Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 33. (503.) 19 augusti 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350
SVENSK LÄRARETIDNING.
När-33
- För följande läroböcker uttalade sig
Landskronaortens kretsförening vid sitt möte den 12
d:s: Bergqvists biblisk historia,
Larsson-Lundahls räknelära, Franzéns geometri, Odhners
svensk historia, Almquists geografi n:r l,
Berg-Lindens naturlära och Sjölanders lärobok i
modersmålet. Angående katekesen ansågs, att
intill dess den nya proföfversättningen hinner
blifva godkänd, borde bibelspråken bibehållas
enligt gamla öfversättningen.
- Svenska flaggan hissades första gången på
två af Ystads skolhus under det nyss afslutade
stiftsmötet därstädes. - Likaledes svajade för
första gången svenska flaggan å Hellefors bruks
skolor vid höstterminens öppnande den 15 d:s.
Flaggan, en skänk af brukspatron Edv.
Grönvall, invigdes af kyrkoherden Gunterberg.
Meningen är, att Hellefors församlings samtliga
åtta folkskolor skola erhålla dylika flaggor,
skrifves till Läraretidningen.
- Vid Tveta kontrakts prästkonferens den 5
d:s behandlades frågan: »Skulle det vara till
fördel eller skada för vår evangelisk-lutherska
kyrka, om vid kristendomsundervisningen i
folkskolorna nattvardsläran inställdes och först vid
konfirmationsundervisningen förekomme till
inlärande?» Diskussionen inleddes af
komminister Holmberg, som afstyrkte borttagandet af
fjärde och femte hufvudstyckena från
folkskolans undervisning. Konferensens beslut gick
i samma riktning.
- Tre svenskar deltaga i geografiska
kongressen i Bern, nämligen professor E. Carlson,
lektor A. Kempe och seminarieadjunkten N.
Torpson. Den i samband med kongressen
anordnade utställningen är inrymd i 60 större
och mindre salar. Inom den svenska
afdelningen hafva enligt N. D. A. i synnerhet
uppmärksammats: Nordenskiölds atlas,
generalstabens karta öfver den nordligaste delen af
vårt land, landskapskartorna öfver Östergötland
Halland, Gäfleborgs län och Småland samt
Sohlbergs himmelsglob.
- Hvad säga t/dens tecken till oss präster
om ungdomens fostran och ledning? är en till
öfverläggning vid prästmötet i Strängnäs
inlämnad fråga. Beredningen, som föreslagit
en hel mängd frågors hänskjutande till
blifvande prästkonferenser, hemställer dock, att
denna fråga måtte förekomma vid mötet för
den händelse, att tiden det medgifver. Någon
fråga rörande skolor, undervisning eller
uppfostran finnes i öfrigt icke å programmet
upptagen, om icke dit skall räknas frågan: »Bör
konfirmationsundervisningen i vår kyrka blifva
obligatorisk?»
- Till rikets organister har utsändts ett tryckt
cirkulär från »Sällskapet Kyrkomusikens
vänners styrelse» i Stockholm med inbjudan
till aktieteckning i ett bolag, benämdt »Cäcilia»,
hvilket skulle utgifva kyrkomusik m. m. På
grund af ingångna förfrågningar få vi meddela,
att det icke lyckats oss att få reda på något
sällskap med det uppgifna namnet» och att
sålunda hrr skollärare och organister göra
klokast i att behålla sina namn och tior, till
dess visadt blifvit, att ett sällskap
»Kyrkomusikens vänner» verkligen existerar i Stockholm
och att dess styrelse utgöres af personer,
hvilkas namn utgöra en borgen för, att de
sam-manskjutna medlen användas för det uppgifna
ändamålet.
- Om inkvarteringssättet vid de svenska
folkhögskolorna öfverlades vid det folkhögskolemöte,
som hölls i Göteborg den 6 dennes. De flesta
talarne ansågo nu det mest vanliga sättet,
nämligen att eleverna inkvartera sig i
kringliggande gårdar, mindre godt, emedan detta
tillfälliga hem icke alltid gör gemensam sak
med skolan i hennes bildande och förädlande
arbete, utan stundom tvärtom. Man ansåg det
bäst, om eleverna kunde såsom i Danmark
bilda tillsammans med lärarne liksom en familj.
