Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 45. (515.) 11 november 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 45
SVENSK LÄRAEETIDNING.
495
Utgifterna för
folkskoleväsendet.
Vi upptaga här nedan samtliga städer
med öfver 5,000 invånare och anföra för
dem de belopp, hvartill utgiftsstaten för
skolväsendet blifvit bestämd vid de se
naste kyrkostämmorna.
Folkmängd Utgiftsstat för
31/i2 90. skolväsendet 1892.
Kronor.
Stockholm............... 246,154 977,600
Göteborg .........."". 104,657 491,300*
Malmö...................-. 48,504 254,848
Norrköping............... 32,826 186,572
Gäfle............._____ 23,484 139,630
Uppsala .................. 21,511 103,481
Karlskrona............... 20,613 57,132
Helsingborg............ 20,410 87,178
Jönköping ............... 19,682 68,197
Lund ..................... 15,023 71864
Örebro.................. 14,547 69,981
Sundsvall ............... 13,215 55,785
Linköping............... 12,649 43,181
Landskrona............ 12,253 52,070
Halmstad ............... 11,825 49,987
Kalmar.................. 11,772 37,291
Eskilstuna......._....... 10,909 46,932
Kristianstad ............. 10,670 35,619
Söderhamn............... 10,093 44,865
Karlstad.........._____ 8,716 35 675
Ystad..................... 8,235 27,624
Västerås.................. 8,122 17,519
Borås ..................... 8,106 25,428
Falun..................... 8,010 30,311
Uddevalla............... 7,644 24,242
Karlshamn............... 7,191 18,780
Visby ..................... 7,102 23,818
Västervik ............... 6,872 12,380
Växjö ..................... 6,606 23,050
Nyköping ............... 5,978 24,925
Kristinehamn............ 5,933 23,478
Oskarshamn ............ 5,853 12,415
Hernösand............... 5,789 20,224
Sala........................ 5,641 21,468
Vänersborg.-............. 5,613 14,798
Östersund............... 5,333 16,400
Lidköping............... 5,180 15,779
Det bör härvid anmärkas, att
Skolräkenskaperna icke öfverallt äro uppställda
på samma sätt. På åtskilliga ställen
ingå nämligen i utgiftsstaten kostnader och
amortering för skolhusbyggnader, men
på andra ställen föras dessa särskildt.
En varm förkämpe för
folkupplysningen
har vårt land beklagligtvis förlorat genom
riksdagsmannen Sven Nilssons i Efveröd
frånfälle under förra veckan. N. var en
af stiftarne af Sveriges första folkhögskola,
den i Önnestad. Inom riksdagen
verkade han nitiskt för en ändamålsenlig
lösning af folkskollärarnes lönefråga, för
anslag till arbetareföreläsningar, för
reformer på skolans område o. s. v.
6OO kronors lön
utlofvas fortfarande i somliga annonser
angående lediga ordinarie läraretjänster
vid folkskolan. Då de platser, som nu
ledigkungöras, icke komma att tillträdas
förrän nästa år, är det något oegentligt
att i annonserna tala om 600 kronors
lön. Om nämligen befattningen erhålles
af lärare eller lärarinna, som förut har
fem ordinarie tjänsteår, är församlingen
skyldig att betala 700 kronor, trots an-
* Skolstyrelsens förslag. Staten ännu ej
fastställd.
nonsens bestämmelse om 600 kronor.
Ifall det är skolrådets mening att endast
utlofva minimilön, är naturligtvis det
riktiga uttrycket: »lön enligt lag».
Folkskollärare i skolrådet. Till
skolrådsledamot i Västervik valdes den 2
d:s folkskolläraren J. Holmqvist med 728
röster. Motpartiets kandidat, eii kamrerare,
fick 183 röster. Valet föregicks af en
stunds diskussion, därunder hr H:s
kandidatur förordades af skolrådets ordförande
pastor Dahlberg, lektor T. Berggren m. fl.,
under det kapten Fallenius fann det
inkonsekvent att välja en folkskollärare till
skolrådsledamot, och en smideshandlare
Strandh tyckte det vara besynnerligt, om
skolrådet vid sina öfverläggningar och
beslut behöfde »anlita folkskollärarehjälp» (!).
Invändningarna mot H:s val bemöttes på
ett sakrikt sätt af lektor Berggren.
Då - yttrade lektor B. - enligt
kyrkostämmoförordningen till skolrådsledamöter skola
väljas »för nit om skolväsendet kände män»,
funnes ingen person inom samhället bättre
motsvara dessa anspråk än hr Holmqvist, hvilken
under mer än 25 år på ett väl vitsordadt sätt
tjänstgjort som förste lärare vid folkskolan.
Hvad beträffar det förment inkonsekventa i att
en och samma person vore på en gång
öfver-ordnad och underordnad ville tal. påpeka, att
ett liknande förhållande ägde rum inom många
andra områden, t. ex. i domkapitlen, där
ele-mentarlärare vore sina likars förmän, utan att,
talaren veterligen, något missnöje häröfver bland
elementarlärarekåren försports.
Folkskollärarnes tillträde till skolrådet hade
länge ansetts som ett önskningsmål, hvars
lagliga berättigande för någon tid sedan af
k. m:t erkänts och hvilket blifvit förverkligadt
i närmare ett par hundratal församlingar.
Skolrådet här hade också för sin del funnit det i hög
grad nyttigt att bland sig räkna en fackman,
hvilkens råd man kunde inhämta i nödiga fall.
