Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 49 (A). (519.) 9 december 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
542
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 49
tala ett tack till de många, sorn på ett
eller annat sätt medverkat i tidningen
och som sålunda bidragit därtill, att
tidningen nu kan inträda i det andra
årtiondet.
Sedan tidningstaxan för ctr
1892 nu utkommit, Jean
prenumeration d Svensk Läraretidning
för nästa dr när som helst verJcställas.
Den bör ske d närmaste postanstalt ju
förr dess hellre och senast inom den 24
december, friset är det vanliga - 3
kronor 50 öre for hel årgång.
37 lärare- och lärarinnetjänster
finnas ledigannonserade i dagens nummer
af Svensk Läraretidning.
Gåfvor af skolbarnen
höra vid denna tid på året till
ordningen eller kanske rättare sagdt
»oordningen» för dagen. Af förekommen
anledning erinras ånyo därom, att notiser
om dylika gåfvor ej införas i Svensk
Läraretidning.
Kofodersersättningen
skall, där den löses efter
markegångs-taxan, utgå efter litt. A (länets
markegång för året). Detta har påpekats flera
gånger i denna tidning, och vi hafva
äfven lämnat en fullständig utredning
härom i n-.r 31 år 1886. De närmast
föregående åren hafva naturligtvis
församlingarna gärna gått in härpå, men i år,
då spannmålspriserna äro höga, tyckes
man på ett och annat ställe helst vilja
tillämpa me£Mmarkegångspriset, som är
lägre.
Folkskoleinspektörernas
reseräkningar hafva gifvit äfven detta års
statsrevisorer anledning till anmärkning i fråga
om sättet för anordnandet af dessa
inspektörers tjänsteresor.
En af statsrevisorerna roade sig med
att göra upp en karta öfver en
folkskoleinspektörs resor.
De högre folkskolornas antal
kommer nu att ökas till jämna dussinet.
Sedan domkapitlet i Göteborg till k. m:t
öfverlämnat och därvid till bifall
förordat en af Lysekils församling gjord
ansökning dels om bidrag med 1,200 kr. af
allmänna rnedel fr. o. m. år 1892 för en
högre folkskola i Lysekil, dels ock om
fastställelse af ett förslag till reglemente
för ifrågavarande skola, därvid skolrådet
tillika anhållit, att undervisningen i
skolan måtte, utan hinder af k. kungörelsen
den 16 juni 1875, få fortgå 32 veckor
om året, har nämligen k. m:t den 20
sistl. november,, med bifall till
framställningen om den årliga undervisningstidens
utsträckning, funnit godt att under de i
ofvannämda k. kungörelse i öfrigt
stadgade villkor medgifva, att för
ifrågavarande skola må fr. o. m. år 1892 tills
vidare årligen utgå ett belopp af 1,200 kr.,
hvarjämte k. m:t fastställt reglemente för
skolan.
Äro undervisningsprofven
offentliga? K. m:t har den 20 sistl.
november afgjort det ofta omtalade niålet
rörande folkskollärarevalet i Allerum,
hvilket öfverklagats på den grund, att
skolrådets ordförande vägrat åtskilliga
rösta-gande församlingsmedlemmar att åhöra
undervisningsprofven. Domkapitlet i Lund
fastställde valet under förklaring, att
»klagandena ägde, därest de därtill funne sig
föranlåtna, efter befogenhet mot
kyrkoherden A. M. Hammar särskildt och i
annan ordning väcka och utföra talan för
förment felaktigt förfarande i
behandlingen af detta ärende».
K. m:t har ej funnit skäl att göra
ändring i domkapitlets utslag, hvadan den
valde får tillträda platsen.
Därmed är emellertid icke hufvud
frågan, den om undervisningsprof vens
offentlighet eller ej, afgjord.
Seminarierna följa med sin tid.
På därom af domkapitlet i Växjö gjord
framställning har k. m:t tillåtit, att
telefonledning må införas uti
folkskollärare-seminariets i Växiö byggnad, äfvensom
medgifvit, att af det åt nämda seminarium
använda anslag till materiel, ved och ljus
m. m. må utgå dels årligen 50 kr. såsom
ersättning för begagnande af
telefonledningen, dels ock för en gång ett belopp
af 25 kr. för anbringande af en
förbindelse mellan seminariets expeditionsrum
och rektors arbetsrum.
