Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 29. (499.) 22 juli 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
SVENSK LÄKARETIDNING.
N:r 29
- 18 lärarinnor deltogo i det instruktions- ’
möte för lärarinnor i kvinnligt handarbete,
som under ledning af fröken Emelie Nyberg
nyligen afhölls i Strängnäs. Alla deltagarne
tycktes - vid tankeutbytet om saken vara ense
om, att barnen böra få behålla sin
arbetsprodukt som minne från skoltiden.
- En diskussionsförening är bildad bland de
folkskollärare, som deltaga i slöjdkursen i
Växjö detta år. Ordförande är slöjdkursens
ledare, ingeniören V. Nordin, vice ordförande
folkskolläraren F, Berggren i Växjö, sekreterare
folkskollärarne K. J. Ausenius i Skatelöf och
J. Berglund i Södra Sandsjö samt sångledare
organisten P. Sjöstrand i Vislanda.
- För nya stafsättets inlärande är, förklarade
Holmedals-kretsen, nödigt, att läraren har »en
god språklära, t. ex. Sundéns nya, och svenska
akademiens nya ordlista, att i skolan finnes
nya läseboken samt att alla läroböcker äro
utarbetade efter nya stafsättet, hvarjämte vore
önskligt, att hvarje barn hade en mindre
språklära».
- Vid Smedstorps järnvägsstation, Krist., skall
enligt kyrkostämmans beslut uppföras ett
skolhus med tre lärosalar och bostad för en
lärare och två lärarinnor. Läraren skall
undervisa i folkskolans tredje och fjärde klasser,
ena lärarinnan i andra och första klasserna
och den andra lärarinnan i småskolans tvänne
klasser.
- Södra Roslags kretsförening beslöt den 16
d:s att tillsätta en kommitté, som till nästa år
skall inkomma med förslag till gemensamma
läroböcker i så nära anslutning som möjligt
till de i Stockholms folkskolor använda.
Flyttningar af skolbarn mellan Stockholm och den
kringliggande landsbygden förekomma ju
oupphörligt.
- Flagginvigning ägde före årsexamens början
den 14 dennes rum vid Torps folkskola i
Götlunda, Nerke. Invigningstalet hölls af
kyrkoherden R. Stenbeck, och barnen utförde sång
under läraren K. Vikströms ledning. Flaggan
är en gåfva af en för folkskolans väl varmt
nitälskande man, kyrkovärden A. Olsson i
Torp, förr under en lång följd af år
skolrådsledamot och vice ordförande i skolrådet, skrifves
till denna tidning.
U - Huru fä barnen till att hålla sig nödig
materiel? Härom öfverlades vid
Holmedals-kretsens möte den 10 d:s, hvarvid gjordes följande
uttalande: »Då i somliga skolor brist på nödiga
läroböcker och skrifmateriel verkar hinderligt
för skolans arbete, bör läraren anmäla detta
för skolrådet, som bör föranstalta, att fattiga
barn erhålla dylikt på kommunens bekostnad,
och de, som förmå, men ej göra det,
förständigas köpa sig materiel.»
- Folkskolestadgans föreskrift om flyttning och
afgång jämlikt §§ 45, 47 och 48 iakttages icke
i våra skolor med tillbörlig noggrannhet,
förklarade Albo-Södra Gärds skolförening vid sitt
möte den 17 d:s. »Och är - tillade föreningen
- detta missförhållande en stor orsak till den
allmänt öfverklagade och ojämna skolgången,
emedan många’ föräldrar icke fråga efter att
låta sina barn inhämta mera kunskap, än som
nödtorftigt kräfves af prästen för deras
intagning i konfirmandskolan, och emedan de där
ofta mottagas, utan att afseende fästes vid, om
de hafva godkända afgångsbetyg från skolan.»
- Om slöjdundervisningen i Uppsala län
meddelar landstingets slöjdinspektör, skolläraren
Abr. Vahlström i Gamla Uppsala, följande:
Slöjdskolornas antal uppgår till 65, däraf 52
för gossar och 13 för flickor, med sammanlagdt
1,703 barn. Särskilda lokaler för
slöjdundervisningen hafva 54 skolor, i de öfriga 11 är
slöjdundervisningen förlagd till skolsalarna.
Undervisningen har meddelats af 36 skollärare,
12 yrkesmän, 4 skollärarinnor, 4 särskildt
bildade slöjdlärarinnor och o privata personer.
Undervisningens resultat har varit utmärkt
godt i 41 skolor, godt i 22 och underhaltigt i
2. Slöjdlokaler äro upplåtna af 40
församlingar, 7 lärare och 4 enskilda personer; verktyg
bekostas af 29 församlingar, 22 lärare och 4
enskilda personer samt råmaterialier af 24
församlingar, 21 lärare och 4 enskilda personer.
- Gotlands lokalförening af Svenska folkskolans
vänner hade möte i Visby den 8 d:s, hvarvid
bl. a. behandlades frågan: »Hvad kan läraren
göra för att motarbeta en tanklös utanläsning?»
I diskussionen härom deltogo äfven biskop von
Schéele samt folkskoleinspektören i Stockholm
d:r G. G. Bergman. Det framhölls, att barnens
själsförmögenheter böra allsidigt utvecklas; att
innanläsningen såsom grundläggande element
för utanläsningen i första hand bör kraftigt
bedrifvas, och utanläsningen så mycket som
möjligt inskränkas under de tre första åren
af barnens skoltid; att modersmålet i
allmänhet mera än hittills måtte tillgodoses; att
läraren borde väl förbereda sig för att lyckas
i sitt framställningssätt; att preparation för
minnesläsning bäst skedde ur öppen lärobok,
och att för mycken preparation vore sämre än
ingen sådan.
Litteratur.
