Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 27. (497.) 8 juli 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 27
Med ogillande af de motiv och det sätt,
hvarpå motionen om ändring af föreningens
program framtvingats, förklarar kretsen ändringen
i fråga vara:
a) Onödig, emedan allmänna föreningen,
bedömd från kretsens egen ståndpunkt, förut
hvilar på kristlig grund, i det att föreningens
kristliga och goda anda beror på arten af den, som
förefinnes i de enskilda kretsarna, och om
någon krets skulle finna okristlighet vara rådande
inom allmänna föreningen, detta kännetecknar,
att fördragsam het, kristlig och god anda
behöfva befordras inom kretsen själf såsom lem i
allmänna föreningen;
b) Oklok, emedan genom förändringen, sorn
icke gäller andemeningen utan formen,
anledning till misstydningar kan gifvas, hvarigenom
af dem, hvilkas mål är föreningens upplösning,
stridsfrågor af religiös art kunna framtvingas
i och för undergräfvande af enighet och god
anda; och beslutar kretsen att lämna de
framställda motionerna utan afseende, dock under
uttalande af den önskan, att i stadgarna måtte
inryckas en bestämmelse, att politiska och
religiösa tvistefrågor ej må till behandling inom
föreningen upptagas.
(Antagandet af denna resolution föregicks af
en rätt liflig diskussion. Enhälligt framhölls,
att den nuvarande centralstyrelsen för S. A. F.
på ett förtjänstfullt sätt skött sitt
förtroendeuppdrag; att vissa kretsar orättvist, utan giltig
anledning framkastat beskyllning om
okristlighet inom denna styrelse, och att frågan om
ändring af stadgarna onödigtvis framtvingats.
Ett par talare ansågo emellertid, att sedan
frågan nu framkommit, det kunde hos utanför
stående väcka misstroende mot föreningen, om
man afsloge den, hvadan de röstade för
insättande af orden: »på fullt kristlig grund».)
Skelderniks-kretsen Ifar uttalat sig på
följande sätt:
Ehuru kretsen villigt erkänner, att S. A. F.
hittills stått på kristlig grund och verkat i
kristlig anda, och ehuru kretsen beklagar, att
ifrågavarande förslag till stadgeändring
framkommit på sätt som skett och delvis beledsagats
af ogrannlaga och osanna beskyllningar mot
denna förenings centralstyrelse, föreslår dock
kretsen, att för vinnande af större klarhet med
afseende på den grund hvarpå och den
riktning hvari allmänna föreningen vill verka, i
§ l af denna förenings stadgar orden »på
kristlig grund» måtte inflyta, hvarigenom denna
paragraf skulle komma att erhålla följande lydelse:
»Föreningens ändamål är att arbeta för den
svenska folkskolans och folkbildningens
höjande på kristlig grund samt för enhet och god
anda inom lärarekåren och för förbättring af
lärarens ställning i allmänhet.»
(Reservation af åtskilliga medlemmar.)
Kongsbacka-kretsen har uttalat sig
sålunda:
Då kretsen icke har någon särskild
anledning att uttala ett misstroendevotum mot
centralstyrelsen för S, A. F., och ett tillägg af den
beskaffenhet, motionärerna föreslagit, icke skulle
göra föreningen mer kristlig än den redan är,
så beslutar kretsen lämna de framlagda
motionerna utan afseende. Till undvikande af
alla misstydningar vill kretsen förklara, att det
fattade beslutet icke härleder sig af något slags
kristendomsfientlighet, utan att kretsen för sin
del vill arbeta för kristendomsundervisningens
bibehållande inom folkskolan.
Norra Åsbo-kretsen har enhälligt
beslutat att lämna motionerna utan afseende, dock
under uttalande af sin bestämda protest
o. s. v. (= centralstyrelsen).
Bobergs-kretsen ansåg en förändring af
stadgarnas § l obehöflig och skadlig, i
följd hvaraf motionerna lämnades utan
afseende.
Nors-kretsen har likaledes afslagit
motionerna.
Skolmöten.
Södra Älfsborgs läns skolförening
höll sitt årsmöte i Borås den 2 d:s,
skrifves till Svensk Läraretidning. Till
ordförande valdes skolföreståndaren (7.
Nordendahl i Borås och till sekreterare
skolläraren Alfr. Kjellgren i Torpa.
Programmets första fråga, om
anordnandet af kurser för lärarnes fortsatta
utbildning, inleddes af hr J. Thorin i Örby,
hvilken föreslog mötet att utse en
besty-relse för frågans närmare utredning med
syfte att dels åstadkomma ett pedagogiskt
bibliotek i Borås och dels anordna
utbildningskurser därstädes.
Hrr Olsson i Nittorp och Nordendahl
påvisade de ekonomiska svårigheterna härför, och
den förre föreslog kursernas förläggande till
landsbygden såsom varande billigare och med
hänsyn till lärarnes behof af rekreation mera
förenligt.
Folkskoleinspektören G. O. Börjesson hade
genom samtal med en landstingsman
kommit till den åsikten, att bidrag från
landstinget kunde erhållas, och hvad biblioteket
an-ginge kunde med säkerhet påräknas bidrag af
enskilda både i böcker och penningar. För att
tillslutningen skulle bli tillräcklig föreslogs, att
endast 2 ä 3 kurser skulle anordnas under
loppet af 10 år.
