Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 38. (508.) 23 september 1891
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 38
juni». Påsklofvet har ökats till jämt en
vecka, alltså med en dag. Den
reglementerade undervisningsskyldigheten har för
lärarinna vid folkskola minskats från 34
till 32 timmar i veckan. Lärarne ha
fortfarande 34 timmar.
Bland lärarnes skyldigheter märkes: att
icke blott med nit och allvar sköta
undervisningen och väl bereda sig till densamma,
utan äfven vinnlägga sig om sina lärjungars
uppfostran till arbetsamhet och kristlig dygd;
att alltid mot föräldrarna iakttaga ett
vänligt tillmötesgående.
I fråga om ordning och tukt stadgas:
Vid förnyad äfvensom vid svårare förseelse
må lärjunge med lämplig och lindrig kroppsaga
tuktas, om lärare eller lärarinna finner sådan
bestraffning vara af nöden, dock endast efter
samråd med och i närvaro af en medlärare
eller medlärarinna. Anteckning om
bestraffningen bör ske i dagboken med angifvande af
förseelsens beskaffenhet.
I det nuvarande reglementet heter det
rörande barns afgång från skolan, att då
de genomgått tredje klassens kurs och fyllt
tolf år, kunna de med målsmans samtycke
få afgå från skolan med betyg enligt §
47 i folkskolestadgan. Enligt det nya
reg-lementsförslaget skall barnet hafva
genomgått fjärde klass för att få sådant betyg.
Rörande afgången efter § 48
(»minimi-kursen») föreslås denna bestämmelse:
Med tillämpning af § 48 i folkskolestadgan
och efter skolinspektörens pröfning må fattiga
barn kunna erhålla tillstånd att lämna den
egentliga folkskolan, innan de genomgått hela den
föreskrifna lärokursen, så framt de förvärfvat
sig arbetsanställning, hvarom intyg skall
uppvisas, eller ifall deras hjälp i hemmet är
oumbärlig; dock med villkor, att de ordentligt
begagna den särskilda undervisning, som för
dem varder anordnad, intill slutet af den
läse-termin, under hvilken de fylla fjorton år. De
barn, som på detta sätt afgå från den
egentliga folkskolan, erhålla afgångsbetyg i de
ämnen, som nämnas i berörda stadgande, med
tillägg af slöjd eller handarbete.
Barn med svag fattningsgåfva må, när
skolinspektören pröfvar lämpligt, erhålla
tillstånd att lämna den egentliga folkskolan för
att deltaga i den undervisning, som kan dem
beredas.
Om skolplikten i fortsättningsskola
säges:
Barn, som erhållit afgångsbetyg enligt § ¥1
i folkskolestadgan, vare skyldiga att begagna
undervisningen i fortsättningsskolan intill
slutet af den lästermin, under hvilken de fylla
fjorton år, dock må de från denna skolgång
befrias, om föräldrar och målsmän det önska
och giltiga skäl finnas.
*
Stadsfullmäktige skola besluta rörande
den nya arbetsordningen för styrelsen. Vid
ärendets föredragning i torsdags blef
detsamma bordlagdt. Reglementet skall
däremot underställas domkapitlets pröfning.
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning,
som städse intresserar sig för
undervisnings- och uppfostringsfrågor, menar, att
man före af görandet borde höra också
lära-r ekar en. Detta är, påpekar tidningen, i
dylika fall i andra land föreskrifvet i lag,
och lärarekårens hörande i frågor rörande
undervisningen har på senare tid också i
vårt land blifvit ett på dagordningen ställdt
önskemål.
FÖR DAGEN.
Småskolepersonalens
löneförhållanden
bragtes på tal vid Södertörns lärare- och
lärarinneförenings möte i början af denna
månad. Det uttalande, som därvid
gjordes, återfinnes i n-.r 36.
Enligt vårt förmenande vore det
särdeles önskligt, att de stundande
oktoberkyrkostämmorna, vid hvilka
utgifts-och inkomststat för nästa år skall
bestämmas, behjärtade ifrågavarande
lärarepersonals ställning och vidtoge någon
liten förbättring i deras löneförmåner,
särskildt på de många ställen, där lönen
understiger 300 kronor.
Enligt en på officiella uppgifter
grundad beräkning utgjorde för ett par år
sedan - då man frånser de städer, som
aflöna sina småskollärarinnor med 500-
800 kronor - medellönen för
småskolans lärarepersonal 279 kr. 22 öre om
året*, förutom husrum och vedbrand,
hvilka senare förmåner dock, enligt hvad
annonserna upplysa, på somliga ställen
åtnjutas endast under lästiden.
Att denna lön under alla
omständigheter är för liten i förhållande till det
arbete och det ansvar, som åligger
småskollärarinnan, är ju alldeles uppenbart.
Och med nuvarande höga
lefnadskostna-der blir det en ren omöjlighet att existera
på en dylik lön. Vi skola söka visa
detta med några siffror.
