Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 35. (505.) 2 september 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 35
SVENSK LÄRARETIDNING.
373
den tid, hvarunder hon tjänstgjort såsom
folkskollärarinna i Ludvika församling.
l mr 12 af denna tidning omtalades, att tre
andra lärare och lärarinnor i Ludvika af
samma anledning förklarats för ordinarie.
Det var först genom denna notis fröken
Larsson fick kännedom om, att det icke
gått lagligt till vid hennes tillsättning.
Förr i tiden var det, som bekant, icke så
kinkigt med den saken, och lärarne brydde
sig föga om att kontrollera skolrådens
åtgöranden. Så mycket större skäl att nu
se upp till förebyggande af framtida
förluster och obehag.
Pension för å utrikes ort boende.
På gjord ansökan har k. m:t medgifvit,
att folkskolläraren Frans Laurentius
Zettervalls änka Agneta Amalia Zettervall,
som jämte ett af makarnas barn hade för
afsikt att bosätta sig i Amerika, må utan
hinder häraf för sig och det eller dem af
barnen, som hon må medtaga, åtnjuta pä
dem belöpande andel uti den efter hennes
aflidne man utgående pension från
folkskollärarnes änke- och pupillkassa. Såsom
villkor härför har föreskrifvits, att de
förhållanden, som enligt det för änke- och
pupillkassan gällande reglemente böra för
pensions utbekommande styrkas genom
behörigt prästbevis, skola, under den tid
Z. kommer att bo å utrikes ort, för henne
och medföljande barn intygas genom af
svensk konsul till riktigheten vitsordad
attest, utfärdad af präst inom det
religionssamfund hon tillhör.
Äro undervisningsprofven
offentliga? Såsom förut omtalats, hafva M
medlemmar af Allerums församling
öfver-klagat folkskollärarevalet därstädes den 19
sistl. maj, på den grund att skolrådets
ordförande, kyrkoherden A. N. Hammar,
vägrat röstberättigade medlemmar att åhöra
de sökandes läseprof. Besvärsskriften är
återgifven i n:r 27 af denna tidning.
Lunds domkapitel har - enligt hvad
telegraferas till Svensk Läraretidning -
nu afgjort detta säregna mål och därvid
icke funnit skäl att upphäfva
folkskollärarevalet i fråga, men däremot hänvisat
klagandena till annan myndighet i fråga om de
olagligheter, som de anse kyrkoherden
Hammar hafva begått vid valet.
Folkskoleväsendet i Lunds stift.
I den ämbetsberättelse för åren 1883-
1890, som af biskop V. Flensburg
föredrogs vid Lunds stifts prästmöte under
förra veckan, uttalade - skrifves till
Läraretidningen - biskopen med ledning af
de särskilda redogörelserna från stiftets
prästerskap det omdömet öfver folkskolans
undervisning, att den i allmänhet gör det
möjligt för prästen att meddela en
grundligare nattvardsundervisning än förr kunnat
ske, och att allmänbildningen tack vare
folkskolan alltjämt vore stadd i tillväxt.
Om i åtskilliga församlingar dålig
skolgång och ett för tidigt utträde ur
folkskolan ägde rum, vore sådant icke att
tillskrifva folkskolan utan föräldrarna och
brist på ordning och nit hos de styrande
i församlingen. Glädjande vore att
konstatera det stora intresse för folkskolan
och dess verksamhet, som nästan öfverallt
i stiftets församlingar gjorde sig gällande
hos folket, och hvilket bland annat visade
sig i uppförande af en mängd nya skolhus.
Så anfördes som exempel härpå Örkeneds
fattiga församling, som under de två sista
åren uppfört eller hade under uppförande
icke mindre än 7 nya skolhus. I flera
församlingar hade slöjdskolor inrättats.
Många donationer till förmån för
folkskolan hade under dessa år blifvit gjorda.
Folkskoleväsendet i Kalmar stift.
I sin till förra veckans prästmöte i Kalmar
afgifna berättelse yttrade biskop P. SjÖbring
bland annat följande:
Beträffande folkskoleväsendet har icke så litet
blifvit uträttadt , i synnerhet i Småland. Att
förtroendet för folkskolan är i stigande bevisas
bäst af den offervillighet, hvarigenom icke
mindre än 23 nya skolhus byggts och 3
utvidgats samt 16 nya folkskolor inrättats förutom
flera..småskolor, fortsättnings- och slöjdskolor.
På Öland har det gått långsammare. Dock
hafva 6 nya skolhus byggts, en folkskola och
en småskola samt en och annan fortsättnings
-och slöjdskola inrättats.
Det är icke tvifvel underkastadt, att frukten
skall blifva tillfredsställande, i den mån lärarne
och skolorna blifva flera samt skolgången
ordentligare. Flerestädes vitsordas skolgången väl,
men på många håll klagas också öfver, att ju
flitigare barnen blifva, desto mera förslappas
föräldrarnas omvårdnad om deras kristliga
bildning, ett förhållande, som icke kan annat än
lända hemmen till skada.
Slöjdundervisningrens ordnande på
landsbygden. Till Svensk Läraretidning
skrifves: Diskussionsföreningen på Nääs
företog den 17 augusti till behandling
frågan: »Huru skall slöjdundervisningen uti
folkskolorna på landsbygden lämpligast
anordnas?» Föreningen uppdrog därvid åt
en kommitté, bestående af hrr J.