Hr Kjellgren trodde, att kursernas förenande
med slöjd, ifall de förlades till Borås, eller
trädgårdsskötsel, om de anordnades på
landsbygden, skulle göra tillslutningen större, då
såväl kroppskrafternas stärkande som praktisk
färdighet kunde vinnas.
Sedan ännu några talare yttrat sig och
man uttalat önskvärdheten af att redan
nästa år få en utbildningskurs till stånd,
blef hr Thorins förslag antaget. Till
be-styrelse utsågs skolinspektörerna
Börjesson och Nordendahl, doktor Charles,
pastor Bröden samt folkskollärarne Thorin,
Olsson och Kjellgren.
Den andra frågan hade följande lydelse:
Hvilken vikt bör fästas vid afgångsbetyg
från folkskolan ? I ett sakrikt
inledningsföredrag visade hr Nordendahl, huru
gällande författningar gifva bestämda
föreskrifter, att alla barn skola erhålla
sådana betyg, men att bestämmelserna allt
för litet efterlefdes. Föreskrifterna
motverkades af en del präster, som utan
betyg mottaga barn i nattvardsskolan, af
lärare, som gifva betyg utan föreskriften
afgångspröfning, af fabrikanter och andra
arbetsgifvare, hvilka ej alls bry sig om
barnens undervisning, endast de få billiga
arbetskrafter, och slutligen af föräldrarna,
särskildt de fattigare, hvilka ej inse
vikten af, att deras barn erhålla goda och
fullständiga afgångsbetyg.
I den därpå följande diskussionen
uppträdde flera talare, bland hvilka
skolinspektör Börjesson bekräftade, att
inledarens skildring tyvärr var sann. Mötet
beslöt att göra följande uttalande, hvilket
till hufvudsaklig del blifvit framstäldt af
inledaren:
Intet barn må tillåtas att afsluta sin skolkurs
utan att i vederbörlig ordning hafva erhållit
afgångsbetyg. I afgångsbetyget upptages,
huruvida examen är förrättad i enlighet med § 47
eller 48 i gällande folkskolestadga samt att
ämne och pensum uppgifvas genom
hänvisning till normalplanen. Blankett till afgångs-
betyg får ej användas vid utskrifvandet af
flyttningsbetyg. Intet afgångsbetyg bör utlämnas,
så framt det icke är försedt såväl med
lärarens som ordförandens eller vice ordförandens
i skolrådet underskrift, och bör detta betyg
vara affattadt på ordentlig blankett. Såsom en
liflig önskan uttalas, att prästerskapet icke
måtte mottaga barn till
konfirmandundervisningen innan uppnådda fjorton år och i regel
aldrig, förrän afgångsbetyg från folkskolan
erhållits.
Hvilken ställning böra folkskolans lärare
intaga till vår tids politiska och sociala
frågor? var en fråga, som mot förväntan
rönte det minsta intresset. Emellertid
antogs följande af inledaren, hr Johansson
i Berghem, föreslagna resolution:
Läraren bör icke inlåta sig i politiska och
sociala strider, utan att han därtill finner sig
af sitt samvete tvingad.
Dessutom antogos stadgar för en
sjuk-hjälpsförening inom södra delen af länet
samt ett förslag till kursfor delning inom
föreningens område.
Nästa möte hålles under senare hälften
af juli månad nästa år. Till bestyrelse
härför valdes hrr Nordendahl (ordförande),
Thorin, Kjellgren, Brodin och Olsson.
Litteratur.
Gymnastiska dagöfningar för folkskolan
af ö. H. Liedbeck. Andra upplagan.
Stockholm, P. A. Norstedt & söners förlag.
Pris 3 kronor. - Den läroplan, hvilken
utmärker detta arbete framför de få af
samma slag, som för öfrigt finnas, har allt
igenom sin grund i den vid själfva
undervisningen vunna erfarenheten. Författaren
har nämligen vid utarbetandet gått så till
väga, att han till ett systematiskt ordnadt
helt sammanfört sådana öfningar, hvilka
han under sin mångåriga praktik såsom
gymnastikinstruktör vid Stockholms
folkskolor funnit vara ändamålsenliga. Han
har därjämte förutsatt, dels att tillgång
finnes på en väl ordnad gymnastiksal med
tillhörande attiralj, dels att alla sådana
medel saknas, och i senare fallet har han
med stor fyndighet uppställt serier af
öfningar att utföras med vanliga skolbord
som gy m n as ti k redskap. Särdeles
användbart och lättfattligt är arbetet genom den
bestämda anordningen af rörelseserierna och
de enkla kommandoorden. Härtill
bidrager dessutom i hög grad, att nästan hvarje
rörelse med tillhörande redskap är på ett
synnerligen klart sätt åskådliggjord genom
träsnitt. I ett förord har professor
Törngren, föreståndare för gymnastiska
centralinstitutet härstädes, uttalat sig mycket
lof-ordande om detsamma. Det torde ock
kunna ganska bestämdt påstås, att i de
flesta fall, där gymnastikundervisningen
inom folkskolorna vunnit någon nämnvärd
utveckling, hafva Liedbecks gymnastiska
dagöfningar därtill varit orsaken. Vi tro
ock, att skolråden göra den för de ungas
kroppsliga utveckling så nödvändiga
gymnastikundervisningen en stor tjänst genom
att för skolans räkning inköpa ett
exemplar af detta arbete.
Läseböcker för sko/an. I Finland hafva
nyligen utgifvits icke mindre än tre olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
