Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 48. (518.) 2 december 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖR bÄRARE, UPPfOSTRARE OCJH SKOLVÄNNER.
N:r48.
(518.)
STOCKHOLM, 2 DECEMBER 1891.
10:e årg.
Prenumerationspris: ’ Vi år 3,6o kr., 3/4 år 3 kr., J/2 år 2 kr., J/4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker : landsorten å närmaste postanstalt ; i Stockholm å tidningens byrå.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset från Drottninggatan), 1 tr. Kontorstid: 5-6 e. m.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare :
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 5-6 e. m.
Allm. tel. 60 00.
Tryckt hos Qemandtt Boktr. -Äktitbolag, Stockholm.
Lösnummer a 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid: hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
25 öre pr petitrad ( = Ustafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigsel -annons 1kr., dödsannons 2)BO kr.
Annons bör vara inlämnad senast måndag kl. 6 e. m. för att inkomma i veckans nummer.
(grofprezuimeration*
För att sätta hvarje lärare,
lärarinna och skolvän i tillfälle att taga
kännedom om
Läraretidning,
Sveriges största och mest spridda skoltidning,
har priset för tidningen under årets
två sista månader blifvit satt till
(postarvodet inberäknadt)
endast 5O öre.
Prenumeration mottages å alla
postanstalter i Sverige (utom i Stockholm, där
prenumeration sker å tidningens byrå), Norge,
Danmark och Finland. (Hänvisning torde
göras Ull Bihang till generalpoststyrelsens
cirkulär n:r 44, utgifvet den 16 oktober 1891.)
Ur pressens omdömen:
»Utan gensägelse den bäst redigerade af alla
våra facktidningar.–––––-Borde läsas af en
hvar, som har med undervisning och uppfostran
att skaffa.»
»Ett oumbärligt fackorgan för rikets läraren
»Har genom en talangfull behandling af
skolfrågor vidgat allmänhetens intresse för och
insikter i skolans angelägenheter.»
-»Hvarje skolrådsledamot i landet borde anse
det för en plikt att läsa Svensk Läraretidnings
»Många missgrepp i lagtolkning m. m. skulle
skolråden kunnat undvika, om deras ordförande
och ledamöter ständigt följt med blott den
afdelning i Svensk Läraretidning, som innehåller
prejudikat i skolfrågor.»
»Ett vaket och talangfullt skött organ.» -
»Redbart och omväxlande innehåll.»
»Hvarje skolråd i hela landet borde på
kommunens bekostnad hålla sig med ett exemplar
af Svensk Läraretidning, på det att
skolrådsmedlemmarna skulle kunna bli i tillfälle att
mera än hittills göra sig förtrogna med de
frågor, hvilka äro föremål för deras bedömande.»
Landskapsbeskrifningar.
2.
Text till Skånes karta. Geografi öfver
Skåne. Utgifven af Anders Lindskoug,
folkskollärare. Med en järnvägskarta.
Fjärde upplagan. Lund, Philip Lindstedts
förlag. Pris 20 öre.
Denna bok är uppställd så, att hvarje
härad har sin fullt afslutade afdelning.
Större delen af innehållet utgöres af ett
namnregister, en »text till kartan», såsom
ju ock titeln angifver. Såsom sådan
utmärker sig boken för reda och
öfverskåd-lighet.
Men meningen är väl aldrig, att barnen
skola lära sig denna massa af namn på
härader, järnvägsstationer, småsjöar, bäckar
och orter. Klart är, att skall den i
normalplanen föreslagna inledningskursen
blifva till något gagn, så duger det ej att
göra den till ett inlärande utan vidare af
dylika namnregister, utan här måste de för
barnen bekanta naturförhållandena
jämföras, belysas och förklaras. Först sedan
man sålunda skaffat sig jämförelsepunkter,
kan man med någon utsikt till framgång
öfvergå till obekanta trakter. Men någon
anvisning i dylik riktning gifver denna
bok icke.
Boken är en rätt fullständig »text till
Skånes karta» såsom namnregister
betraktad, men alldeles icke någon »geografi
öfver Skåne».
Skånes beskrifning, afsedd för folkskolans
nedre afdelning, af O. Jönsson,
folkskollärare. Malmö 1890, Utgifvarens
förlag.
Ämnets anordning är den samma som
i förestående »Text till Skånes karta». Men
här förekomma äfven ansatser till
skildringar. Namnrikedomen synes vara ännu
större. Bukter, vikar, sjöar, härad, sock-
nar, herregårdar, fisklägen, fabriker,
historiska orter, ruiner, järnvägslinjer och
järnvägsstationer, allt är omsorgsfullt
uppräk-nadt som i en bouppteckning. Till och
med kvarndammar omtalas. Troligen hafva
dessa inga namn, annars skulle nog också
de uppgifvits. Medelhöjden af hvarje härad
äfvensom samma områdes högsta punkt
liksom en del andra ställens höjd
uppgifvas i meter med en fullständighet, som
endast öfverträffas af generalstabens
kartblad. Med lika ängslig noggrannhet
angifvas åsarnas längd, bredd och höjd,
hä-radenas folkmängd m. m. För Skytts och
Oxie härad är till och med arealen
angifven i hektar.
Och allt detta skall inläras i folkskolans
nedre afdelning! Icke ens den störste
minneskonstnär torde vilja åtaga sig att på
den tid barnen kunna ägna åt ämnet
inlära namnen på dessa 23 härad, 413
(fyrahundratretton) socknar, 210 (tvåhundratio)
järnvägsstationer (städernas ej medräknade,
möjligen äro knutpunkterna medtagna två
gånger), 105 (etthundrafem) herregårdar, 25
fisklägen, 12 bruk och fabriker, 64
(sextiofyra) sjöar (öfverblicken har endast 32),
69 (sextionio) floder och bäckar samt
dessutom en hel del ruiner och historiska
orter, torfmossar och kvarndammar. Och
dock lär ej registret vara fullständigt,
åtminstone hvad beträffar sjöarna. På tal om
Järrestads härad heter det nämligen:
»Gylle-bosjön är den största.» Det är sålunda
endast de 64 större sjöarna, som
uppräknats i den för, folkskolans nedre afdelning
beräknade boken. De öfriga skola väl
inläras i högre afdelningen, ifall emot
förmodan något barn skulle kunna flyttas dit
i en folkskola, där man på nederstadiet
skall endast af Skånes geografi inlära
omkring 920 (niohundratjugu) namn, städerna,
järnvägslinjernas namn, ruinerna och de
historiska orterna ej medräknade.
Nu kan någon invända, att meningen är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
