Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 31. (501.) 5 augusti 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r
4. Till ordförandena i kretsföreningarna
utsänder anföraren i stiftsföreningen uppgift på de
sånger, som böra sjungas vid stiftsföreningens
å.rsmöte.
5. 8^ a 14 dagar före stiftsmötet
sammanträda sängarne fpr gemensam repetition.
Efter någon öfverläggning antogs detta
förslag med ett par smärre ändringar,
hvaraf den viktigaste i 5:te punkten, att
sängarne böra sammanträda till repetition
dagen före stiftsmötets början.
Andra mötesdagens förhandlingar leddes
af vice ordföranden hr A. Bejner i
Medelplana.
I sammanhang med
protokollsuppläsningen från förra mötet meddelade
sekreteraren, att han fruktlöst sökt få rättadt ett
rörande öfverläggningen om S. A. F:s
programfråga vrängdt referat i Vårt Land,
hvilket referat med dess elaka
insinuationer mot S. A. F. och hennes centralstyrelse
hämtats ur en ortstidning. En person, som
flera föregående år refererat för Vårt Land
och som städse brukar skrifva
sanningsenligt, hade äfven i fjor tillsändt tidningen
i fråga referat från stiftsmötet, men detta
blef ej begagnadt.
Frågan om bildande af en
sjukhjälps-förening bland stiftets lärare och
lärarinnor företogs nu till förnyad behandling,
men afslogs för denna gång bland annat
på den grund, att sedan riksdagen och k.
m:t tagit frågan om bidrag till lärares
aflöning till vikarie vid sjukdomsfall under
behandling, man hoppades på en snar och
lycklig lösning af frågan från detta håll.
Femte frågan lydde så: I hvad mån
skulle ett årligt firande af vissa
minnesfester i folkskolan v äro. för henne gagnande?
hvad för slags fester och dagar vore därför
lämpligast? och huru borde dessa fester
anordnas? och inleddes af hr /. Hultgren,
Brämhult, som lifligt förordade saken,
angaf exempelvis Linnés födelsedag, Gustaf
Adolfs dödsdag, Finlands skiljande från
Sverige såsom lämpliga att firas i
folkskolan samt sättet därför: dels utflykter i det
fria, dels högtidlighållande af festdagen i
skolsalen, som då alltid borde prydas med
vår svenska flagga.
Under diskussionen förordades
äfvenledes saken och framhölls bland annat
önskvärdheten af, att mötet uttalade sig för en
viss dag att nästa år högtidlighållas inom
stiftets skolor, och att sedan framgent
stiftsmötet föresloge festdagar för nästföljande
år. Mötet beslöt emellertid uttala sig för,
att lärarne inom stiftet kretsvis måtte komma
öfverens om firandet af festdag i skolan,
att handlingsfrihet i detta fall lämnas
läraren, hvarjämte man ville uttala sig för
firandet nästa år af den under diskussionen
förslagsvis nämda 18 juni - svenska
folkskolestadgans halfsekularfest.
Sedan sångkören låtit höra några
nummer, omväxlande med musik, afslöts mötet
på öfligt sätt.
Nästa möte hålles i Falköping.
En god lärare kan ej betalas med pengar.
M. Luther.
Västerås stifts första skolmöte
hölls i Falun den 28 och 29 juli och
räknade omkring 300 deltagare. Mötet
började - skrifves till Svensk Läraretidning
- med gudstjänst i Kristine kyrka,
hvarvid folkskoleinspektören, kyrkoherden L. J.
Leksell med ledning af Matt. 11: 29, 30
talade öfver ämnet: »Den bästa af alla
skolor».
Sedan mötesdeltagarna samlats i
allmänna läroverkets högtidssal, valdes till
ordförande folkskoleinspektören, rektor F. V.
Ämarkj till vice ordförande kyrkoherden
L. J. Leksell och till sekreterare
folkskol-lärarne K. Sahlin och Magn. Olsson.
Följande frågor behandlades under mötet:
L Hvad är ändamålet med bibelläsningen
i folk- och fortsättningsskolaHj och huru
skall detta säkrast uppnås? Diskussionen
inleddes af folkskolläraren P. Envall i
Falun, som framhöll, att bibelläsningens
ändamål vore att införa barnen i den heliga
skrift, att lif och gudaktighet däraf måtte
följa. Detta ändamål kunde säkrast
uppnås genom att
1) undervisningen fotades på historisk grund
och fortginge successivt, 2) bön och
bibelläsning ginge hand i hand, 3) teori och praktik
med afseende på bibelläsningen förenades, så
att lärare och lärjungar voro ej blott ordets
hörare utan äfven görare, 4) läraren ej
förtröttades, äfven om frukten ej genast visade
sig, 5) han ej handhade bibelordet så, att
onödig brådmognad framkallades, 6) sträng
begränsning iakttoges beträffande urvalet af
lärostoffet, 7) korta, kärleksfulla förmaningar gåfves,
8) å bibelläsningsstunderna ej onödiga
ordförklaringar gåfves, hvarigenom
bibelläsmngstim-men nedsjönke till en språklektion, utan alltid
hade karaktären af en andaktsstund, 9) hvad
särskildt beträffar bibelläsningen i
fortsättningsskolan, undervisningen där vore samman fattande.
