Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 30. (500.) 29 juli 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318
SVENSK LÄRARETIDNING.
N;r 30
- Afsatt skollärare. Den 3 d:s beslöt
skolrådet i Lästringe i Södermanland enhälligt att
skilja folkskolläraren G. F. Rydqvist från hans
befattning. Anledningen til J denna lyckligtvis
sällan behöfliga åtgärd var, skrifver Söderm.
L. T., närmast, att R. gent emot sina kvinnliga
lärjungar icke iakttagit det sätt, som anstår
en ungdomens lärare och uppfostrare. R.
hade förut erhållit varning inför skolrådet för
oordentligt lefnadssätt. Innan han formligen
afsattes, lämnades honom tillfälle att själf
anhålla om afsked, hvaraf han dock icke
begagnade sig.
- Om teckningsundervisningen öfverlades vid
Sydöstra Skånes-kretsens möte den 21 d:s,
hvarvid följande uttalande gjordes:
»Teckningsundervisningens ändamål bör vara att öfva
hand och öga samt utbilda skönhetssinnet; de
tekniska förebilderna böra hämtas från de
enklaste föremålen i naturen och det praktiska
lifvet; i l:a och 2.a årsklasserna anses
lämpligt låta barnen afrita »Förebilder för teckning å
krittafla» af A. Sjöström, 3:e årsklassen
Stuhlmanns planscher eller linearritning, 4:e
årsklassen förläggsplanscher, t. ex. »Den lille
konstnären», jämte linearritning.
- Det senaste folkskoUårarinnevalet i
Jönköping den 27 sistlidne maj, hvarvid fröken Anna
Moberg i Össeby-Garn valdes med 3,734 röster,
medan e. ord. lärarinnan i Jönköping fröken
Gertrud Leufvenius erhöll 3,686 röster, har af
borgmästaren V. Palmgren öfverklagats hos
domkapitlet i Växjö. Klaganden yrkar, att
valet antingen måtte upphäfvas och nytt val
anställas eller ock att fröken Leufvenius må
förklaras väld, allt på den grund att bokbindaren
O. Lindberg, som i egenskap af ombud för
apotekaren G. Falk röstade med dennes 100
röster å fröken Moberg, icke var berättigad att
rösträtt utöfva, enär han häftade för oguldna
kommunalutskylder.
- Följande lärare och lärarinnor hafva enligt
V. L. T. antagits till elever vid de nu
påbörjade slöjdkurserna i Västerås, nämligen
lärarne A. Jonsson i Kung Karl, A. G. Tydén i
Malma, P. Thulin i Norberg, B. Johansson i
Köpings landsförs:g, V. Sahlén i Odensvi, J.
K. Pettersson i Västanfors, K. Matson i
Him-meta, G. Österberg och L.. A. Flodmark i
Arboga, P. Vallin i Barkarö, K. Bergström i
Odensvi och J. Rönn i Hed samt lärarinnorna
Jenny Lundström i Virsbo, Vendia Lindhvall
i Irsta, Agnes Sandström och Vilhelmina
Törnblom i V. Fernebo, Amalia Holm i Munktorp,
Anna Vestman i Ryttern, Lotten Abrahamsson
i Sura> Matilda Bergström i Skedvi, Augusta
Karlsson i Maråker, Maria Karlsten i Hed,
Selma Eriksson i Odensvi, Edla Vretström i
Ehåker, Signe Olsson i Frösthult, Anna
Lenn-qvist i Sura samt Charlotta Bäcklin och
Lovisa Karlsson i Ö. Vala.
