Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 45. (515.) 11 november 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖR, bÄRARE, UPPfOSTRARE OCJH SKOLVÄNNER.
N:r 45.
(515.)
STOCKHOLM, l l NOVEMBER 1891.
10:e årg.
Prenumerationspris:
Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., */2 år 2
kr., */4 år 1,25 kr. (postarvodet
inberäknadt).
Prenumerationen sker :
i landsorten å närmaste postanstalt;
i Stockholm å tidningens byrå.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje Imset
från Drottninggatan), l tr.
Kontorstid: 5-6 e. m.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 5-6 e. m.
Allm. tel. 60 OO.
Tryckt hos Oernandtt Boktr.-Aktiebolag, Stockholm.
Lösnummer
ä 10 öre säljas & tidningens
byrå samt å allm.
tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
25 öre pr petitrad(= 14stafvelser).
Födelse-, förlofnings- och
vigselannons 1kr., dödsannons 2,BO kr.
Annons bör vara inlämnad
senast måndag kl. 6 e. m. för att
inkomma i veckans nummer.
(grofprentimeration*
För att sätta hvarje lärare,
lärarinna och skolvän i tillfälle att taga
kännedom om
Sveriges största oeti mest spridda skoltidning,
har priset för tidningen under årets
två sista månader blifvit satt till
(postarvodet inberäknadt)
endast 5O öi*e«
Prenumeration mottages å alla
postanstalter i Sverige (utom i Stockholm, där
prenumeration sker å tidningens byrå), Norge,
Danmark och Finland. (Hänvisning torde
göras Ull Bihang till generalpoststyrelsens
cirkulär n:r 44, utgifvet den 16 oktober 1891.)
Ur pressens omdömen:
»Utan gensägelse den bäst redigerade af alla
våra facktidningar. - - - Borde läsas af en
hvar, som har med undervisning och uppfostran
att skaffa.»
»Ett oumbärligt fackorgan för rikets läraren
»Har genom en talangfull behandling af
skolfrågor vidgat allmänhetens intresse för och
insikter i skolans angelägenheter.»
-»Hvarje skolrddsledamot i landet borde anse
det för en plikt att läsa Svensk Läraretidning.»
»Många missgrepp i lagtolkning m. m. skulle
skolråden kunnat undvika, om deras ordförande
och ledamöter ständigt följt med blott den
afdelning i Svensk Läraretidning, som innehåller
prejudikat i skolfrågor.»
»Ett vaket och talangfullt skött organ.» -
»Redbart och omväxlande innehåll.»
T)Hvarje skolråd i hela landet borde på
kommunens bekostnad hålla sig med ett exemplar
af Svensk Läraretidning, på det att
skolrådsmedlemmarna skulle kunna bli i tillfälle att
mera än hittills göra sig förtrogna med de
frågor, hvilka äro föremål för deras bedömande.»
FÖR DAGEN.
Ny ecklesiastikminister
är nu utnämd. I fredagens konselj
bifölls nämligen hr Gunnar Vennerbergs
begäran om afsked med pension, och
samtidigt utnämdes till chef för
ecklesiastikdepartementet lektorn vid norra
latinläroverket härstädes, ledamoten af första
kammaren m. m.
Gustaf Fredrik Gilljam.
l hr Gilljam har det svenska
skolväsendet fått en chef, hvars humanitet,
rättrådighet, djupa insikter och dugande
förmåga lifligt erkännas af alla partier. Hans
åsikter på skolans område gå emellertid
i en annan riktning än de, som gjort sig
gällande inom riksdagens andra kammare.
Han är en varm vän af den klassiska
bildningen och en bestämd motståndare
till folkskolans utveckling till bottenskola.
Därmed är hans ställning i skolfrågan i
korthet antydd.
Det torde sålunda få anses tämligen
gifvet, att han icke kommer att för
riksdagen framlägga något förslag till en
läroverksreform - åtminstone icke
något förslag, som kan hafva utsikt att
varda antaget i andra kammaren. Det
troliga är, att denna angelägenhet får
hvila.
Däremot kommer antagligen den nye
ecklesiastikministern att söka lösa
ele-mentarlärarnes lönefråga oberoende af
ändringar i undervisningsplanen - med
hvad utsikt får framtiden utvisa.
Liksom hr G. är en vän af
löneförbättring för läroverkens lärare, torde han
vara intresserad för, att folk- och
Småskollärarnes ekonomiska, ställning varder
förbättrad.
Han förklarade sålunda vid senaste
riksdagen, att han röstade för, att det 7:de
hundradet gjordes obligatoriskt. Däremot
ville han ej vara med om, att kofodret
utbyttes mot 100 kronor, och detta af det
skäl, att »bestämmelsen om kofoder
innebär å ena sidan för folkskollärarne en
rättighet och en förmån, som under viss’a
förhållanden kan vara af ett synnerligen
stort värde, och kan å andra sidan för
församlingarna ofta befinnas vara af
ganska ringa tyngd». Han var således mot
denna reform af den anledning, att han
fruktade, att lärarne skulle göra en
förlust, ifall ändring skedde i de nuvarande
bestämmelserna.
Vidare är hr G. en bestämd
motståndare till, att folkskolan göres till en
statsinstitution i vidsträcktare mån, än nu är
fallet. »Vi böra - yttrade han vid årets
riksdag - fasthålla den uppfattningen,
att folkskolan är en kommunal
angelägenhet, och att staten bör träda emellan
blott för att utjämna och mildra bördorna,
under det att kommunerna i första hand
skola själfva svara för sina skolor.»
Till de personella uppgifter om den
nye ecklesiastikministern, som lämnades
i förra numret, må nu endast läggas, att
han sedan 1882 varit ledamot af
direktionen öfver folkskollärarnes
pensionsinrättning och sålunda haft rika tillfällen
att sysselsätta sig med skollärarekårens
ekonomiska förhållanden. Sedan 1889
är han medlem af Klara församlings
skolråd. Under början af 1880-talet var
han ledamot af öfverstyrelsen för
Stockholms stads folkskolor.
I den af k. m:t under fjoråret tillsatta
kommittén för afgifvande af förslag
rörande ålderdomsunderstöd åt småskolans
lärarepersonal var hr G. ordförande. Här
föreligger sålunda för honom en dubbel
anledning att föra denna fråga till en
lycklig lösning.
#
Hr Gilljam är den nittonde
innehafvaren af ecklesiastikportföljen efter det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