Då detta emellertid ej läte sig göra under
nuvarande förhållanden, vore det godt, om man
kunde anordna bostäder vid skolan och ett
gemensamt hushåll för eleverna, såsom t. ex.
vid Lunnevad i Östergötland är fallet, där de
flesta eleverna äro inackorderade hos skolans
arrendatorer, eller vid Billströmska folkhögsko-
lan å Tjörn, där en hushållerska lagar
elevernas medförda mat. Då eleverna skola hyra
bostad hos personer utom skolan, bör det ske
genom föreståndaren, på det att goda hem må
kunna väljas.
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Valen.
a) Medlemmar i centralstyrelsen.
Sydvästra Upplands-kretsen: de afgående.
Skytts kretsen: dito.
Fr östa-kretsen: dito.
Lysings-kretsen: dito.
Blekings östra krets: dito.
S. Vedbo-kretsen: dito.
Rönnebergs-S. Luggude-kretsen: dito.
Åhus kretsen: dito.
Bankekinds-Skärkinds-kretsen: dito.
Aspelands-kretsen: dito.
Konga-kretsen: dito.
Landskronaortens krets: dito.
Säf sjö-kretsen: dito.
Torna-kretsen: Joh:s Thysell i Häglinge, J.
G. Söderberg och Alfr. Dalin.
N. Vedbo-Ydre-kretsen: J. G. Söderberg, Alfr.
Dalin och B. G. Rodhe i Göteborg.
Ö. Roslags-kretsen: Alfr. Dalin och J. G.
Söderberg samt med lika röstetal B. G. Rodhe
och Fridtjuv Berg.
Lidköpings-kretsen: J. G. Söderberg, A. Dalin
och d:r 1. Lyttkens.
b) Revisorer.
Sydvästra Upplands kretsen: E. G. Vensell,
G. M. Celander och N. Rosengren.
Lysings kretsen: N. Rosengren, G. M.
Celander och And. Lindén.
Rönnebergs-S. Luggude-kretsen: dito.
Ahus-kretsen: dito.
Aspelands-kretsen: dito.
Landskronaortens krets: dito.
Frosta-kretsen: G. M. Celander, N.
Rosengren och J. Franzén i Lund.
Skytts-kretsen: de förut varande.
Torna kretsen: dito.
Bankekinds-Skärkinds-kretsen: dito.
Konga-kretsen: dito.
Säf sjö-kretsen: dito.
Blekings östra krets: Nils Lundahl i Lund,
G. M. Celander och N. Rosengren.
S. Vedbo-kretsen: N. Rosengren, G. M.
Celander och O. Vinslov i Stockholm.
Ö. Roslags-kretsen: R. L. Blanck i Vätö,
hvarjämte fyra personer erhöllo hvardera i
röster.
Lidköpings-kretsen: C. J. Lundell i Uppsala,
G. M. Celander och N. Rosengren.
Lärarekårens hörande i skolfrågor.
Skytts-kretsen uttalade sig i enlighet med
centralstyrelsens förslag.
Vemmenhögs-kretsen: dito.
Frosta-kretsen: dito.
Blekings östra krets: dito.
Torna-kretsen: dito.
N. Vedbo-Ydre-kretsen: , dito.
Rönnebergs- 8. Luggude-kretsen: dito.
Åhus kretsen: dito.
Bankekinds-Skär kind s-kretsen: dito.
Konga-kretsen: dito.
Landskronaortens krets: dito.
Ö. Roslags-kretsen: dito (flera prästmän
uttalade sig för nödvändigheten af, att
läraren hade yttranderätt i skolrådet).
S. Vedbo-kretsen: dito (med borttagande
af det,, som handlar om lärareråd).
Sydvästra Upplands-kretsen har uttalat
sig för följande önskningsmål:
Läraren, äfven om han är klockare, bör vara
valbar till skolrådsledamot; han bör i alla
händelser äga rätt att få till protokollet skriftligen
yttra sig, och skolrådet bör vara skyldigt att
skriftligen besvara hans så gjorda anföranden;
skolrådet skall ock vara skyldigt att i god tid
kungöra de ärenden, som föranleda dess
sammanträde, men däremot bör det icke vara
skyldigt att rådföra sig med läraren.
