Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 33. (503.) 19 augusti 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖf^ bARARE, UPPfOSTRARE OCJ-1 SKOLVÄNNER.
N:r 33 (A). (BOS.)
STOCKHOLM, 19 AUGUSTI 1891.
10:e årg.
Prenumerationspris:
l/i år 3,50 kr., «/4 år 3 kr., V« år 2
kr., */4 år 1,25 kr. (postarvodet
inberäknadt).
Prenumerationen sker :
t landsorten å närmaste postanstalt;
i Stockholm å tidningens byrå.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset
från Drottninggatan), l tr.
Kontorstid: 10-11 f. m.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11 f. m.
Allm. tel. 60 00.
Tryckt hos Qenumdtt Boktr.-Aktiebolag, Stockholm.
Lösnummer
å 10 öre säljas ä tidningens
byrå samt å allm.
tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
26 öre pr petitrad(= 14stafvelser).
Födelse-, förlofning»- och
vigselannons 1kr., dödsannons 2JÖO kr.
Annons bor vara inlämnad
senast måndag kl. 5 e. m. för att
inkomma i veckans nummer.
1JÉP"* Svensk Läraretidning utgifves i
dag unéer n:r 33 (A) och n:r 33 (B), det
sistnämda innehål/ande annons om H.
Sack-manns stickmaskiner.
l Juli
till årets slut kostar
Läraietddning,
Sveriges största och mest spridda
skoltidning,
endast
M Icronor
och f3r kvartalet juli- september
l lu». 25 öre.
Prenumerationen sker å, närmaste postanstalt.
Svensk Läraretidning läses af öfver 8,000
lärare, lärarinnor, organister,
skolrådsordförande m. fl. - Är allmännaste annonsblad för
lediga tjänster vid folk- och småskolan. -
Meddelar porträtt af framstående skolmän i
regeln en gång i månaden.
Pedagogiska guldkorn.
Visa mig din skolsal, att jag må se,
hurudan du själf är, och huru du verkar l
Väl vet jag, att du ej själf har byggt
honom och att du ej får efter behag bona
och smycka honom ; men å andra sidan
vet jag också, hvad ett ordningsälskande
sinne förmår, och hvad den kärlek till sitt
kall kan åstadkomma, som aktar ingenting
för ringa, utan som i det lilla skönjer det
stora, i det enskilda det hela. Jag har
sett, hvad en lärare kan göra äfven af ett
dystert och frånstötande skolrum, när det
blifvit honom klart, att han har ungdomens
bildning till uppgift, samt att denna
bildning ingalunda ligger blott och bart i att
»läsa och skrifva». L* Kellner.
Södermanlands allmänna
skolmöte
hölls - skrifves till Svensk Läraretidning
- vid Flens centralt belägna
järnvägsstation sistlidna fredag och lördag och
räknade omkring 200 deltagare, däribland
flera prästmän.
Sedan förre folksfcoleinBpektÖren, prosten
C. J. Landgren öppnat mötet, hälsade
bestyreisens ordförande folkskoleinspektören
d:r J. A. Vallin de närvarande välkomna.
Hr Vallin utsågs därpå till mötets ordförande,
hr K. A. Börjeson i Nyköping till vice
ordförande samt hrr O. Bejbom i
Strängnäs och Aug. Karlsson i Grödinge till
sekreterare.
Förhandlingarna inleddes därpå med ett
föredrag af pastor A. F. Skoglund öfver
ämnet: De svåraste hindren för en
fruktbringande folkundervisning samt
antydningar om deras öfvervinnande.
Talmindelade hindren i tre grupper:
ekonomiska, lokala och pedagogiska. Till det
förstnämda slaget räknade han föräldrarnas och
barnens fattigdom. Lokala hinder voro: långt
afstånd från skolan, bristfälliga lokaler m. m.
Till de pedagogiska hindren räknades bristande
utbildning för lärarepersonalen, olika
läroböcker i närgränsande skolor m. m.
Såsom medel att öfvervinna de ekonomiska
och lokala hindren förordades noggrann
efter-lefnad af gällande författningar samt enskild
välgörenhet; de pedagogiska hindren åter skulle
öfvervinnas genom lärarepersonalens fortsatta
utbildning dels genom mötesbesök, dels genom
deltagande i särskilda kurser. Slutligen
förordades gemensamma läroböcker inom större
områden.
Härefter skreds till diskussion af
programmets frågor.
1. Huru kunna skolan och hemmet bäst
understödja hvarandra i uppfostringsarbetet?
Inledaren, skolläraren N. J. Lundell i Bie,
framhöll från hemmets sida: aktning och
förtroende för skolan, läggandet af god grund
för skolans arbete, ordentlig sfolgång, hjälp
med hemuppgifterna, uppmaning till flit,
ordning och uppmärksamhet, respekt för
skoltukt och nödig skolaga, inplantande
hos barnen af aktning för läraren samt
att föräldrar och målsmän genom besök i
skolan noggrant följde barnen och
under-viéningen. Från skolans och lärarens sida
fordrades: godt föredöme, god och grundlig
undervisning, besök i hemmen, anordnande
af föräldramöten, kärleksfull behandling af
samt bön för barnen.
I den därpå följande öfverläggningen
framhölls önskvärdheten af, att skolrådens
ordförande genom anordnande af
föräldramöten sökte närma hem och skola till
hvarandra äfvensom genom besök i skolan
under pågående lästehmn toge kännedom
om skolarbetet, så att examina kunde
få bli ett slags uppvisningar och
högtidsdagar, icke, såsom nu stundom vore
fallet, en pröfning af lärarens kunskaper
och duglighet. Härigenom skulle aktning
och förtroende till skolan från hemmets
sida uppstå.
Inledningsföredraget skulle utgöra svar
på frågan.
2. Om folkskolans lärare böra genom lag
tillförsäkras rättighet att utöfva inflytande
vid skolrådens behandling af folkskolan
rörande frågor, i hvad mån och på hvad sätt
bor^ detta lämpligast ske? Inledaren,
kontraktsprosten A. T. Pettersson, framhöll,
att behofvet af fackkunskap inom
skolrådet numera vunnit erkännande äfven af
utom lärarekåren stående personer. Finge
läraren medinflytande på skolärendenas
behandling, så blefve han äfven medveten
om sitt ansvar, hvilket åter skulle sporra
honom till förkofran i de stycken, hvari
han skulle höras. Beträffande
utsträckningen af lärarnes yttranderätt ansåg
talaren, att då frågor om skolväsendets
allmänna anordning hade sin naturliga
målsman i folkskoleinspektören, Skollärarnes
yttranderätt borde begränsas till sådana
angelägenheter, som röra tukt och under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