Fogelberg, A. Olsson i Värsås och M. Jonsson
i Finnskoga, att till ett följande möte
afgifva förslag till svar å följande tre
frågor: 1) Huru skall man gå tillväga för att
få slöjdskola till stånd, där icke intresse
finnes? 2) Huru skall man på bästa sätt
ordna slöjden, där tillgångar finnas? och
3) Huru skall man ordna slöjden
pedagogiskt? Vid sammanträde den 24 augusti
antogs enhälligt kommitterades
resolutionsförslag, så lydande:
1) För att få pedagogiska slöjdskolor till
stånd fordras först och främst, att läraren själf
är lifligt öfvertygad om den pedagogiska
slöjdens stora betydelse för barnens uppfostran
samt äger ett varmt intresse för ämnet, så^att
han vill införa det i skolan. Vidare måste
han vid lämpliga tillfällen för barnens föräldrar
och skolans målsmän framhålla slöjdens
fördelar samt om möjligt påvisa resultaten uti
redan förut inrättade slöjdskolor för att
därigenom väcka äfven vederbörandes intresse för
saken. Skulle behofvet så påkalla, bör läraren
vara villig att efter förmåga äfven göra någon
tillfällig ekonomisk uppoffring för att få slöjd
till stånd.
2) Om endast ringa medel äro att tillgå, får
man till en början åtnöja sig med de allra
nödvändigaste verktygen samt använda
skolsalen sam slöjdsal, tills särskild sådan,
hvilket alltid ju är det bästa, kunnat anskaffas.
- Då det skulle möta svårigheter att låta
slöjden omväxla med de öfriga ämnena i skolan,
anser föreningen, att slöjden bör förläggas till
eftermiddagen, sedan det öfriga skolarbetet
afslutats, och under den mörkare årstiden, då
detta ej kan ske, till lördagen. Ifall man då,
hvilket torde vara det vanligaste, har två
afdelningar, böra af dessa en på för- och en på
eftermiddagen slöjda, så att slöjdtiden
dagligen för hvarje^ barn ej utsträckes för mycket.
3) För att få undervisningen så pedagogisk
som möjligt bör läraren taga kännedom om
den lämpligaste metoden härför samt flitigt
till-lämpa densamma.
Stiftsmötet i Ystad. Med anledning
af artikeln i n:r 33 har en insändare
anhållit få påpeka, att bestyreisen verkligen
ändrat ett par af frågorna. De två
spörsmål, som inleddes af hr Onsdorff, hade
nämligen insändts till bestyreisen med
följande lydelse:
»Huru bör undervisningen i svenska språket
bedrifvas för att bibringa lärjungarna förmåga
att skriftligen tillfredsställande använda
modersmålet?»
»Kan en lärare utan att vara absolutist med
framgång undervisa barnen om alkoholens
för-därfliga inverkan på människokroppen?»
Hade frågorna fått behålla denna lydelse,
skulle - menar insändaren - resultatet
af diskussionen blifvit ett annat.
Oafsedt den egendomliga formuleringen
är, enligt vår åsikt, den första frågan äfven
med förestående lydelse allt för omfattande.
Tjänsters tillsättning.
Valde. Till folkskollärare, klockare och
organist i Refvinge, Mim.: vik. därstädes K. E. B.
Vinden med 2,149 röster. (J. Stenberg i
Harde-berga fick 1,846 röster.)
- Till lärare vid Sunds folkskola, Ramsjö,
Gflb.: J. A. Östman i Hernösand.
- Till lärare vid en flyttande folkskola i
Herrestad, Gtbg: Anton Emil Garlander i V.
Frölunda.
- Till lärarinna vid Råa folkskolas nedre
afdelning, Mim.: Maria Ekberg i Tortuna.
- Till e. o. lärare och lärarinnor vid
Stockholms folkskolor under innevarande läsår
(förutom de i n:r 23 uppräknade): Alfr.
Eriksson-Lindegård, Ludvig Strömsten och Joh. Aug.
Janson samt Ester Valdenström, Maria E.
Lundberg, Ida Johansson, Anna Larsson, Sigrid
Vallius, Agnes Palmaer och Maria österlund.
- Till e. o. lärarinna vid Degerfors
folkskola, Karlskoga församling: Anna Jakobsson
i Örebro.
- Till vik. folkskollärare i Sundbyberg,
Bromma, Sthm: F. A. Ruinnée i Sundsvall.
(17 sökande.)
- Till vik. folkskollärare i Barfva, Södm.:
Dag Rydberg, utexaminerad från Linköpings
seminarium.
- Till vik. folkskollärarinna i Varnum^
Vrml.: Augusta Johansson från Västergötland.
(8 sökande,)
- Till lärarinna vid Sördalens mindre
folkskola, Särna, Kpbg: Kerstin Olsson i Rättvik.
- Till lärarinna vid en mindre folkskola i
Rogsta, Gflb.: folkskollärarinnan Anna
Englund från Umeå (ensam sökande).
- Till lärarinna vid en mindre folkskola i
Los, Gflb.: Olivia Vilhelmina Blomstergren från
Simrishamn (utexaminerad från Kalmar
seminarium).
- Till småskollärarinnor i Los, Gflb.: Karin
.Eriksson i Norrala och Hilda Maria Norrman
i S:t Nikolai, Södm. (5 sökande.)
- Till småskollärarinna i Sätila, Älfsb.:
Elisabet Härndahl från Saleby, i år
utexaminerad i Skara.
- Till småskollärarinna i Karlstad: Edla
Vigelius i Åmål.
- Till småskollärarinna i Stode, Vnrl.o: Ida
Bylund i Umeå och Lovisa Lindström i Åsele.
- Till vik. småskollärarinna i SkÖnberga,
Östg.: Julia Margr. Fredrika Björkman i
Jum-kil, Upps. (10 sökande.) . .’ . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
