- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 10:e årg. 1891 /
361

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 34. (504.) 26 augusti 1891 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 34

SVENSK LÅRARETIDMN&

361

i Hudiksvall genom skolläraren O. Nordin
därstädes. (Hr Vestberg hade nämligen
ej kunnat infinna sig vid mötet.)
Följande uttalande gjordes:

Mötet uttalar önskvärdheten af, att
kyrkoråden tillförsäkras rätt att på lämpligt sätt
ordna barnens uppfostran från de hem, där
föräldrar och målsmän af en eller annan
anledning försumma densamma, genom ett
till-lägg till gällande förordning’om kyrkoråd med
syfte att kyrkorådet erkännes rätt att inskrida
liknande den, hvilken tillkommer skolrådet
enligt § 51 af folkskolestadgan.

Länets riksdagsmän skulle anmodas
framlägga förslaget vid riksdagen.

5. Genom hvilka åtgärder från skolans
sida kunna råhet och osedlighet bland
ungdomen bäst bekämpas ? Inledare till frågan
var folkskolläraren /. O. Bergroth i
Söderala. Diskussionen blef synnerligen
innehållsrik. Mötet besvarade frågan sålunda:

1) Genom ett godt och ädelt föredöme från
lärarens sida.

2) Genom att all undervisning göres
uppfostrande.

3) Genom att, så ofta tillfälle gifves, näpsa
och i dess rätta dager framställa det fula
och lastbara, men rekommendera och upphöja
det ädla och rättfärdiga.

4). Genom att med allvar och vishet bestraffa
det råa och osedliga, då det visar sig inom
skolan.

5) Genom att utom skolan medverka med
de krafter i tiden, som på ett ädelt och
hof-viskt sätt nitälska för gudsfruktan, renhet och
goda seder.

6) Genom att i anknytning till hemmen
medels anordnande af föräldramöten, där föredrag
och samtal rörande uppfostran hållas, söka få
denna i skola och hem harmoniserande, utan
att skolan söker ersätta hemmet eller åtaga
sig dess plikter och utan att läraren söker
intaga den plats, som allena föräldrarna skola
innehafva.

7) Genom upprättande af skolbibliotek,
innehållande för barnen intresseväckande och i
god riktning uppfostrande litteratur.

8) Genom bildande af ungdomsföreningar
för själs- och kroppsdaning i god och ädel
riktning.,

6. Huru bör ordning i skolan bibringas?
Inleddes af skolläraren O. Rödström från
Sandarne, hvars resolutionsförslag utan
diskussion antogs. Resolutionen hade följande
lydelse:

Ordning i skolan bibringas genom 1) lärarens
eget exempel; 2) inskärpande af dess kraf från
början; 3) bestämdhet, opartiskhet och
konsekvens i den fortsatta tillämpningen däraf; 4)
strängt allvar i ord och handling i
öfvervakan-det af ordningskrafvens efterlefnad; 5) faderlig,
uppmuntrande kärlek; 6) måttfull,
intresseväckande liflighet vid undervisningen; 7)
understöd af målsmän och skolmyndigheter.

7. Hvad är skrifundervisningens
uppgift, och hvilken metod synes bäst motsvara
denna uppgift? Diskussionen inleddes af
skolläraren /. Lindström i Arbrå, som
framhöll den Påhlmanska metodens såväl
pedagogiska som metodiska förtjänster
framför andra metoder. Efter ett kortare
meningsutbyte antogs följande uttalande:

1) Skolundervisningens uppgift till
befrämjande af skriffärdighet är, att alla barnen efter
kortast möjliga tid skola skrifva en praktisk och
tydlig’stil, hvilken, vederbörligen inöfvad, icke
lätt faller ur.handlaget och minnet.

2) Den beskaffenhet, som
Skrifundervisningen måste äga för att fylla denna uppgift, är
tydligen att vara metodisk i ordets fullständiga
mening, utgå från några få naturliga och
bestämda principer, i alla sina detaljer kunna
återgå till desamma och detta fullständigt och

homogent, så att ingenting lämnas åt slumpen
eller godtycket utan eftertanke och
medvetenhet.

Resolutionsförslagets sista del, hvari den
Påhlmanska metoden framhölls som den,
hvilken närmast och ensamt uppfyller
dessa fordringar, antogs ej på grund af
den omarbetning, som metoden för
närvarande undergår.

8. Är frågan om skolköks inrättande
värd att uppmärksammas ? Frågan, som
väckts af kontraktsprosten Kihlberg och
sju ej namngifna lärarinnor från Gäfle,
föranledde tillsättande af en kommitté,
bestående af prosten Kihlberg, skolläraren
A. Lundén och fröken Julia Ternström från
Hudiksvall, att till nästa länsmöte
inkomma med detaljeradt förslag till
upprättande af skolkök.

*



Föredrag hölls under mötet af
ordföranden, prosten Steinmetz, om katekesens
indelning i koncentriska kurser. Föredraget
utmynnade i följande satser:

1) Då gällande skollag af 1882 bestämmer
en minimikurs för fattiga och mindre begåfvade
barn, så afser denna bestämmelse jämväl
äfven kristendomsundervisningen. Begränsningen
i detta ämne har där följande uttryck:
»Katekes och biblisk historia till den grad, som
erfordras för att hos prästerskapet börja den
egentliga nattvardsläsningen.»

