Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 30. (500.) 29 juli 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 30
Samverkan mellan en tidning och
hennes läsekrets är ju en mycket god sak.
En vanlig tidning kan möjligen fortlefva
utan dylik samverkan, men
näppeligen en facktidning. För en sådan är
det rent af en lifssak att ständigt stå i
beröring med prenumeranterna.
Vi hafva under tidningens tioåriga
tillvaro haft att glädja oss åt en
ovanligt liflig beröring med vår läsekrets.
Härom vittna de tusentals bref, som vi
årligen fått mottaga från
prenumeranterna.
I förhoppning att denna samverkan
alltjämt skall fortfara, sända vi samtliga
våra prenumeranter en hjärtlig hälsning
med detta vårt jubileums-nummer.
Tidningens utgifvare känner vid detta
tillfälle framför allt ett behof att uttala
ett tack till alla dem, som bistått honom
med råd och dåd, med artiklar och
meddelanden af alla slag. Utan detta
kraftiga bistånd från så många af vårt lands
lärare skulle det ej varit honom möjligt
att föra tidningen fram så långt som till
det 500:e numret.
Sin fortsatta utbildning
tillgodose lärarne somligstädes på ett sätt,
som på samma gång det är nyttigt
också är nöjsamt. Så har man - enligt
hvad skrifves till denna tidning - på
åtskilliga ställen i det tätt befolkade Skåne
anordnat mindre läskluhbar, som möta
hos de olika medlemmarne och dels
genomgå vissa Jäsämnen, t. ex. kerni och
matematik, dels diskutera lokala
skol-angelägenheter, öfva sig i sång m. m.
För lång skoltid
hafva barnen i vårt land, klaga åtskilliga
tidningar. Barnen dragas därigenom
alldeles från de praktiska sysselsättningarna,
heter det. Såsom en illustration till
dessa klagomål kan nämnas, att i
All-gutsboda församling, Kron., bestås
skolbarnen lll/2 veckors årlig undervisning.
Folkskoleinspektören, som år efter år
väntat förändring i detta förhållande,
har nu funnit sig nödsakad att ingå till
domkapitlet med begäran, att
församlingen måtte åläggas vidtaga sådana
förbättringar i sitt skolväsende, att hvarje
skolbarn får 17 V4 veckors årlig
undervisning. Äfven om dessa anspråk skulle
bifallas, kunna föräldrarna helt och
hållet förfoga öfver barnen under 343A
veckor hvarje år. Det bör räcka till
för praktisk sysselsättning.
»Bråkiga och grälsjuka».
Enligt hvad friherre F. Barnekow
meddelade på läraremötet i Hessleholm, skulle
orsaken till, att första kammaren ej ville
medgifva lärarepersonalen laglig rätt att
muntligt -eller skriftligt yttra sig, innan
skolrådet afgör vissa frågor, vara den,
att ett dåligt förhållande rådde mellan
lärarne och församlingarna, att lärarne
vore bråkiga och grälsjuka o. s. v. Vi
skola icke alls bestrida, att ett par
ledamöter af första kammaren sökte bibringa
sina kolleger denna uppfattning, men vi
tillåta oss protestera mot riktigheten af
en dylik mening. I de allra flesta
församlingar råder dess bättre ett godt
förhållande mellan lärarne och
barnens föräldrar, och om på ett och
annat ställe läraren nödgas begära
myndigheternas hjälp för att utfå sina
lagliga rättigheter, bevisar detta icke alls,
att läraren är »bråkig» eller »grälsjuk»,
utan är det i dessa fall i stället de
maktägande i församlingen, som äro bråkiga.
Det finnes hundratals lärare, som endast
för fridens skull i åratal nöja sig med
mindre än sina lagliga rättigheter.
Ordinarie lärares lön utgår pr
kalenderår, oafsedt lästiden. Hos
länsstyrelsen i Hallands län begärde f.
folkskolläraren i Hanhals församling /. S.
Johansson, att som han under åtnjuten
tjänstledighet såsom ordinarie lärare i Hanhals
folkskola från den 15 jan. 1890 till den
30 juni samma år måst aflöna sin vikarie
för berörda 5-|- månader, då
undervisningen oafbrutet fortgått, men skolrådet
vägrat att till J. för nämda tid utbetala mer
än 450 kr., motsvarande lön för en
lärotid af allenast 4 månader, länsstyrelsen
måtte ålägga skolrådet att godtgöra J. för
ytterligare 1^ månads lärotid med 168 kr.
75 öre jämte ränta och
lagsökningskostnader.