- Om nyttan of glömda skalkunskaper har
öfverlagts vid diskussionsföreningen inom
slöjdkursen i Kalmar. Föreningen betecknade såsom
oriktig den åsikten, att glömda skolkunskaper
ej mer vore till nytta, och anförde som skäl
härför: att kunskaperna redan då de inläras
- ifall detta sker på sätt som sig bör - hafva
ett förädlande inflytande på människans
själsförmögenheter, i det att förståndet utvecklas,
minnet skarpes, känslan renas, viljan starkes
och riktas till det goda; att af det inlärda
alltid något stannar kvar och att detta vid i
lifvet förefallande behof blifver till stor nytta;
att om än åtskilligt glömmes, kvarblifver dock
i människans inre åskådning en bild af det
hela, hvarför man icke under något förhållande
kan sägas vara helt och hållet obekant med
det man en gång väl inlärt; och att den, som
en gång inhämtat kunskaper i alla hänseenden
står betydligt högre än den, som icke fått lära
något, skulle han än glömt detaljerna af det en
gång inlärda.
Att kunna älska mer, att finna allt flera
föremål för beundran och vördnad, är
bildningens egentligaste lycksalighet.
E. G. Geijer.
Sveriges attmänna
folk-skollårareförening.
Valen.
a) Medlemmar i centralstyrelsen.
Södra Roslags-kretsen: de afgående.
Tunaläns-Sevcdes-kretsen: dito.
Älbo-S. Gårds kretsen: dito.
Färs-kretsen: dito.
Ås kontrakts krets: dito.
Nedre Fryksdals-kretsen: dito.
Mellersta Upplands-kretsen: dito.
Sydöstra Skånes-kretsen: dito.
b) Revisorer.
Tunalåns-Seoedes-kretsen: N. Rosengren, G.
M. Celander och And. Lindén.
Fårs-kretsen: dito.
Nedre Fryksdals kretsen: dito.
Sydöstra Skånes-kretsen: dito.
Södra Roslagskretsen: G. M. Celander, N.
Rosengren och E. G. Vensell.
Mellersta Upplands-kretsen: dito.
Albo-S. Gärds kretsen: N. Rosengren, Alex.
Jonsson och A. V. Branzell i Stockholm.
Ås kontrakts krets: de förut varande.
Lärarekårens hörande i skolfrågor.
Tunaläns-Sevedes-kretsen uttalade såsom
sin mening, att lärarekåren bör vara
representerad inom folkskolans lokalstyrelse på
sätt centralstyrelsen foreslagit.
Färs-kretsen: dito.
As kontrakts krets: dito.
Nedre FryksdaLs-kretsen: dito.
Sydöstra Skånes-kretsen: dito.
Södra Eoslags-kretsen anslöt sig till det
uttalande, som gjorts af andra kammaren.
Albo-S. Gärds-kretsen har uttalat sig
sålunda:
Det vore önskvärdt, att skolläraren, på sätt
centralstyrelsen föreslagit, finge rätt att deltaga
i skolrådets förhandlingar och detta i främsta
rummet med hänsyn till skolans bästa, men
därjämte äfven för läraren, emedan hän, under
känslan af att man af honom vid
öfverläggningarna om skolans angelägenheter hade rätt
att fordra både intresse for, insikt i samt moget
omdöme om skolans bästa, häraf skulle sporras
att allt grundligare och klarare göra sig
hemmastadd i de många och viktiga angelägenheter,
som angå skolan.
Mellersta Upplands kretsen ansåg, dels att
genom lag borde beredas hvarje lärare och
lärarinna rätt att inför skolrådet yttra sig
i frågor, som röra egen skola, dels att
älven de lärare, som tillika äro klockare,
borde blifva valbara till ledamöter i
skolrådet.
Programfrågan.
Albo-S. Gärds-kretsen gjorde vid sitt
talrikt besökta möte den 17 d:s följande
uttalande:
Kretsen vill icke uttala något omdöme öfver
de bevekelsegrunder, som förmått vissa kretsar
att hos centralstyrelsen motionera om
förändring af programmet för S. A. F., men anser,
att så länge vår nuvarande skollag fortfar att
gälla, är hvad som i motionerna begäres just
ett af de främsta villkoren för att antagas och
behållas som lärare i svensk folkskola; och då
kretsen ingalunda betviflar, att om läraren under
utöfningen af sitt kall brister i dessa stycken,
vederbörande skola draga försorg om hans
snara skiljande därifrån (jämlikt § 32 i
folkskolestadgan); och då det därjämte måste
antagas, att läraren till sinnesbeskaffenhet och
handlingssätt ej förändras därigenom, att han
blir medlem i S. A. F., så kan kretsen icke
finna, att något i sak vunnes genom antagandet
af den föreslagna programförändringen, utan
afslår på dessa och på skäl, som af centrak
styrelsen utförligare framställts, de framlagd»
motionerna, dock under uttalande af sin
bestämda protest o. s. v. (= centralstyrelsen).
