Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 48. (518.) 2 december 1891
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
534
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 48
kar demoraliserande på barnen, gör dem
håglösa för och odugliga till arbetet Sedan
inledaren, förste läraren P. Nordström,
redogjort för de bekanta Aftonbladsartiklarna
i detta ämne, upptog han dem till
vederläggning. Det är just de, som sökt
undandraga sig skolans inflytande, »skolkarna»,
som visa sig vara de mest demoraliserade.
De däremot, som användt skolan den
längsta tiden, äro de mest välartade och
visa håg och fallenhet för arbete. Med
siffror bevisade talaren sistnämda
påstående. Från högsta klassen, där han
undervisade, hade under åren 1888-1890
afgått 84 lärjungar, hvaraf 41 nu äro i
handtverk eller yrke, 25 i handel, 8 äro
springpojkar och 2 ingått i tekniska
skolan. Endast l elev saknade han
uppgift om, men hade ingen anledning
förmoda, att han artat sig illa. Om de
öfriga 83 hade han ej hört annat än godt,
och en stor del af dem voro kvar hos
samma principaler, hos hvilka de begynt.
Principalerna hade sådant förtroende för
gossarne i högsta folkskoleklassen, att de
vände sig till dess lärare, då de önskade
någon gosse i sin tjänst. I år hade t. o. m.
ej alla erbjudna platser kunnat besättas af
skolans elever.
Andra talare påpekade, att hemmen hade
större inflytande på barnen än skolan, och
huru många barn hade icke usla hem!
De barn, som fått sin hufvudsakliga
uppfostran i dåliga hem samt på gator och
gränder, saknade de viktigaste
förutsättningarna för att lyckas i lifvets strid: en
utvecklad intelligens och vana vid ordnadt
arbete. Då skolgången är obligatorisk, får
emellertid folkskolan bära ansvaret äfven,
för sådana lärjungar, emedan de dock
någon gång befolkat hennes bänkar eller
åtminstone varit pliktiga att göra detta.
Ett par folkskollärarinnor framhöllo den
fara, som ligger däri, att flickorna i de
öfre klasserna erhålla för dryga hemläxor.
De måste då antingen försumma sina läxor
eller undandraga sig att vara till hjälp i
hemmet med sådana sysslor, som äro för
dem naturliga.
Mötet ansåg, att, enligt hvad
erfarenheten gåfve vid handen, längre skolgång icke
verkade demoraliserande på barnen, ej
heller gjorde dem håglösa och odugliga för
arbete.
Förste läraren P. O. Velin inledde
frågan om fortbildningskurser för lärare och
lärarinnor vid Malmö folkskolor. Mötet ansåg
sådana behöfliga och önskade, att dylika
måtte upprättas. De ämnen man ville
genomgå nästa termin voro pedagogik, fysik
och ett främmande språk (engelska eller
tyska). Att föranstalta om upprättandet
af sådana kurser utsagos d:r A. O.
Stenkula, folkskollärarne P. O. Velin och J.
Turesson samt lärarinnorna Anna
Hemming och Agda Nyman.
Jultomten,
Skolbarnens jultidning,
är nu fullständigt färdig och delvis äfven
utsänd till subskribenterna. Utsändandet
började i lördags till dem, som ville hafva
tidningen före den l december, och till
alla, sorn begärt att få Jultomten
»genast» eller före den 5 december, var den
expedierad i går middag. Det gäller alltså
att höra efter på vederbörande post- eller
järnvägsstation.
Till de rekvirenter, hvilkas adressort är
en järnvägsstation, kommer Jultomten i
allmänhet att försändas som ilgods pr
järnväg, enär detta i de flesta fall blir
billigare. Därjämte vinnes den fördelen,
att vid försändning pr järnväg tidningen
kan inläggas mera omsorgsfullt och i de
flesta fall komma rekvirenterna till hända
ovikt samt slät och ren. Önskligt vore
därför, att vid framtida beställningar
re-kvirenten uppgåfve, huruvida tidningen
kan sändas som ilgods och i så fall till
hvilken järnvägsstation.
De rekvirenter, som bo aflägset från
järnväg, erhålla naturligtvis Jultomten
såsom korsbandsförsändelse genom posten.
Som emellertid korsbandsförsändelse icke
får väga öfver 2 kilogram (motsvarande
32 å 33 exemplar), måste i flera fall de
rekvirerade exemplaren fördelas på två ä
tre försändelser, hvarvid postförskott blott
tages på den ena.
*
Vi hoppas, att alla, som mottaga
tidningen, skola erkänna, att den är ännu
vackrare, än hvad profnumret utvisade.
Och hvad innehållet angår har Jultomten
att uppvisa 9 poem, 14 berättelser och
sagor m. m. samt 28 teckningar. Mera
torde man ej rimligtvis kunna begära för
sin 25-öring.