2) Då emellertid Luthers katekes hvarken
får eller kan styckas, måste kursindelningen i
detta afseende afse den antagna katekes
utvecklingen.

3) För att åstadkomma en sådan
kursfördelning är nödvändigt, såsom ock ur pedagogisk
synpunkt riktigast, att efter normalplanens
antydningar och andra gifna föreskrifter skilja
mellan stycken i utvecklingen, som icke böra
mekaniskt utan logiskt memoreras, och sådana^
som böra både logiskt och mekaniskt
memo-reras.

. 4) Härigenom och då katekesens textord
tillhöra småskolan, skall minimikursen kunna
genomgås under de två första läroåren och
fullständig kurs under de två sista. Antalet
stycken i utvecklingen, som under dessa 4 år
torde komma att logiskt memoreras, utgör af
utvecklingens 268 nummer endast omkring 125.
Bibelspråkens antal varder dock större, men
dessa äi-o i allmänhet korta.

5) Då kristendomskunskapen, vare sig i trängre
eller vidare krets, måste, liksom all annan
kunskap, vara systematisk, och då denna
kunskap har den heliga historien till sitt grundlag,
måste det system, som vid
kristendomsundervisningen bör följas, vara historiskt-genetiskt.

6) I detta hänseende lämnar Luthers
katekes mycket att önska. Men då intet där fattas,
som för det historiskt-genetiska systemet
erfordras, så gäller det blott att vid undervisningen
följa den plan, som för ändamålet erfordras.

Vidare höllos följande föredrag: af
folkskoleinspektören E. Norén öfver ämnet:
»Nyare pedagogers framställning af
intresset såsom ett betydelsefullt didaktiskt
moment», af lärarinnan fröken J. Ternström \
Hudiksvall om den kvinnliga slöjden som
uppfostringsmedel i folkskolan samt af
seminarieföreståndaren C. G. Liander i
Bollnäs om undervisning i innanläsning.

Detta möte har varit det första, till
hvilket inlédarne pä förhand uppsatt
resolutionsförslag, hvilka i tryck återgifvits.
Försöket utföll väl; därom hördes blott en
tanke. Öfverläggningen blef mera sakrik,
besluten frukter af mogen öfverläggning

och eftertanke, hvadan det nya uppslaget
förtjänar vinna efterföljd.

Under båda mötesdagarna företogos
utfärder : på onsdagen ut i skärgården, hvarest
ett utsiktstorn bestegs, på torsdagsaftonen
till Ljusne. Dessa utfärder voro icke de
minst angenäma stunderna under mötet.

Hälsningstelegram växlades under mötet
med länets höfding, Gestriklands
folkskoleinspektör, brukspatron Hjalmar Petré samt
seminarieläraremötet i Uppsala.

I staden och från de närliggande
villorna flaggades allmänt under mötesdagarna.
*



Nästa länsmöte hålles i Hudiksvall år
1894. Till bestyrelse utsagos stadens
kyrkoherde och lärarepersonal.

FÖR DAGEN.

»Lön enligt lag»

är ett uttryck, som rätt ofta förekommer
i annonser om lediga lärare- och
lärarinnetjänster. Då det gäller ordinarie
befattningar vid folkskolan, är uttrycket
på sin plats. Därmed afses då: 600
kronors lön jämte kofoder samt »tjänlig»
bostad och »nödigt» bränsle. Men då,
såsom ofta händer, uttrycket »lön enligt
lag» användes i fråga om vikariat,
småskoletjänster o. s. v., är det alldeles
meningslöst, ty någon minimilön för dylika
platser finnes ej fastställd genom lag.

Möjligt är, att annonsören menar den
lägsta lön, som måste utgöras för att
statsbidrag skall utgå (500 kr. vid
folkskola och 200 kr. vid småskola eller
mindre skola), men med lika stor
sannolikhet kan man antaga, att annonsören
menar det högsta lönebelopp, efter
hvilket statsbidrag utgår (600 kr. för e. o.
lärare vid folkskola och 300 kr. för
lärare eller lärarinna vid mindre skola
och småskola).

Önskligt vore, att lönebeloppen fullt
tydligt utsattes i annonserna, så att ej
tvist härom må uppstå efteråt.

Till skolträdgårdar

utdelas från Svenska trädgårdsföreningen
härstädes kostnadsfritt fruktträd,
bärbuskar m. m. under innevarande höst.
Ansökningstiden utgår den 12 september.
En annons här längre fram lämnar
närmare upplysningar.

»Sökes inom laga tid»

heter det om en i förra veckan i
Posttidningen ledigannonserad
småskollärarinnetjänst Hvilken tid som därmed afses
är svårt att säga, då inga som helst
allmänna bestämmelser finnas rörande den
tid, inom hvilken småskoleplatser skola
sökas. Då småskollärarinnorna icke lära
bestå sig med Posttidningen, torde de i
öfrigt förblifva i okunnighet om denna
ledighet.

Tidningspressen

i Gäfleborgs län har alltid visat stort
intresse för folkskolans angelägenheter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:37:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1891/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free