Aspelands-kretsen gjorde den 30 juli
följande uttalande:
De hinder, som ännu ligga i vägen för
lärarens valbarhet till skolrådsledamot, måste först
och främst undanrödjas, då det är att förmoda,
att ett stort antal lärare komme att i skolrådet
inväljas. Inom hvarje skoldistrikt böra samtliga
lärare bilda ett lärareråd med vald ordförande.
Skolrådet må vara pliktigt att i förekommande
frågor höra detta råds utlåtande, som, afgifvet
å gemensamt möte, framlämnas antingen
skriftligt eller genom valdt ombud, hvilket ombud
bör i så fall äga rätt i skolrådets
öfverläggningar deltaga.
Säfsjö-kretsen ansåg det önskvärdt, att
lärarekåren hördes i skolfrågor, men ville
ej yttra sig angående sättet.
Programfrågan.
Skytts-kretsens afstyrkande utlåtande var
af följande lydelse:
Då icke något bevis, som ådagalägger
be-höfligheten af ändring i föreningens program,
blifvit af motionärerna anfördt, och det
dessutom ej gärna kan antagas, att föreningen
blefve mera kristlig genom införande i
föreningens stadgar utaf de af motionärerna påyrkade
orden, så beslutar kretsen, hvilken i likhet med
motionärerna vill verka för kristendomens
bibehållande inom folkskolan, att lämna de
opåkallade motionerna utan afseende; samt
uttalar sitt förtroende och sitt tack till
centralstyrelsen för det nit, den taktfullhet, den sans
och måtta, hvarmed föreningens
angelägenheter handhafts, och ville kretsen därjämte
uttala den önskan, att samma anda äfven
hädanefter måtte göra sig gällande vid
bevakandet af föreningens intressen.
Ahus-kretsen gjorde den l d:s följande
uttalande:
Åhusortens kretsförening anser sig så
mycket mindre hafva skäl att bifalla de väckta
motionerna, som just de sträfvanden, hvilka
gifvit upphof åt dem, tyckas alldeles icke vara
fotade på fullt kristlig grund, och sättet
hvarpå motionerna framtvingats och motiverats
vittnar föga om kristligt sinne, hvarjämte
motionärernas syften synas stå i strid med
föreningens ändamål att arbeta för enhet och god
anda inom lärarekåren. På grund häraf och
i öfrigt af de skäl centralstyrelsen anfört
beslutar kretsen att lämna de framlagda
motionerna utan afseende, dock under uttalande af
sin bestämda protest o. s. v. (=
centralstyrelsen). Kretsen vill tillika uttala sitt fulla
erkännande och lifliga tacksamhet för det
utmärkta sätt, på hvilket centralstyrelsen städse
skött sitt förtroendeuppdrag.
Aspelands-kretsen har yttrat sig på
följande sätt:
Kretsen uttalar sitt fulla förtroende för
centralstyrelsen och alla dess medlemmar och
hembär den sitt tack för hvad den hittills
inom allmänna föreningen verkat; och då
kretsens tro är, att stadgeändringsmotionerna ej
tillkommit i syfte att verka godt, utan fastmer
splittring och tvedräkt inom lärarekåren; då
vårt lands lärarekår aldrig bör offra åt något
skenväsende eller bedöma en förening efter
hvad den kallar sig, utan efter hvad den
verkar; då denna motionerade ändring hvarken
skulle komma att höja folkbildningen eller
åstadkomma en bättre anda inom lärarekåren,
och då Sveriges allmänna folkskollärareförening
hittills har arbetat och fortfarande arbetar på
en sant kristlig grund, så lämnar kretsen
motionerna utan ringaste afseende.
Bankekinds-Skärkinds-kretsen antog den
30 juli följande resolution:
Då ändring af föreningens program ej är af
behofvet påkallad, lämnar kretsen eten
föreslagna förändringen utan afseende, på samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
