Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 46. (516.) 18 november 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
510
SVENSK LÄKABETIDNING.
N:r 46
och två föredragande tjänstemän, men i
ärenden, som röra folkskollärarnes
änke-och pupillkassa, af chefen, en särskildt
förordnad ledamot, som borde vara delägare i
kassan, samt vederbörande föredragande,
och i ärenden rörande elementarlärarnes
änke- och pupillkassa likaledes af chefen,
en särskildt förordnad ledamot, som är
delägare i denna kassa, samt föredraganden.
Den af hr Vestman förslagsvis
uppgjorda staten för styrelsen för lärares
pensionsinrättningar slutar på 21;200 kr. eller
3,200 kr. mer än den nuvarande
aflönings-staten för de tre hittillsvarande kassorna.
Direktionens förslag till stat ensamt för
den nya ålderdomsunderstödsanstalten
slutar däremot på 9,000 kr.
Genom den organisation, kamrer
Vestman föreslagit, skulle enligt hans
förmenande följande fördelar för kassornas
förvaltning uppstå:
Först och främst skulle beredas en
betydande förenkling af göromålen och till
följd däraf möjlighet att åstadkomma en
snabbare expedition än hittills, utan att
tryggheten i minsta mån äfventyrades.
Vidare skulle uppstå en afsevärd
besparing i förvaltningskostnaderna. I stället
för att med den nuvarande förvaltningen
de i ständig tillväxt stadda göromålen
inom de hittills varande tre kassorna endast
med största svårighet kunna med därtill
anslagna medel fullgöras och under de
senare åren till och med brist å
expens-anslaget uppstått samt en tillökning i de
nuvarande kassornas förvaltningskostnad
snart icke längre kan undvikas, så skulle
med den af hr V. föreslagna obetydliga
tillökning af 3,200 kr. (eller när alla
ålderstilläggen komme att utgå 6,300 kr.)
kunna väl bestridas icke blott göromålen
inom de tre nuvarande kassorna utan äfven
förvaltningen af den nya kassan,
hvarjämte åt den nya kassan skulle kunna
gifvas en fullständigare och för en längre
framtid bättre tillfyllestgörande
organisation än enligt kommitténs förslag, samt
från alla fyra kassorna kostnadsfri
utsändning af pensionerna till vederbörande
pen-sionstagare kunna verkställas.
#
Det är, som läsaren finner, särdeles
genomgripande förändringar, som ifrågasättas
i folkskollärarnes pensionskassor. Kamrer
Vestman har ägnat hithörande frågor en
omfattande granskning. Hans särskilda
förslag med därtill hörande motivering
upptager icke mindre än 15 tätskrifna ark.
Ärendet ligger för närvarande hos k. m:t.
Förmodligen komma åtskilliga myndigheter
att höras, innan det framlägges för
riksdagen. Önskligt vore emellertid, att detta
skedde med den skyndsamhet, att frågan
kunde blifva afgjord vid den kommande
riksdagen.
Från oktoberkyrkostämmoma.
(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)
Snäf lunda, Öreb.: Enhälligt höjdes lönen för
läraren vid Bredbergs mindre folkskola från
400 till 450 kr.
Tullstorp, Mim.: Kofodersersättningen för
läraren i St. Bedinge höjd till 100 kr.
Svedala, Mim.: På ordförandens förslag
höjdes lönen för läraren i Aggarp till 700 kr.,
oaktadt blott 2 tjänsteår.
Flenninge, Mim.: Läraren N. Nilssons lön
höjdes till 766,6? kr. och den nyutnämde
lärarens till 700 kr. Slöjdlärarelönen bestämdes
till 100 kr. och kofodersersättningen till 100 kr.
Högseröd, Mim.: Båda lärarne afsade sig all
handläggning med skolsalarnas uppvärmning
och rengöring.
Södra Råda, Vrml.: Väckt förslag om
slöjdundervisnings införande afslogs.
Kristberg, Östg.: Småskollärarinnelönen höjd
från 250 till 300 kr.
Mörlunda, Kalm.: Omorganisation af
församlingens skolväsende beslöts. Församlingen får
hädanefter en fast och tre flyttande folkskolor
samt en fast och tre flyttande småskolor. Fyra
nya skolhus skola uppföras.
Söderala, Gflb.: Fprtsättningsskola skall
inrättas vid Askesta sågverk.
St. Skedvi, Kpbg: Församlingen skall indelas
i 11 skolrotar med hvar sitt småskolehus.
Fem småskolehus skola inlösas af resp. rotar
för 7,600 kr. och fyra skola nybyggas under
åren 1892-93, allt för en kostnad af omkr.
20,000 kr.
Tortuna, Vstm.: Kofodersersättningen
bestämdes till 100 kr. Lönen för en
småskollärarinna höjdes från 250 till 275 kr.
Munsö, Sthm: Båda småskollärarinnornas
löner höjdes från 300 till 350 kr.