Med de stegrade kraf man numera
ställer på småskolepersonalens utbildning,
kan denna anses kosta minst 500 kronor.
Ränta och amortering härå under 10 år
utgör 64 kronor (noga räknadt 63,85kr.)
årligen. Till möbler och husgeråd
behöfver anslås minst 25 kronor om året,
hvarefter tifl kläder och föda återstår 190
kronor årligen. Vi hafva varit i tillfälle
att taga del af några småskollärarinnors
hushållskonton, med ledning hvaraf vi
erhållit följande tablå öfver ett års
utgifter:
100 kg. rågmjöl (minst)..................... 25: -
50 » hvetemjöl ........................... 15: -
2 hl. potatis................................. 10: -
365 1. mjölk ä 10 öre ..................... 36: 50
25 kg. smör å 2 kr......................... 50: -
10 » fläsk ä l kr......................... 10: -
10 » sill å 25 öre........................ 2: 50
5 » kaffe ä 2 kr..............,.......... 10: ~-
20 » socker ä 75 öre .................. 15: -
Lyse och diverse.............................. 10: -
Kronor 184: -
När härtill läggas:
Ränta och amortering ..................... 64: -
Möbler och husgeråd........–-......... 25: –
så erhålles summa kr. 273: -
Återstår således 6 (säger sex) kronor
till kläder!
*
En närmare granskning af förestående
utgifter visar, att inga öfverflödsvaror hafva
räknats till lärarinnans bord. De uppgifna
kvantiteterna af hvarje vara äro icke
* Ifall man blott tänker på lärarinnorna, blir
medellönen ännu lägre. De manliga
småskol-lärarne hafva nämligen sällan under 300
kronors lön.
heller för stora, och priserna äro de
lägsta nu gällande partipriser, ehuru
lärarinnorna, som erhålla lönen
kvartalsvis, nödgas göra sina inköp i smärre
poster och sålunda i regeln få betala
10 procent högre pris än de ofvan
uppgifna.
Man skall kanske invända, att mjölken
är väl rikligt tilltagen, men häremot må
erinras, att födan för ett ensamt
fruntimmer, som därtill saknar tid att laga
varm mat (hvilket dessutom skulle bli
ännu dyrare), hufvudsakligast består af
smörgås, mjölk och kaffe.
En annan anmärkning, som vi hört
framställas mot småskollärarinnorna, är
att de skulle hafva benägenhet för att
kläda sig öfver sina tillgångar eller -
såsom en riksdagsman uttryckte sig inom
andra kammaren - vara »trasgranna».
Vi ämna icke inlåta oss på någon
pröfning af sanningen i ett sådant påstående.
Det vilja vi emellertid påpeka, att
lärarinnan kanske mer än mången annan
får erfara sanningen af ordspråket: »Som
man är klädd, så blir man hädd.» Så
länge tidsandan är sådan, att en
människas värde bedömes företrädesvis efter
de kläder hon bär, så länge bör det icke
förvåna någon, att äfven
småskollärarinnorna söka följa med sin tid i afseende
på klädedräkten. Att denna icke alltid
kan vara lika »värdefull» som »grann»,
är väl icke heller underligt, ty för 6
kronor köper man icke dyrbara kostymer.
Slutligen torde någon invända, att den
uppgifna räntan och amorteringen å skuld
för seminariekursen gärna kan strykas,
eftersom en stor del, kanske de flesta,
småskollärarinnor icke behöfva skuldsätta
sig för genomgåendet af denna kurs.
Härpå svaras, att det nedlagda kapitalet
har samma värde, antingen jag haft det
kontant eller lånat det från början. En
småskollärarinna är väl lika litet som
någon annan skyldig att göra någon
pe-kuniär uppoffring för nöjet att få
uppfostra andras barn, utan har hon lagt
ut ett större eller mindre kapital för detta
ändamål, så bör hon också äga rätt att
återfå det med ränta.
*
Om det sålunda får anses ostridigt, att
småskolepersonalens aflöning, särskildt
under nuvarande förhållanden, är allt för
otillräcklig, så återstår att påvisa lämpligaste
sättet att vinna ändring härutinnan. Här
måste naturligtvis kommunernas
offervillighet och pliktkänsla tagas i anspråk.
Men huru framkalla dessa?
För vår del kunna vi ingenting annat
göra än att i främsta rummet ställa en
vänlig vädjan till de skolrådsordförande,
som möjligen komma att genomläsa
dessa rader, att icke glömma denna
viktiga fråga, då förslaget till nästa års
inkomst- och utgiftsstat för skolan skall
uppgöras.
Vidare erinra vi småskollärarinnorna
(och lärarne) själfva om nödvändigheten
af att just i år bringa denna fråga på
tal. Vi äro förvissade, att de endast
behöfva fästa herrar pastorers uppmärk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:37:21 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1891/0410.html
