäs-, Frånö- och
Sollefteå-kretsarna gjorde den 18 juni följande
uttalande:
Sedan frågan kommit i det läge, hvari hon
nu befinner sig - hvilket ju är ett annat, än
då hon af centralstyrelsen utsändes - beslutar
mötet att icke göra något bestämdt uttalande,
utan vill se tiden an i afseende på den verkan,
som kan blifva följden af det allbekanta
prejudikat, som tillförsäkrar läraren valbarhet
såsom beslutande medlem i skolrådet.
Kinds-kretsen förklarade, att »under den
förutsättning, att regering och riksdag finna
det befogadt, att läraren deltager i
skolrådets förhandlingar, så anser kretsen det
bör ske på sätt centralstyrelsen föreslagit».
Skinnskattebergs-kretsen uttalade på
förslag af pastor A. Lagerström som sin åsikt:
1) att det vore nödvändigt och skolrådets
plikt att höra distriktets lärare i
pedagogiska frågor; 2) att saken borde ordnas i
öfverensstämmelse med centralstyrelsens
förslag.
Skelderviks-kretsen har förordat det tillägg
till folkskolestadgan, att där ingen lärare
finnes i skolrådet, borde, då skolrådet så
lämpligt funne, lärarepersonalen höras i
sådana frågor, som röra skolväsendets
allmänna anordning samt tukt och
undervisning.
Kinne kontrakts krets har antagit följande
af hr K. J. Lexell i Lugnas formulerade
uttalande:
Kretsen, som anser det vara till skolans
bästa, att de pedagogiska insikter och
erfarenheter, läraren kan besitta, måtte komma
skolrådet till godo, vill härmed som önskningsmål
framställa, att skolans ordinarie lärarepersonal
genom lag beredes tillfälle att i skolrådet få
yttra sina åsikter i de frågor, som angå
skolväsendets organisation samt undervisning och
tukt. Rörande sättet för afgifvandet af dessa
yttranden vill kretsen ansluta sig till det
förslag, centralstyrelsen framlagt i årsskriften sid.
49-50.
Örbyhus-kretsen antog centralstyrelsens
förslag.
Växjö-kretsen: dito.
Södra Olands-kretsen: dito.
Norra Tjusts-kretsen: dito.
Markernas-kretsen: dito.
Norra Åsbo-kretsen: dito.
Nors-kretsen: dito.
Uppvidinge-kretsen: dito (med utbyte i
2:a punkten af ordet »skall» mot bör).
Sydvästra Nerkes-kretsen: dito (med
undantag af 5:e punkten, som ej godkändes).
Filipstads-kretsen: dito, med följande
till-lägg till 4:e punkten: »Då det finnes två
eller flera olika skolarter inom samma dist-
rikt, bör hvarje skolart hafva sin särskilda
representant ur lärarerådet i skolrådet.»
Alingsås-kretsen: dito, med följande
förändring af 2:a punkten: »I skoldistrikt med
3 eller flera ordinarie lärare oeh lärarinnor
böra dessa tillsammans utgöra ett kollegium
eller lärareråd, som inom sig äger att utse
l eller 2 ombud, hvilkas personliga
yttrande skall af skolrådet inhämtas.»
Programfrågan.
Ytterlännäs-, Frånö- och
Sollefteå-kretsarna hade den 18 juni gemensamt möte,
besökt af ett 40-tal lärare och lärarinnor
samt 2 präster. Därvid gjordes på förslag
af hr J. Sandler följande uttalande:
Under uttalande af sin fasta öfvertygelse, att
Sveriges lärarekår fortfarande som hittills
allvarligt och kraftigt vill verka för
kristendoms-undervisningens bibehållande och befästande
inom skolan, och under beklagande af det
taktlösa sätt, hvarpå denna fråga framtvungits,
beslutar mötet att lämna det väckta förslaget
utan afseende.
(En minoritet önskade antagandet af en
resolution, i hvilken det bl. a. hette: Då en
utrensning af osunda element (»skrikhalsar»)
icke kan ifrågakomma på annat håll, än där
sådana bevisat sin tillvaro, och icke kan vara
»välbehöfligare» än där, hvarest medlemmar
och kretsar, glömska af allt, hvad
sanningskärlek och verkligt kristligt sinne - för att
nu ej tala om, hvad enhet och god anda inom
kåren - kräfva, låtit förleda sig att blifva
blinda verktyg för ett intresse, som städse
begagnat hvarje tillfälle, hvarje medel att under
det kristliga nitets täckmantel på de folkliga
sträfvandenas och deras banerförares bekostnad
söka stärka sin egen sjunkande makt, så hoppas
mötet, att den moraliska förkastelsedom, som
nu landet rundt kommer att fällas öfver det
gjorda splittringsförsöket, skall för all framtid
förtaga detta intresse lusten att på S. A. F.
och dess ledande mån pröfva sin
undermineringspolitik.)
Sollefteå-kretsen hade föregående dag sitt
enskilda möte, hvarvid med en rösts
öfvervikt beslöts, att i stadgarnas § l skulle
insättas orden: »på kristlig grund».
Minoriteten röstade för centralstyrelsens
resolutionsförslag. (Vid det gemensamma mötet
följande dag uppträdde emellertid ingen af
majoriteten till förmån för en stadgeändring,
utan godkändes då hr Sandiers
medlingsförslag.)
Kinne kontrakts krets (i Västergötland)
godkände den 25 juni enhälligt
centralstyrelsens förslag till uttalande, och gjordes
därvid följande tillägg:
På samma gång kretsen gifver sitt erkännande
åt det utmärkta sätt, hvarpå centralstyrelsen
handhaft S. A. F:s angelägenheter, och uttrycker
sitt beklagande och skarpa ogillande af de
san-ningslösa tillvitelser, som från vissa kretsar
(»västgötaherrarnes» ej att förglömma)
utslungats mot ledamöter af nämda styrelse samt
dessa samma kretsars tilltag att begagna
religiösa frågor såsom medel och såsom det vill
synas i syfte att splittra allmänna föreningen,
beslutar kretsen att lämna de framlagda
motionerna om ändring af föreningens program
utan afseende.
(Under diskussionen yttrade sig äfven en
prästman, framhållande vådan af att i § l
intaga orden »på kristlig grund». Ordet
»kristlig» vore nämligen en allt för omfattande basis
för en hel mängd olika riktningar att bygga på.
Såge helst, att paragrafen finge kvarstå
oförändrad.)
Alingsås-kretsen gjorde den 27 juni på
förslag af hr A. G. Johansson i Skallsjö
följande uttalande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