På samma gång vill kretsföreningen gifva’
sitt erkännande åt det berömvärda sätt, på
hvilket centralstyrelsen hittills handhaft S. A.
F:s angelägenheter, samt uttala sitt beklagande
och ogillande af vissa kretsars visade
ota&k-samhet och taktlösa uppträdande gent emot
nämda styrelse.
Färs-kretsen har yttrat sig på följande
sätt:
Färs skolförening anser allmänna föreningen
redan vara fotad på kristlig grund; därför
lämnas motionerna om stadgeändring utan
afseende. På samma gång hembär kretsen till
centralstyrelsen sitt hjärtliga tack och
erkännande för det utmärkta sätt, hvarpå den hittills
fyllt sitt förtroendeuppdrag.
Ås kontrakts krets godkände vid sitt
möte i Borås den 16 d:s centralstyrelsens
förslag till uttalande. (Endast hr J.
Björkman i Espered var af annan åsikt. Hr
B., som anslöt sig till hr K. J. Lindvallis i
årsskriften angifna mening, framlade efter
hvart annat två förslag till uttalande, me&
båda förkastades.)
Tunaläns-Sevedes-kretsen har gjort
följande uttalande:
Instämmande i centralstyrelsens uttalande
beklagar kretsen, att ifrågavarande motioner
framkommit i påtagligt bitter anda, och
betecknar desamma såsom alldeles opåkallade eller
åtminstone ändamalslösa.
Södra Eoslags-kretsen hade möte den 16
d:s under ordförandeskap af kyrkoherden
H. G, Blumenberg och beslöt därvid att
på de af centralstyrelsen angifna skälen
lämna motionerna utan afseende.
Nedre Frykdals-kretsen godkände enhälligt
centralstyrelsens resolutionsförslag.
Sydöstra Skånes-kretsen: dito.
Mellersta Upplands-kretsen antog eohällif t
följande resolution:
Kretsen beslutar att på de af centralstyrelsen
i årsskriften anförda grunder lämna de’väckta
motionerna om ändring af föreningens program
utan afseende.
Dessutom vill kretsen, på samma gång den
gifver sitt erkännande för det utmärkta satt,
hvarpå centralstyrelsen handhaft S. A. F:s
angelägenheter, uttrycka sitt beklagande och skarpa
ogillande af de sanningslösa tillvitelser, som
från vissa kretsar utslungats mot ledamöter af
nämda styrelse, samt dessa samma kretsars
tilltag att begagna religiösa frågor såsom medel
till förföljelse.
Ny krets,
Nedre Fryksdals skollärareförening är
namnet pä en ny krets afo S. Å. F.,
hvilken bildades vid möte i Arnberg i Sunne
den 11 d:s och som till en del består af
samma ledamöter som i den förutvarande
Sunne-kretsen, hvilken sålunda utvidgats.
Till styrelse valdes: G. Hempel i Sunne
(ordförande), E. G. Erlander i Lysvik (vice
ordförande), J. A. Andersson i N. Borgeby
(sekreterare) och G. F. Petersson i
Västan-sjö (skattmästare).
Nya låroböcker i geometri.
Man har under de sistförflutna åren just
icke haft anledning att beklaga sig öfver
bristande tillflöden af nya alster på
folk-skoleläroboksiitteraturens område, Endast
i fråga om geometri fkäk man länge vänta
på att få se något nytt Ändtligen upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
