Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 31. (501.) 5 augusti 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 31 (A).
VECKOBLAD FÖF^ bÄRARE, UPPfOSTRARE OCJH SKOLVÄNNER.
10:e årg.
STOCKHOLM, 5 ACJGUSTI 1891.
Prenumerationspris :
l/i år 3,5o kr., 3/4 år 3 kr., lk år 2 kr., */4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker: landsorten å närmaste postanstalt ; i Stockholm å tidningens byrå.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje Imset från Drottninggatan), 1 tr. Kontorstid: 10-11 f. m.
Postadress :
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare :
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11 f. m.
Allm. tel. 60 00.
Tryckt hos Gemandt» Boktr. -Aktiebolag, Stockholm.
Lösnummer
a 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
An nonspris:
25 öre pr petitrad(= 14stafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1kr., dödsannons 2,Bo kr-
Annons bor vara inlämnad senast måndag kl, 5 e. m. för att inkomma i veckans nummer.
Svensk Läraretidning utgifves i
dag under n:r 31 (A) och n:r 31 (B), det
sistnämda innehållande annons om P. 0.
Åkerlunds skolmateriel for folk- och
småskolor.
till årets slut kostar
Läraretidning,
Sveriges största och mest spridda
skoltidning,
endast
2 kronor
och för kvartalet juli- september
l kr. 25 öre.
Prenumerationen sker å närmaste postanstalt.
Svensk Läraretidning läses af öfver 8,000
lärare, lärarinnor, organister,
skolrådsordförande m. fl. - Är allmännaste annonsblad för
lediga tjänster vid folk- och småskolan. -
Meddelar porträtt af framstående skolmän i
regeln en gång i månaden.
Pedagogiska guldkorn,
Sparsamhet kan under vissa
omständigheter bedraga den sparsamme; och
frikostighet kan understundom vara den största
sparsamhet. Detta tror jag framför allt
äga rum, då det gäller att uppfostra de unga
släktena, som bära framtiden i sina händer/
Ernst Beckman.
För mig har det skolsystem blifvit det
bästa, som utsträcker uppfostrans fördelar
till det största antalet medborgare, liksom
det regeringssätt är det bästa, som befordrar
det största antalets lycka.
E. O. Geijer.
Skara stifts
folkskollärare-förening
höll, skrifves till Svensk Läraretidning, sitt
39:e årsmöte i Borås den 29 och 30 juli.
Efter en kortare predikan i kyrkan af
pastor Törner öfver Mark. 6: 30, 31
samlades mötesdeltagarne i rådhussalen, där
föreningens ordförande, hr J. G. Söderberg
i Lidköping, öppnade mötet med ett
innehållsrikt och väl framsagdt anförande öfver
ämnet: Folkskolans betydelse i det allmänna
kulturarbetet.
Talaren betonade, att om än vinden synes
hafva vändt sig i jämförelse med förhållandena
för ett tjugotal år sedan, då det var en
modesak för så godt som hvarje bildad person att
visa lifligt intresse för folkskolan och ställa
förhoppningarna på denna högt, så går dock
under denna reaktionens vind en lugn och
jämn underström, som för folkskolans sak
säkert framåt, och att folkskolan numera är
en oumbärlig faktor i vår tids kulturarbete.
Sedan därefter funktionärer för mötet
utsetts, därvid hr Söderberg valdes till
ordförande, företogs till diskussion programmets
första fråga, så lydande: Huru böra barnen
på lämpligaste sätt uppfostras till plikttrohet
och punktlighet? Diskussionen inleddes af
hr .-.F. E. Edgren i Lerum. Efter en
synnerligen liflig diskussion tillsattes en
kommitté att affatta resolutionsförslag. Detta
förslag, som andra mötesdagen, då det
framlades, oförändradt antogs, hade följande
lydelse:
Till punktlighet och plikttrohet uppfostrar
man barnen lämpligast genom att läraren själf
iakttager punktlighet och plikttrohet inom och
utom skolan, så att han häri utgör ett godt
oeh efterföljansvärdt föredöme, att hvarje
uppgift, som förelägges, är väl afpassad efter
barnens krafter och förmåga, att läraren
samvetsgrant vakar öfver dessa uppgifters ordentliga
fullgörande, liksom han bör se till, att alla för
skolan antagna disciplinära föreskrifter noga
efterlefvas, samt att läraren, under det han
framhåller dessa egenskapers stora värde och
välsignelse, söker verka hos barnen känsla för
och kärlek till plikterna.
För att skolans uppfostrande verksamhet i
detta som andra afseenden skall medföra bästa
möjliga framgång, måste läraren hämta hjälpen
från Herren och hafva ett verkligt stöd uti
hemmets och skolans målsmän.
Andra frågan: På hvad sätt bör
uppsatsskrifningen bedrifvas i folkskolan?
inleddes af läraren vid döfstumskolan i
Mariestad M. Palmkvist.
Talaren indelade uppsatsskrifningen i den
förberedande och den egentliga och ville, att
den skulle taga sin början redan i småskolan
och fortgå hela skolan igenom efter en
systematiskt ordnad plan, enligt hvilken den egentliga
uppsatsskrifningen borde börja i folkskolans
tredje klass. Dessförinnan finge ingen enda
grammatikalisk term gifvas barnet: endast
saken, exemplet. Att binda denna skriftliga
språkkurs vid berättelser ansåg talaren i hög
grad olämpligt, utan förordade han härför
beskrifningar. Metoden uppgafs praktiseras i
Örebro folkskolor.
I diskussionen uppträdde flera talare,
och ehuru det medgafs, att inledaren
framhållit åtskilliga behjärtansvärda saker,
inlades likväl lifliga gensagor mot den
föreslagna metoden, bland andra att den vore
omöjlig i småskolan, där barnen ju icke
kunna till gagns forma några bokstäfver,
och att den skulle taga för mycken tid,
äfvensom att berättelser borde föregå
beskrifningar.
Tredje frågan hade denna lydelse: Hvilka
åtgärder kunna ytterligare vidtagas för ett
allmännare deltagande i och höjande af
sången inom föreningen? Inledaren, hr G.
Hedrén i Broddetorp, var icke närvarande,
men hade tillsändt bestyreisen ett skriftligt
anförande, som upplästes. Han lade däri
särskildt de yngre lärarne inom föreningen
varmt på hjärtat, att de borde anmäla sig
till deltagande i sången, och föreslog för
öfrigt följande åtgärder:
1. Sångerna vid mö&na indelas i religiösa
och fosterländska sånger.
2. Man bör omväxla med kvartettsång och
unison sång.
3. Inom hvarje kretsförening i stiftet bildas
en sångförening.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