Hr H. vore sålunda den mest lämplige
kandidaten.
- Förste läraren Fr. Ewerlöf blef i
måndags återvald till skolrådsledamot i
Kungsholms församling härstädes.
Befrielse från undervisningsprof.
På gjord ansökan har k. m:t medgifvit,
att utnämde adjunkten vid allmänna
läroverket i Kristianstad fil. kand. S. K. K.
Esscher, som for adjunktsbefattning vid
allmänt läroverk inför domkapitlet i Lund
aflagt undervisningsprof den 30 november
1889 i bland andra ämnen
kristendomskunskap och svenska språket samt den 28
mars 1890 i kristendomskunskap, hvilka
prof blifvit bedömda med vitsordet »med
beröm godkänd», må befrias från
afläggande af undervisningsprof i nämda ämnen
för en af honom sökt adjunktsbefattning
i kristendomskunskap, svenska språket och
metodik vid folkskollärareseminariet i Lund
samt berättigas att for behörighet till
sistnämda befattning räkna sig till godo de
betyg han för omförmälda, af honom
aflagda undervisningsprof erhållit.
Icke tillsatta i laga ordning*.
Skolrådet i Öfre Ulleruds församling, Vrml.,
har hos k. m: t anhållit, att, enär tvifvel
uppstått, huruvida de läraretjänster, som
innehades af folkskollararne Erik
Söder-lindh och Johannes Andersson, varit i behö-
rig ordning kungjorda lediga till ansökning
före tillsättningen, k. m:t måtte medgifva,
att nämda lärare, hvilka af församlingen
å kyrkostämma antagits, Söderlindh den 16
februari 1879 och Andersson den 20 april
1879, måtte utan hinder däraf, att de
tilläfventyrs icke blifvit i författningsenlig
ordning antagna till folkskollärare, finge anses
såsom ordinarie innehafvare af sina
befattningar och tillgodoräkna sig såsom
tjänsteår den tid, under hvilken de i församlingen
tjänstgjort, eller Söderliodh från den 16
februari 1879 och Andersson från den l
juli samma år.
K. m:t har den 23 sistl. oktober
bifallit denna ansökning.
Nääs slöjdlärareseminarium. Uti
kursen n:r 56 (4 november -15 december),
hvilken kurs är afsedd uteslutande för män,
deltaga:
folkskollararne K. L. Ahlqvist (ordningsman)
fr. Stockholm; G. Arnelius och G. A. Stenberg
fr. Uppsala län; G. P. Linder, J. R. Rydberg,
L. Svensson, O. Villén och M. T. Årsén
(sånganförare) fr. Östergötlands län; S. J. Hultander,
J. Liden och K. Vettermark fr. Jönköpings län;
M. Alström fr. Hallands län; A. F. Kalin, A.
Lindal, D. Magnusson och O. S. Salomonson
fr. Göteborgs och Bohus län; B. Almqvist, O.
Aqvilin, G. A. Engström, G. A. Eriksson (’/z
kurs), O. F. Häger, J. H. Häggh (ordningsman),
J. F. Kalländer, J. G. Löfgren (’/a kurs) och G.
F. Nilsson fr. Älfsborgs län; G. Zandrén fr.
Skaraborgs län; H. Edqvist, K. Fredriksson
och P. J. Södergren fr. Värmlands län samt
A. Sjögren (ordningsman) fr. Örebro län;
slöjdlärarne G. Helzenius, E. V. Bengtsson,
G. A. Nordensvan, K. Tålig, K. R. Brand, A.
Lundberg, A. Goes och P. Ullander;
sergeant G. Jonsson (gymnastikanförare) och
gardist G. B. Landers från andra lifgardet i
Stockholm;
hrr K. Pedersen, J. Aune och S. Hageland
från Norge samt J. Eriksen från Danmark.
- Bland deltagarne har bildats en
diskussionsförening, som sammanträder
hvarje onsdag och fredag. Till ordförande
är vald direktör O. Salomon, till vice
ordförande hr C. P. Linder samt till
sekreterare hrr G. Arnelius och G. Jonsson.
Historieläsningen i folkskolan.
DiskussionsfÖreningen på Nääs behandlade
i fredags frågan: »Hvilken betydelse har
historieläsningen i folkskolan, och huru
kunna upplifva intresset härför hos
allmänheten ?>> Följande af hr Gust.
Arnelius föreslagna resolution antogs:
Historieläsningen i folkskolan, då den rätt
bedrifves, lifvar till vänskap, trofasthet,
fosterlandskärlek, förnöjsamhet och andra dygder.
För att intressera allmänheten för
historieläsningen i folkskolan bör läraren iakttaga
följande: 1) söka väcka barnens intresse för
historien och därigenom indirekt äfven
föräldrarnas ; 2) vid undervisningen mest framhålla
det kulturhistoriska; 3) söka vinna rättelse, då
skolrådet på vissa orter i strid med
folkskolestadgan förbjuder historieläsning i
folkskolorna; 4) hålla historiska föredrag för
allmänheten ; 5) verka för införande af lämplig
lärobok; 6) genom läsning af större historiska verk
bereda sig till lektionerna.
Fröken Eva Rodhes praktiska
arbetsskola i Göteborg skildras uti den i
Amsterdam utkommande »Algemeen
Handelsblad» af en holländsk lärarinna på
följande sätt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
