Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 44. (514.) 4 november 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FOR, IsARARE, UPPfOSTRARE OCJH SKOLVÄNNER.
N:r 44.
(514.)
STOCKHOLM, 4 NOVEMBER 1891.
10:e årg.
Prenumerationspris:
l/i år 3,5o kr., 8/4 år 3 kr., Va år 2 kr., V4 år 1,20 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker : i landsorten å närmaste postanstalt ; i Stockholm å tidningens byrå.
Byrå: j Barnhusgatan 6 (tredje huset från Drottninggatan), 1 tr. j Kontorstid: 5- 6 e. m. 1
Postadress :
Läraretidningen, Stockholm N. \
Redaktör och ansvarig utgifvare :
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 5-6 e. m.
Allm. tel. 60 00.
Tryckt hos Qernandt» Boktr. -Aktiebolag. Stockholm.
Lösnummer å 10 Ore säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Ghist. Adolfs torg 10.
Utgifningstid: hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
25 öre pr petitrad(= 14stafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1kr., dödsannons 2,BO kr.
Annons bör vara inlämnad senast måndag kl, 6 e. m. för att inkomma i veckans nummer
En gratisbilaga,
bestående af »Exempelsamling» af Håkan
Ohlsson och A. Celander, medföljer i dag
till Svensk Läraretidnings samtliga
prenumeranter.
(§rofpreniimeratiozi<
För att sätta hvarje lärare,
lärarinna och skolvän i tillfälle att taga
kännedom om
Läraretidning,
Sveriges största och mest spridda skoltidning,
har priset för tidningen under årets
två sista månader blifvit satt till
(postarvodet inberäknadt)
endast 5O öre»
Prenumeration mottages å alla
postanstalter i Sverige (utom i Stockholm, där
prenumeration sker d tidningens byrå), Norge,
Danmark och Finland. (Hänvisning torde
göras titt Bihang till generalpoststyrelsens
cirkulär n:r 44, utgifvet den 16 oktober 1891.)
Ur pressens omdömen:
»Utan gensägelse den bäst redigerade af alla
våra facktidningar. - - - Borde läsas af en
hvar, som har med undervisning och uppfostran
att skaffa.»
»Ett oumbärligt fackorgan för rikets lärare.»
»Har genom en talangfull behandling af
skolfrågor vidgat allmänhetens intresse för och
insikter i skolans^ angelägenheter.»
»Hvarje skolrådsledamot i landet borde anse
det för en plikt att läsa Svensk Läraretidning.»
»Många missgrepp i lagtolkning m. m. skulle
skolråden kunnat undvika, om deras ordförande
och ledamöter ständigt följt med blott den
afdelning i Svensk Läraretidning, som innehåller
prejudikat i skolfrågor.»
»Ett vaket och talangfullt skött organ.» -
»Redbart och omväxlande innehåll.»
Betygen från folkskolan.
En förmedlingslänk mellan skolan,
hemmen och arbetsgifvarne.
Göteborgs skolförening behandlade vid
sitt oktobersammanträde den viktiga
frågan: »Huru skall det med betygen från
folkskolan afsedda ändamålet bäst
tillgodoses?» Diskussionen inleddes af
läraren Joh. Ohlander med ett anförande
af hufvudsakligen följande innehåll:
Den uppställda frågan skulle kund a
omskrifvas sålunda: göra folkskolebetygen
den nytta, som de åsyfta, för barnen, deras
målsmän och arbetsgifvarne; och om så
icke är, hvad kan göras, för att dessa
betyg må bättre motsvara sitt ändamål?
Eller: huru kunna folkskolebetygen utgöra
en förmedlingslänk mellan skolan å ena
sidan, hemmen och yrkena å den andra?
Den angelägenhet, som här beröres, har
på flera föregående läraremöten gifvit sig
uttryck. I olika sammanhang har det
önskemål, som ligger till grund för denna
fråga, trädt fram. Man har någon gång
äfven utom lärarekåren diskuterat saken.
Då man rådgjort härom, har man i
allmänhet påvisat stora brister icke i
vidkommande lagstadgaiide, utan fastmer
i tillämpningen, i tillgodogörandet af laga
föreskrifter.
Folkskolestadgan talar i §§ 46 och 47
om vitsord dels vid läsårets slut, dels vid
afgång från skolan öfver lärjungarnas
kunskaper och färdigheter, flit och uppförande.
Hvartill dessa »pappersmeriter» skola
användas, antydes t. ex. i förordningen om
minderårigas användning i arbete.
Ändamålet med dessa betyg är
naturligen i främsta rummet pedagogiskt. Att
betygen också ha betydelse i organisatoriskt
afseende, behöfver ej påpekas. Skall sko-’
lans undervisnings- och uppfostringsarbete
väl lyckas, kräfves ju intresse icke blott
af lärarne, utan äfven af barnen, af hem-
men, ja af hela samhället för den uppgift,
som är skolans, det kräfves samverkan.
Skolan kan helt enkelt annars icke existera.
Men krafter, som böra och vilja samarbeta
för att nå ett godt resultat, böra hafva en
gemensam arbetsplan, enligt hvilken en
hvar gör den insats, som bäst lämpar sig
för hans krafter. Det minsta man kan
begära är väl, att de samverkande hafva
reda på hvarandra och på föremålet för
deras samfällda sträfvan. Innebär
uppfostran att höja någon, så böra de, som
hafva med detta lyftaiugsarbete att göra,
enas om, hvar häfstängeroa skola anbringas.
Man har på senare tiden allt mer insett
betydelsen af en sådan korrespondens
mellan skola och hem. Medan man blott
för få år sedan icke ens vid ett
lärareseminarium före afgången lämnade eleverna
annat än muntliga upplysningar om
godkända eller icke godkända insikter och
färdigheter, utdelas nu i många välordnade
folkskolor ordentligt utskrifna termiosbetyg åt
till och med sjuåringarna i småskolans
lägsta afdelning. Vissa allmänna läroverk
hafva gått än längre och meddela äfven
halfterminsbetyg. I somliga privatskolor
användas s. k. anmärkningsböcker, som
möjliggöra synnerligen täta rapporter
mellan skola och hem.
I folkskolorna med deras talrika
lärjungar skulle sannolikt dylika
anmärkningsböcker ej passa, helst som ett stort
antal målsmän skulle lämna dem alldeles
obeaktade. Betygsutdelning vid hvarje
termins slut synes för våra förhållanden
vara lagom. Särskilda meddelanden, som
kunna vara af nöden under terminen -
och de äro många - kunna ändå
muat-ligen eller skriftligen delgifvas vederbörande
målsmän.
Somligstädes samlar man alla
terminsbetygen i en enda bok, som uppvisas i
hemmet och förvaras i skolan - en
anordning som förefaller ganska välbetänkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