Hi/fe, Gflb.: Kofodersersättningen höjdes från
80 till 100 kr. Fortsättningsskola anordnas
vid Stigslund och en ny mindre folkskola vid
Skarfven:
Strå, Östg.: Väckt förslag om upprättande af
slöjdskola for gossar afslogs på skolrådets
hemställan. Läraren hade erbjudit sig att hela första
året undervisa utan någon aflöning, men det
hjälpte ej.
Nästan gratis utdelas Svensk
Läraretidning för november och december
månader till de lärare och lärarinnor, som ej
förut gjort .bekantskap med tidningen.
Anmäl Eder på närmaste postanstalt!
Litteratur.
Natur/ära för folkskolor och läroverkens
lägre klasser af O. M. Celander, lärare
vid Arboga folkskolor för gossar. Nionde
upplagan, fullständigt omarbetad. Med
183 träsnitt. Stockholm 1891,
Aktiebolaget Hiertas bokförlag. Pris 75 öre.
Första upplagan af ofvanstående lärobok
i naturlära utkom i början af 1870-talet.
Den fyllde då ett länge kändt och verkligt
behof, ty bristen på lämpliga läroböcker
uti ifrågavarande läroämne, liksom i de
flesta andra folkskolans, började vid denna
tid blifva mer och mer kännbar, sedan på
grund af folkskolans fortgående utveckling
fordringarna på läroböckerna alltjämt och
betydligt stegrats. Också mottogs hon i
vidsträckta kretsar med ganska stor
tillfredsställelse samt infördes inom kort till
begagnande i en stor mängd läroanstalter,
som hade att meddela de första grunderna
uti naturkunnighet. Vittne om hennes
vidsträckta spridning buro de tid efter
annan utkommande nya upplagorna.
Bokens mest utmärkande och i ögonen
fallande förtjänster voro: dess lätta och
lediga framställningssätt - ett arf från
Berlins läsebok och lärobok i ämnet -;
innehållets rikhaltighet, hvilken nästan här
och hvar öfverflödade; lärostoffets urval,
fördelning och uppställning, visserligen ännu
långt ifrån ägnade att tillfredsställa alla
välgrundade anspråk, men dock betydligt
bättre, än man dittills varit van vid, i
öfverensstämmelse med de nya och ökade
kraf i dessa afseenden, som dåmera ställdes
på en lärobok af ifrågavarande slag.
Själfklart är, att författaren, då nya
upplagor visade sig behöfliga, skulle söka
»förbättra» sitt arbete samt därvid lyssna
till de nya kraf, hvilka under tiden kunde
framkomma. Särskildt företog han en mera
omfattande omändring med anledning af
den under senare delen af 1870-talet
utkomna normalplanen för folkskolorna och
efter offentliggörandet af kommitterades för
granskning af läroböcker för folkskolan
utlåtande. I den upplaga, som närmast
därefter utgick, vinnlade han sig bland
annat i synnerhet om lärostoffets
begränsning, därmed ock tillmötesgående en fordran
på läroböcker för folkskolan, hvilken vid
denna tid synes hafva nått sin höjdpunkt.
Den sista upplagan, den, såsom synes
här ofvan, 9:e i ordningen, hvilken är
utarbetad med särskild hänsyn till »såväl
det af kommitterade för granskning af
läroböcker för folkskolan utgifna utlåtande
som den nya normalplanens anordning af
ämnet», framträder nu åter något utvidgad.
Äfven icke så få bilder äro tillagda. Deras
antal uppgår nu till 183.
Denna återgång till en något större
utförlighet i framställningen torde också
åter igen få anses såsom ett nytt utslag af
en ändrad opinion. I förordet motiverar
författaren densamma med följande ord:
»Då innehållet härigenom - genom en
något utförligare framställning - emellertid
torde få anses hafva vunnit i åskådlighet,
bör äfven kunna antagas, att inlärandet,
långt ifrån att genom den något större
utförligheten försvåras, tvärtom därigenom
underlättats.»
För vår del äro vi öfvertygade, att
detta författarens antagande har de bästa
skäl för sig. Vi hafva aldrig trott, att
det en tid alltjämt framställda yrkandet
på korta läroböcker skulle länge kunna
hålla sig uppe och äga gehör. Sedan
diskussionen om en god läroboks
beskaffenhet, erfarenheten och den fortsatta
utvecklingen lyckats, åtminstone i det väsentliga,
finna de grunder, efter hvilka äfven
lärobokens omfång, som naturligtvis alltid bör
vara afpassadt efter hennes särskilda
ändamål, borde bestämmas, har ock så
småningom detta kunnat något så när
fastställas, och sättet huru och hvarmed det
skall fyllas kunnat angifvas. Hit höra
typbeskrifningar, begränsning i antalet
medtagna arter, men fylligare beskrifning af
det medtagna m. m.
Såsom ofvan sades: författaren har »följt
med» och aktat på de nya krafven.
Frukterna häraf hafva blifvit en bättre
anordning och ett omsorgsfullare urval af
lärostoffet jämte en del förbättringar i
enskildheterna. I de tvänne första’ afseendena
torde ock ifrågavarande lärobok numera
motsvara de fordringar, som för närvarande
härför uppställas. Fråga kan väl vara,
huruvida dessa i alla afseenden äro de
fullt riktiga, men i alla händelser hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
