Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 43. (513.) 28 oktober 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
470
SVENSK LÄEAKETIDNING.
N:r 43
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Lärarekårens hörande i skolfrågor.
Malmö-kretsen godkände de i årsskriften
framhållna önskningsmålen utom den 5:e
punkten, som borde utgå.
Örebro-kretsen: dito.
Norrköpings-kretsen: dito. Af inledaren
hr J. Löwkrantz m. fl. talare anfördes
följande skäl för afslag å 5:e punkten:
1. Lokalinspektörs- och
förste-lärare-institu-tionerna äro ej genom lag tillkomna, ja i
gällande folkskolestadga ej ens nämda.
2. I afseende å sådana förste-lärare, hvilka
ej utöfver medlärarne ha någon pedagogisk
be-fogenhet sig tillagd, utan blott erhållit
förordnande att utöfva tillsyn och biträda vid vissa
expeditionsgöromål, måste det anses
synnerligen oegentligt att åt dem inrymma större
inflytande än åt de öfriga i allt hvad pedagogisk
verksamhet beträffar fullt likställda.
3. De förste-lärare, som öfver medlärare
utöfva ett pedagogiskt förmanskap, hafva redan
i egenskap af skolrådets förtroendemän ett större
enskildt inflytande, och deras ställning som
sådana är dessutom ägnad att hellre förtaga än
öka gagnet af deras officiella inflytande.
4. Där både inspektör och flera förste-lärare
finnas, skulle allas personliga närvaro vid
skolrådets sammanträden vara ytterst olämplig.
5. Då lokalinspektörerna icke kunna anses
tillhöra lärarekåren, saknar föreningen
befogenhet att med anledning af föreliggande ärende
uttala sig rörande dem.
Visby-kretsen instämde., i de af
centralstyrelsen framlagda punkterna.
Valbo-kretsen: dito.
Bara-kretsen: dito.
Falu-kretsen: dito.
Sölvesborgs-kretsen: dito.
Ö. Västmanlands-kretsen: dito.
Kongsbacka-kretsen: dito.
Ystads-kretsen: dito, med tillägg, att
äfven den lärare, som tillika är klockare
eller organist, må äga rätt att intaga plats
i skolrådet.
Bjäre-kretsen: dito, med det tillägg, att
i skoldistrikt med blott en eller två
ordinarie lärare äfven icke ordinarie lärare och
lärarinnor blifva på ett eller annat sätt
representerade i skolrådet.
Mariestads-kretsen ansåg det lända till
folkskolans nytta, om genom ett särskildt
lagstadgande, i enlighet med andra
kammarens vid årets riksdag fattade beslut,
samverkan åstadkommes mellan skolråden
och folkskolans ordinarie lärarepersonal vid
behandlingen af sådana skolan
vidkommande frågor, som röra skolväsendets
allmänna anordning, tukt och undervisning.
Ronneby-kretsen instämde i andra
kammarens beslut, men såge helst, att en
lärare invaldes i skolrådet.
Sydöstra Helsinglands-kretsen: Andra
momentet af den i n:r 39 införda
resolutionen skall naturligtvis lyda: »I
skoldistrikt med tre eller flera ordinarie
lärare» etc.
Programfrågan.
Malmö-kretsen beslöt den 3 d:s att
lämna motionerna utan afseende samt att
uttala ett tack till centralstyrelsen för det
förtjänstfulla sätt, hvarpå den skött sina
åligganden.
Sölvesborgs-kretsen instämde den 5 d:s
enhälligt i centralstyrelsens
resolutionsförslag.
Oppunda-krctsen beslöt att lämna
samtliga motionerna utan afseende.
Ö. Västmanlands-kretsen: dito.
Södra Marks-kretsen har uttalat »sitt
ogillande af de obefogade angrepp, som
gjorts mot föreningen och dess
centralstyrelse», samt påyrkat, att stadgarna
bibehållas oförändrade.
Visby-kretsen gjorde den 30 september
föl-jande enhälliga uttalande:
Då vår svenska folkskola i gällande lag har
en kristligt sedlig ståndpunkt sig tillförsäkrad,
och medlemmarna i Sveriges allmänna
folkskollärareförening hufvudsakligen utgöras af i
denna skola tjänstgörande lärare och
lärarinnor;
då vidare antagandet af döt i olika
variationer gående förslaget om ändring i föreningens
stadgar utan tvifvel komme att framkalla en
mängd föreningens bestånd hotande och hennes
lugna verksamhet störande stadgeändringstvister
inom en kår, hvilken i stället borde låta sig
angeläget vara att enigt samverka för
uppnåendet af föreningens från början uppställda
och, tack vare centralstyrelsens förtjänstfulla
åtgöranden, under hennes tillvaro delvis vunna
mål: »den svenska folkskolans och
folkbildningens höjande, enhet och god anda inom
lärarekåren samt förbättring af lärarens
ställning i allmänhet» ;
då slutligen, om i centralstyrelsen, enligt
motionärernas förmenande, skulle finnas
personer, som hysa en antikristlig lifsåskådning,
föreningens medlemmar äga att till ledamöter
i denna styrelse invälja sådana män, hvilkas
kristligt sedliga ståndpunkt kan anses vara
höjd öfver allt tvifvel,
så beslutar kretsen att lämna de framlagda
motionerna om ändring af föreningens program
utan afseende, dock under uttalande af sin
bestämda protest etc. (= centralstyrelsen).