Sedan skolrådet i afgifven förklaring
upplyst, att J:s lön förutom bostad utgjorde
900 kr. (däraf 100 kr. såsom ersättning
för kofoder och 100 kr. för vedbrand);
att J. erhållit afsked från tjänsten fr. o
m. den l juli 1890; att han till fullo
bekommit sin lön för första hälften af år
1890, samt att hans skyldighet att
därunder tjänstgöra 5^- månader berodde på
föreskrift därom i vederbörligen fastställdt
reglemente, meddelade länsstyrelsen genom
resolution den 11 november 1890 det
utslag,
att som enligt l § i k. kungörelsen den
18 november 1887 ordinarie lärare vid
folkskolor ägde, där ej annan öfverenskommelse
träffats, att utfå sin i penningar utgående lön och
ersättning för bränsle och kofoder kvartalsvis,
samt häraf måste anses följa, att då
annorledes ej aftalats berörda lön och ersättning
skulle läraren godtgöras i förhållande till den
tid han innehaft sin befattning;
alltså och då klaganden icke ens påstått, att
emellan honom och Hanhals församling
öfver-enskommits om annan tid för gäldandet af
häris löneförmåner, än som i berörda k.
kungörelse stadgades, samt klaganden, enligt hvad
upplyst blifvit, med utgången af juni månad
1890 afgått från befattningen såsom
folkskollärare i Hanhals församling, funne k. m:ts befhde
ansökningen icke kunna bifallas.
Klagomålen fullföljdes hos
kammarkollegium, som genom utslag af den 9 sistl.
mars förklarade skäl icke vara anförda,
som kunde föranleda ändring i
länsstyrelsens resolution.
De besvär J. häröfver anfört hafva af
k. m:t icke upptagits till pröfning, enär
klaganden icke ställt sig till efterrättelse
den i besvärshänvisningen lämnade
föreskriften rörande bevis om tiden, då
utslaget blifvit honom delgifvet, samt om
borgen för den kostnad och skada, han kunde
blifva af k. m:t ålagd att gälda till
veder-parten.
Äfven om besvären upptagits till pröfning,
hade helt säkert någon ändring icke
kommit att ske i länsstyrelsens och
kammar-kollegii utslag.
Kvinnlig klockare. På därom gjord
ansökning har k. m:t medgifvit, att fröken
Anna Karolina Leckströ m i Mariefred må,
utan hinder däraf att hon är kvinna och,
såsom född den 28 okt. 1870, ännu icke
uppnått 21 års ålder, anmäla sig såsom
sökande till lediga organist-, kantors- och
klockaretjänsterna i Nyköpings östra
stads-och Allhelgona församlingar. I afgifvet
yttrande hade församlingarna förklarat, att
de icke hade något att invända mot, att
L. erhölle en dylik rättighet.
Förening" af tjänster. År 1886
medgaf k. m:t, att den för Gudmuntorps och
Hurfva församlingar gemensamma
klockaretjänsten finge efter dåvarande innehafvarens
afgång indragas samt därefter den i
Gudmun-torps bys folkskola anställde läraren utom
sin folkskolläraretjänst bestrida jämväl
klockare- och organisttjänsten i Gudmuntorps
församling. Efter det innehafvaren af den
gemensamma klockaretjänsten nu aflidit,
beslöt Gudmuntorps församling hos k- m:t
anhålla, att ordinarie folkskolläraren i
Gud-muntorp F. A. Åkesson, hvilken vore
behörig att söka och innehafva klockare- och
organistbefattningar, måtte mot åtnjutande
af stadgade löneförmåner få bestrida de
förenade tjänsterna såsom klockare och
organist i församlingen, med anledning hvaraf
kyrkoherden begärde, att A. måtte få till
klockare och organist utnämnas.
Vid föredragning häraf den 4 d:s har
k. m:t förklarat hinder icke möta för
församlingen att, därest Åkesson befunnes
därtill villig, låta honom, så länge han
kvar-stode såsom ordinarie lärare i
Gudmuntorps bys folkskola, bestrida jämväl
klockare- och organisttjänsterna i församlingen,
med rättighet för Å. att därvid åtnjuta
samtliga med folkskollärare-, klockare- och
organisttjänsterna i församlingen förenade
löneförmåner.
Befrielse från förslagsrum. E. o.
folkskolläraren i Västerlanda föramling P.
E. Nyström har hos k. m:t anhållit att,
sedan han anmält sig såsom sökande till
förenade klockare-, organist- och
folkskolläraretjänsterna i Lindome församling samt
blifvit uppförd i tredje rummet å det till
dessa tjänster upprättade förslag, men
förslaget blifvit, efter det valet ägt rum,
öfverklagadt först hos domkapitlet och sedan
äfven hos k. ra:t (dock icke af Nyström),
det måtte tillåtas honom att afgå från
förslaget till förenämda befattningar.
Sedan k. m:t den 5 sistl. juni
meddelat beslut i anledning af omförmälda
besvär och därvid ansett desamma icke kunna
vinna afseende, har k. m:t vid
föredragning af den nu gjorda ansökningen den 4
d:s funnit densamma icke föranleda vidare
åtgärd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