Jultomten har ställt en uppmaning till
de små att själfva skrifva och tala om,
hvad de tycka mest om i tidningen. Vi
antaga, att många skola begagna sig af
denna uppmaning. Detta hindrar
emellertid icke, att vi gärna mottaga
anmärkningar och råd från lärarepersonalen, och
förvänta vi att äfven genom dem få höra
barnens åsikter; de äro ju härvidlag de
bästa recensenterna. Dessa omdömen och
uttalanden blifva af stor nytta vid
redigeringen af nästa års Jultomte.
Vi äro de första att erkänna »piltens»
fel och brister, men alla äro ju barn i
början - äfven jultomtar. Om icke allt
skolat ske med sådan brådska, hade nog
ett och annat kunnat blifva bättre. Men
det är ju icke mera än sju veckor sedan
det bestämdes, att Jultomten skulle
utkomma. På dessa sju veckor har det
gällt att underhandla med författare och
konstnärer, att skaffa text och
illustrationer, få tidningen uppsatt, korrekturläst och
ombruten o. s. v.
Sedan det nu visat sig, att idén slagit
an, kommer Jultomten att utgifvas årligen,
och antaga vi, att den nästa år skall
blifva ännu bättre. Afsikten är att skaffa
hvarje skolbarn en god och underhållande
jultidning.
Tidningen är naturligtvis icke häftad -
icke ens alla de dyrare jultidningarna
bestå sig med en dylik lyx, och man kan
ju icke få allt för 25 öre, eller rättare
sagdt 20 öre. Emellertid vore det
önskligt, att vederbörande lärare eller lära-
rinna uppmanade barnen att före
begagnandet taga ett par styng tvärs igenom
tidningen och först därpå skära upp den.
(Tidningen utsändes i samma skick som ett
stort dubbelnummer af Svensk
Läraretidning.)
Hittills hafva något öfver 1,000 lärare och
lärarinnor rekvirerat större eller mindre
antal »Jultomtar». Fortfarande mottagas
rekvisitioner, men vi tillråda att icke dröja
för länge med insändandet af
beställningarna, enär nog alla vilja hafva tidningen,
sedan de fått se den. Af hädanefter
ingående rekvisitioner expedieras först de,
som göras pr kontant (t. ex. genom
post-anvisning, hvilket är för rekvirenten
bekvämast och billigast), och sedan de
öfriga i den ordning de inkommit och så
långt upplagan räcker.
Slutligen erinras därom, att Jultomten
kostar endast 25 öre pr exemplar, att vid
rekvisition af minst 10 ex. priset
nedsattes till 20 öre pr ex., och att beställningar
på mindre än 10 ex. alltid måste vara
åtföljda af likvid å 25 öre pr ex. Mot
insändande af 25 öre i spar- eller frimärken
erhålles pr omgående ett fullständigt
nummer såsom prof.
Till alla dem, enskilda, korporationer och
föreningar, som kommit ihåg mig på
50-års-dagen, beder jag att härmed få framföra mitt
hjärtligaste tack!
Brännkyrka den 30 november 1891.
A. F. Skoglund.
Breflåda.
(Meddelanden och förfrågningar i bref och å brefkoft,
som icke äro undertecknade med afsändarens namn och
adress, lämnas utan afseende.)
Prenumerant. Så vidt vi kunna se
ordi-niarien.
Holm. Afgiften till änke- och pupillkassan
är 3 ’/a %, alltså i detta fall 23 kr. 33 öre.
Gttg. Om fullmakten är bevittnad af två
personer, kan den ej kasseras.
A. N. N-n. 1) Nej, icke utan obotlig
sjukdom föreligger. 2) Minst 25 tjänsteår behöfvas
i vanliga fall. 3) Såsorn tjänsteår räknas äfven
den tid utöfver fem år, som folkskollärare
tjänstgjort såsom extra lärare vid folkskola.
Moses. 1) Ja, torde nog gå för sig. 2)
Beror på församlingen och skolrådet. 3) Af
skol- och kyrkorådet.
A. Karlsson. Ja, bekomna.
Lärare. Intet tydligt prejudikat härom.
K. L. Ö. l kr. 50 öre.
Hr. Enligt folkskolestadgan § 41 är det
skolrådet, ej inspektören, som fastställer
formulär för skolans bokföring.
E. Nej.
Tacksam prenumerant. 1) Ja, om detta är
upptaget i reglementet, 2) Intet tydligt
prejudikat. ’ ’
S. a. 63. 1) Jo. 2) Ja.
A. P. L. Ja, alla som afgå ett stycke in på
1892 och som sålunda tjänstgjort efter den nya
löneförfattningens tillämpning.
Oviss. Ja, torde duga.
Sveriges allm. folkskollärareförening’.
Med andra häftet af föreningens årsskrift,
innehållande afhandlingen om
»Afgångsexamina vid Sveriges seminarier», komma att
följa tvänne grafiska tabeller. På grund af
den för närvarande rådande brådskan å alla
grafiska anstalter hafva dessa tabeller
omöjligen kunnat till utsatt tid erhållas,r hvarför
häftets utsändande ytterligare blifvit fördröjdt.
Stockholm den l december 1891.
Sekreteraren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:37:21 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1891/0538.html