Ronneby-kretsen har gjort följande
uttalande:
Som icke något bevis, ådagaläggande
behöf-ligheten af ändring i föreningens program,
blifvit af motionärerna anfördt, och då det
dessutom ej gärna kan antagas, att S. A. F. blefve
mera kristlig genom att i stadgarna införa de
af motionärerna påyrkade orden, så beslutar
kretsen, hvilken i likhet med motionärerna vill
verka för kristendomens bibehållande inom
folkskolan, att lämna motionerna utan
afseende ; samt uttalar sitt förtroende och tack till
centralstyrelsen för det nit, den taktfullhet, den
sans och måtta, hvarmed föreningens ärenden
hittills handhafts, och önskar kretsen därjämte,
att samma anda fortfarande måtte göra sig
gällande vid bevakandet af föreningens
intressen.
Älfkarleby-kretsen antog den 30 september
på förslag af br Fr. Häggander följande
resolution:
Då allmänna lärareföreningen ovedersägligen
i egenskap af svensk skollärareförening arbetar
på kristlig grundval;
då en förändring af stadgarnas första para-
fraf icke medför ringaste nytta, utan endast
ömme att medföra ytterligare tvister
föreningsmedlemmarna emellan;
då det står den med nu gällande stadgar
missnöjde fritt att ur föreningen afgå, och
slutligen
då bevekelsegrunderna för de föreslagna
ändringarna af stadgarna synas uppkommit
genom hätskhet och maktlystnad gent emot
centralstyrelsen, hvilken på ett utmärkt sätt
skött sitt vidtomfattande och svåra uppdrag,
så beslutar kretsen att lämna de framlagda
motionerna om ändring af föreningens program
utan afseende, dock under uttalande af sin
bestämda protest etc. (= centralstyrelsen).
Ystads-kretsen uttalade sig den 3 d:s på
följande sätt:
Enär kretsen anser, att såväl S. A. F:s
centralstyrelse som dess särskilda kretsar under
handhafvandet af föreningens angelägenheter
städse verkat i kristlig riktning, och emedan de
skäl för programförändring, som motionärerna
framhållit, visat sig vara falska och ej
tillkomna i god afsikt, utan synbarligen för att
motverka enhet inom lärarekåren, beslutar kretsen
att lämna de framlagda motionerna utan
afseende, dock under uttalande af sin bestämda
protest etc. (= centralstyrelsen).
Allbo-kretsen (Kronobergs län) gjorde i
fredags enhälligt följande uttalande:
Då motionärerna i sina förslag om ändring
af föreningens program synas hafva varit
blinda verktyg åt ett bakom stående intresse,
som under det kristliga nitets täckmantel
verkar för splittring i hopp att sedan själft kunna
enväldigt härska,
då hvarken förslagens anda eller det sätt,
hvarpå de framtvingats till behandling, vittnar
om kristlig fördragsamhet och kristligt sinne i
öfrigt,
då motionernas syfte står i rak strid mot
föreningens från början afsedda ändamål att
vara en allmän förening samt bl. a. verka för
enhet och god kamratands inom lärarekåren,
och dessutom på grund af de skäl, som
centralstyrelsen anfört,
beslutar Allbo kretsförening att afslå de
väckta motionerna om ändring af f öreningens
program, dock under uttalande af sin bestämda
protest etc. (- centralstyrelsen).
Kretsen vill tillika uttala sitt fulla
erkännande och sin lifliga tacksamhet till
centralstyrelsen för det utmärkta sätt, hvarpå denna
alltid skött sitt förtroendeuppdrag, samt uttrycka
sitt beklagande och skarpa ogillande af de
sanningslösa tillvitelser, som från vissa håll
utslungats mot ledamöter af nämda styrelse.
Och hoppas kretsen, att den
myndighetsförklaring, som läraremötena landet rundt
afgifvit genom att nästan enhälligt afvärja det
gjorda splittringsförsöket, må för framtiden
betaga vissa partigängare lusten att på Sveriges
allmänna folkskollärareförening och dess
ledande män vidare upprepa sin
underminerings-politik.
Viska-kretsen anser, att orden »på
kristlig grund» böra på lämpligt ställe införas
i stadgarna.
Skredsviks-Bokenäs-kretsen vill hafva
orden »på evangeliskt-luthersk grund»
insatta i stadgarna,
Bara-kretsen behandlade frågan den 7 d:s.
Pastor O. Levan samt folks koll aram e H.
Olsson och A. Rundcrantz uttalade sig
mot stadgeändring, därvid framhållande,
att den vore obehöflig, enär det icke kunde
påvisas, att allmänna föreningen någonsin
arbetat på annat än kristlig grund, samt
att den vore gagnlös, enär ett tillägg i
stadgarna ej kunde göra föreningen mera
kristlig, än den är. Ordföranden,
folkskolläraren M. Thunéll, förklarade, att han
för sin del ej kunde kvarstå i
kretsfore^-ningen, om den afsloge förändringen. Med
11 röster mot 6 blef programändringen
beslutad.
Vanartade barns uppfostran.
Förliden lördag hade Stockholms
folkskollärareförening ett af omkring 300
personer besökt sammanträde, hvarvid
diskuterades den vid näst föregående
sammanträde af f. folkskoleinspektören C. J.
Meijerberg väckta frågan: »Hvad kan och
bör göras för vanartade barns uppfostran?»
Frågans inledare, förste läraren S.
Nilsson, ansåg, att Stockholms kommun förr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