Mötet beslöt, att inledningsföredraget
skulle utgöra svar på frågan.
2. Hvad har skolan att iakttaga med
afseende på vår tids socialistiska rörelser?
Härom uppstod en längre diskussion, som
dock ej föranledde något bestämdt
uttalande. Inledaren, hr L. Hellqvist i
Björ-skog, framhöll, att skolan borde uppvisa
skillnaden mellan socialdemokratien, och
den kristliga socialismen. Pastor Ekström
ansåg, att socialdemokratien borde
bekämpas negativt genom att läraren visade,
hvarthän socialismen ledde, och positivt genom
att uppfostra barnen till gudsfruktan,
förnöjsamhet, nykterhet, arbete och
sparsamhet. Andra talare betonade däremot, att
skolan ej borde direkt motarbeta
socialdemokratien, utan skulle ett ingripande ske
från skolans sida, borde indirekta medel
användas och alltid med största varsamhet.
Flara resolutionsförslag framställdes, men
mötet lät det bero vid den förda
öfverläggningen.
3. Heikes skrif metod. Skrifläraren C. O.
Heike höll först ett längre föredrag om sin
skrifmetod, hvarefter diskussion följde.
Under denna framställdes af hr J. P.
Malmberg i Västerås m. fl. talare åtskilliga
anmärkningar mot metoden i fråga, särskildt
att grundformer samt enkla och bestämda
regler saknades, hvarigenom godtycke och
slarf alstrades. Något uttalande gjordes ej.
4. Huru bör svenska språket bedrifvas i
folkskolan, på det att hennes lärjungar måtte
vinna större förmåga att skriftligen begagna
sitt modersmål? Inledaren, hr A. P.
Za-more i Avesta, anslöt sig till de åsikter
d:r A. O. Stenkula uttalat i broschyren:
»Språkbildning och språkläror». Någon
egentlig diskussion öfver denna och
följande frågor medhanns ej.
ö. Huru bör undervisningen i räkning
och geometri bedrifvas? På förslag af
inledaren, hr A. Nygren i Garpenberg, gjorde
mötet följande uttalande:
Räkneundervisningen bör icke blott afse att
bibringa lärjungarna mekanisk räknefärdighet,
utan ock att föra dem till insikt af själfva
talen och med dem företagna operationer, så
att räkningen blir tillika ett bildningsmedel.
För uppnående af detta mål anser mötet, att
följande grundsatser böra vid
räkneundervisningen göra sig gällande: utgångspunkten bör
vara åskådning; hvarje nytt moment bör
föregås och inledas af lämpliga exempel; den
aritmetiska teckningen bör tidigt öfvas,
talbegreppen vara klart inhämtade och på detta
underlag bör den följande räkneundervisningen
grundas, så att en enhetlig behandling genomgår
det hela, hvarigenom barnen med sin
eftertanke ledas till medveten insikt i
förfaringssättet och såmedels en mängd regler undvikas.
I afseende på geometrien anser mötet, att
med hänsyn till folkskolans för detta ämne
korta tid undervisningen däri inskränkes till
det viktigaste angående ytors och kroppars
mätning och beräkning, och att äfven där
undervisningen måtte utgå från åskådning och fortgå
enhetligt och praktiskt, samt att ytor och kroppar
böra behandlas i sammanhang med hvarandra.
6. Är den historiska undervisningen i
våra skolor sådan den bör vara? Inledare
var hr Karl Hjorth från Domnarfvet. Efter
en kort diskussion antogs följande af hr
P. Envall framlagda resolutionsförslag:
Mötet uttrycker som sin åsikt, att den
historiska undervisningen i våra skolor i allmänhet
kan anses vara för torr och Skematisk samt
borde reformeras i riktningen af mera liffullhet
genom införande af väl valda lifs- och tidsbilder,
på lämpligt sätt förenade genom uppvisandet
af det historiska sammanhanget.
Till sist förekommo kortare samtal
rörande skolträdgårdar samt om hvad skolan
har att iakttaga med afseende på barnens
hälsa, hvarefter mötet afslöts på sedvanligt
sätt.
Under mötet höllos föredrag (utom af
hr Heike) af major O. Leksell om vårt
försvar och af pastor Bäck om
kyrkomusiken.
Nästa skolmöte för Västerås stift skall
hållas i Västerås de sista dagarna af juli
månad 1894. Till bestyrelse för
Västmanland valdes folkskoleinspektörerna,
kyrkoherdarna Leksell (ordförande) och Åström,
skollärarne Malmberg och Verkelin samt
lärarinnan Lovisa Melin i Västerås; för
Dalarne valdes skollärarne Envall
(ordförande), Hult i Hosjö och Zamore i Avesta.
FÖR DAGEN.
Ett önskningsmål för
småskolepersonalen .
En fråga, som allt mera tränger sig
fram och synes kräfva lösning, är den
om laga af- och tillträdestid för
småskolans lärarepersonal. Som bekant råder
fullkomligt godtycke å ömse sidor i detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