Ingen samundervisning vid
statsläroverk. Pedagogien i Lindesberg lär
komma att indragas med utgången af
vårterminen 1893. Med anledning häraf har
där i samhället upprättats förslag till plan
för en elementarskola med gemensam
undervisning för gossar och flickor. Under
förmälan, att en dylik undervisningsanstalt
vore ämnad att träda i verksamhet i
staden omedelbart efter upphörandet af
peda-gogien, hafva stadsfullmäktige hos k. m:t
anhållit, att pedagogien måtte, på det att
nödig erfarenhet rörande den tillämnade
läroanstalten kunde på förhand vinnas, få
med bibehållande af sitt nuvarande
statsanslag, öfriga förmåner och styrelse fortgå
under läsåret 1892-93 i den form och
på det sätt, som ofvan omförmälda
sam-undervisningsförslag närmare angåfve,
hvarjämte stadsfullmäktige å kommunens
vägnar förbundit sig att under nämda läsår
förse läroanstalten med erforderliga
lärarekrafter, lokaler och materiel.
Vid föredragning häraf har k. m:t icke
funnit skäl att till berörda ansökan lämna
bifall.
Efterföljansvärdt. Allbo kretsen har
företagit sig att utgifva ett och annat af
sina förhandlingar för att därigenom sätta
såväl kretsens medlemmar som andra för
saken intresserade i tillfälle att följa
föreningens verksamhet. Publikationens
serietitel är: »Ur Allbo folkskollärareförenings
förhandlingar». Af de två redan utgifna
numren innehåller det första föreningens
stadgar och det andra resultatet af den
läroboksgranskning, som särskilda
kommitterade på föreningens uppdrag verkställt
och för hvilken vi förut redogjort.
Sistnämda häfte skall tillställas samtliga
skolrådsordförandena inom häradet.
Om pedagogiska lärokurser
diskuterade Norrköpings folkskollärareförening
å möte sistlidne lördag. Öfverläggningen
inleddes af
hr Fr. Vennerblad, som, utgående från en
dansk författares ord: »det är så skönt att
lära som att lefva», framhöll önskvärdheten af
tillfällen för lärarekåren till fortsatt utveckling.
Sådana möjligheter förefunnes för lärarne i
andra länder, Österrike, Tyskland, Danmark,
Schweiz. Och äfven i vårt land hade
pedagogiska kurser eller föreläsningar för lärarne
anordnats. Så i Bollnäs 1885 och 1889, i
Stockholm och i Göteborg under detta år.
Mest genomgående syntes kurserna i Bollnäs
ha varit. De hade där också på ett frikostigt
sätt understödts af Gäfleborgs landsting, hvilket
alltid visat sig gynnsamt stämdt mot
folkundervisningen. På de andra ställena hade kurserna
dels bestått i pedagogiska föreläsningar, dels
i föreläsningar inom andra vetandets grenar.
Efter en detaljerad jämförelse mellan de olika
anordningarna på de olika platserna uttalade
inledaren den önskan, att äfven i Norrköping
något dylikt, om ock i liten skala, kunde komma
till stånd.
I den därpå följande diskussionen visade
sig åsikten om dylika kursers önskvärdhet
tämligen olika.
En talare, hr J. Hylander, påpekade, att
lärarne för egna kunskapers utvidgande hade
tillgång till arbetareinstitutet och
skolbiblioteket. För ökande af deras insikter i pedagogik
och metodik vore det önskligt, om ledighet
och medel kunde beredas dem till resor, så att
de kunde få se andra skolor och
undervisningen däri,
Till denna åsikt slöt sig ock d:r /. Lyttkens,
hvars ord ingåfvo en förhoppning om, att något
mindre anslag möjligen kunde utverkas, om ock
ej till nästa år, då budgeten för skolorna redan
vore bestämd.
Kyrkoherden G. V. Sandberg påpekade
värdet af att få åhöra proflektioner af kamrater,
som i ett eller annat ämne hade sin specialitet
såsom undervisare, och hr A. Smedberg
framhöll, att man lär mera af att hålla ett föredrag
än att åhöra ett, samt erinrade om en
förening Iduna, som för några år sedan fanns
inom lärarekåren och där skyldigheten att
hålla föredrag gick i tur. Detta hade mycket
bidragit till höjande af kårens kunskaper.
Sedan hade dock striden för tillvaron tagit
lärarnes tid mera i anspråk. Men talaren
trodde, att något dylikt kunde försökas om
igen vid sidan af de andra förslagen.
I diskussionen deltogo äfven hrr Billgren,
Nelander, A. Swartz, Cederberg och fröken
Jenny Olsson.
Frågan hänsköts till styrelsen, som för
dess utredning skulle äga att inkalla äfven
andra personer. (Österg. Dagblad.)
Diskussionsföreningen på Nääs har
vid sitt senaste sammanträde diskuterat
följande frågor:
1. Hvarpå beror det, att vår tids
ungdom har så liten kärlek till föräldrarna
och till följd däraf visar dem ringaktning,
och huru skall skolan kanna bidraga att
afböja detta onda och i stället inplanta
kårlek till f or åldrarna^ Frågan besvarades
sålunda:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