Lärogång vid den grund/äggande
undervisningen i räkning jämte metodiska
anvisningar af K. P. Nordlund, lektor vid
Gäfle högre allmänna läroverk. Pris l
kr. 25 öre.
Härmed föreligger första häftet i andra
följden af den samling åskådliga
skildringar till skolbruk och själfstudium, som
under redaktion af folkskolläraren Fridtjuv
Berg börjat utgifvas från C. E. Fritzes
förlag härstädes med den gemensamma
titeln »Bibliotek för undervisningen».
Näppeligen gifves på det lägre
undervisningsstadiet något bildningsmedel,
hvilket är ägnadt att i lika hög grad som
räkningen befrämja en allsidig utveckling.
Den plats, räkningen för .närvarande
intager bland barndomsskolans läroämnen,
är också ganska förmånlig.
Räkneundervisningen har likväl i allmänhet icke burit
sådan frukt, man kunde vänta. Orsaken
härtill måste sökas i en felaktig metod.
Härom säger förfin till föreliggande arbete:
Ett ganska ofta förekommande fel vid
skolundervisning är, att minnet allt för mycket tages
i anspråk, u åder det att de öfriga
själsförmögenheterna allt för litet anlitas. Den kunskap,
som på detta sätt vinnes, kan aldrig blifva
lefvande. ^
Aktningsvärda försök i afsikt att göra
den grundläggande räkneundervisningen
åskådligare och liffullare hafva visserligen
blifvit gjorda, men de framställda
metoderna halfva varit tämligen schablonmässiga
och ensidiga. En invecklad terminologi i
förening med en mängd oegentliga uttryck
har i hög grad hindrat den klara
uppfattning af ämnet, utan hvilken en
fruktbringande själfverksamhet är omöjlig.
Lektor Nordlund har, som bekant, på
ett öfvertygande sätt verkat for
tillämpningen af sundare pedagogiska grundsatser,
och man kan nog spåra hans inflytande
litet hvarstans inom den nyaste
räknebokslitteraturen. Genom begreppet om det hela,
delarna och delarnas antal, på hvilken
grundval han bygger undervisningen i »de
fyra enkla räknesätten», har han säkerligen
gifvit ett epokgörande uppslag.
Föreliggande arbete, som i icke mindre
än 111 rubricerade afdelningar redogör för
lärogången vid undervisningen i bela tal
och bråk, är också i hög grad förtjänt att
studeras af Sveriges lärare. Åskådningen
spelar naturligtvis en framstående roll: den
är öfverallt utgångspunkt och viktigaste
hjälpmedel. Redan från början öfvas
tanke- och uppfinningsförmågan genom
lämpliga uppgifter. Barnen få omtala,
hvad de sett och lärt, redogöra för, huru
de löst en uppgift. Hvarje sak behandlas
grundligt; men oupphörligt inträder också
något verkligt nytt, förberedt genom det
föregående. På lämplig plats talas om
veckodagarna, årets månader, klockan o.
s. v. Användningen af siffrorna
uppskju-tes jämförelsevis länge.
Bråklärau framställes på samma
förtjänstfulla sätt. Sakta men säkert går
det framåt. Inga s. k. mekaniska
lösnings-sätt inläras. Till en början begagnas
endast små tal, som äro lätta att uppfatta.
För öfrigt är det tydligt, att man ganska
länge rör sig endast med verkliga
storheter. Begreppet förhållande, som inom
bråkläran är af så stor betydelse, utredes
enkelt och lättfattligt.
I den intressanta och lärorika
inledningen framlägger förf:n bland annat de skäl,
som föranledt honom att behandla de
allmänna bråken före de decimala. De äro
mycket talande. Han säger till sist:
Oaktadt ifrigt sökande bland flera hundrade
lärjungar har jag ännu ej påträffat en enda,
som, saknande kunskaper i de allmänna
bråken, visat sig kunna räkna med och använda
decimalbråk^ oaktadt han däri blifvit
undervisad.
Han betonar äfven skarpt vikten af att
riktiga uttryck användas. Man måste
hålla honom räkning därför, då man ju
knappt kan öppna en räknebok utan att
träffa på större eller mindre fel i detta
hänseende, och då man får höra sådana
uttalanden som detta: »Det är nödvändigt
att ibland använda mindre riktiga uttryck,
därför att de äro så korta.» A. A.
Läsebok for småskolan, utgifven af E.
A. Zotterman. Stockholm, Hjalmar
Kin-bergs förlagsexpedition. Pris 75 öre. -
Innehållet i denna nya läsebok är ordnadt
i nio afdelningar, af hvilka den första
afser språkljudens inhämtande och den
andra innehåller läsestycken för inlärande af
stora alfabetet. Tredje afdelningen
omfattar läsestycken af blandadt innehåll. De
fyra följande afdelningarna äro ordnade
med hänsyn till årstiderna vinter, vår,
sommar och höst. De två sista afdelningarna
innehålla läsestycken af dels historiskt och
dels fysiskt eller geografiskt innehåll.
Boken är afsedd för sådana skolor, i
hvilka ljudmetoden användes, hvilket
naturligtvis icke hindrar dess användning äfven
där bokstafveringsmetoden möjligen ännu
tillämpas. Författaren har lagt sig vinning
om att utesluta allt, som icke innehåller
för barnen fattliga begrepp. Redan första
ljudet har valts med hänsyn därtill, att det
skall beteckna något begripligt, likaså den
första Ijtidförbindelsen. Samma princip är
genomförd äfven vid förenandet af ord till
satser och meningar. Uti ett särskildt vid
bokens början infördt yttrande har
folkskoleinspektören och kyrkoherden Rud.
Fjetterström uttalat den meningen, att
författarens verksamhet såsom lärare för
döfstumma måste för honom innebära förut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
