Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 37. (507.) 16 september 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖR bÄRARE, UPPfOSTRARE OCJ-I SKOLVÄNNER.
N:r 37.
(507.)
STOCKHOLM, 16 SEPTEMBER 1891.
10:e årg.
Prenumerationspris :
Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., V2 år 2 kr. , J/4 år l,2ö kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker : 1 landsorten å närmaste postanstalt ; i Stockholm å tidningens byrå.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset från Drottninggatan), 1 tr. Kontorstid: 5-6 e. m.
Postadress :
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare :
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 5-6 e. m.
Allm. tel. 60 OO.
Tryckt hos Oernandt» Boktr. -Aktiebolag, Stockholm.
Lösnummer ä 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid: hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
25 öre pr petitrad( = Hstafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1kr., dödsannons 2,50 kr.
Annons bor vara inlämnad senast måndag kl. 6 e. m. för att inkomma i veckans nummer.
jfredrik jfehr.
En kyrklig undervisningsreformator.
jjel är i allmänhet ej med någon vidare spänning man i våra
dagar lyssnar till ett skolinvigningstal af någon bland
kyrkans högre
värdighetsinnehaf-vare. Man kan oftast med
nästan matematisk visshet
beräkna, hvad man kommer att
få höra, och man skulle – i
händelse af plötsligt förhinder
för den högt uppsatte talaren
- ganska väl kunna stiga fram
på hans plats och läsa upp den
kända läxan: a) tiden vill ej
mer låta sitt andliga lif
inklämmas inom Jakob Andreae’s
trånga cirklar, b) tiden är ond,
c) låtom oss stå den onda
tiden emot!
Sådant kan nu visserligen
sägas med mer eller mindre
smak och talang, men liksom allt
annat rent negativt och
ofruktbart blir äfven detta i längden
skäligen intresselöst. Att ställa
sig vid sidan af tidens ström
och bryta stafven däröfver må
vara bekvämt, men icke
inverkar man därmed i minsta
mån på dess riktning. Den
detta vill måste söka förstå den
utveckling, hvari han blifvit
försatt, och måste se sitt mål just
i understödjandet af de goda
krafter, som öfverallt arbeta
på djupet.
I enlighet härmed hafva som
bekant de stora kyrkofurstarne
i England allt som oftast känt
sig af sin kristliga plikt
manade att träda fram såsom medlare i de hotande sociala
slitningarna, och de hafva icke gjort det förgäfves. Af samma grund
hafva fordom flera af vår kyrkas ypperste (Agardh, Thomander
o. a.) lagt sitt ord i vågskålen för sin tids trängande reformer.
Under den senaste mansåldern har dock sådant blifvit allt
sällsyntare. Den svenska allmänheten har nästan helt och hållet vant
sig af med att från det hållet höra något annat än de traditionella
beskärmelserna och fördömelserna.
Ett märkligt undantag har dock gifvits - hufvudstadens
nuvarande biskop, dess »pastor
primarius», har vid flera
tillfällen visat, att han för sin del
ej vill nöja sig rned att låta
»vanans nötta läxa evigt
repas upp igen».
Ar 1887 började Fehr
utgifvandet af sin »Familjebibel.
Valda stycken ur den heliga
skrift för hemmet och skolan.»
Detta arbete blef, som man
minnes, föremål för ett
synnerligen skarpt anfall från den
kyrkliga konservatismens mest
helstöpte målsman i vårt land
och i »Vårt Land». Den del
af skolvärlden, som hämtar
sina ingifvelser härifrån, följde
naturligtvis efter på
fördömandets stråt, boken förklarades i
en skoltidning »vittna om ett
stort pedagogiskt oförstånd»,
vara »lättsinnigt» redigerad,
vålla en »omätlig skada»,
innebära ett »ingående och
sargande hugg» mot den evangeliska
kyrkan o. s. v. Åtskilliga
läraremöten läto ock förmå sig att
afgifva högtidliga »protester» mot
densamma.
Att Fehr följande året blef
af centralstyrelsen för Sveriges
allmänna folkskollärareförening
invald i bestyreisen för det
tionde allmänna svenska
folkskolläraremötet samt utsedd till denna bestyrelses ordförande,
ansågs på visst håll blott som ett nytt bevis för samma
centralstyrelses af gammalt bekanta »kristendomsfientlighet».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
