- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 10:e årg. 1891 /
544

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 49 (A). (519.) 9 december 1891 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

544

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 49

- Norrköpings folkskollärareförening valde vid
sammanträdet den 5 d:s ny styrelse för nästa
år. Ordförande blef hr Måns Nelander, vice
ordförande hr N. Rosengren; öfriga
styrelseledamöter äro hrr K. J. Edqvist, R. Holmberg,
G. G. Gustafsson och A. Swartz samt fröken
Augusta Eriksson.

- Luther som uppfostrare var ämnet för ett
af skolläraren M. Norden hållet föredrag vid
Norrköpingskretsens möte i lördags. Efter en
utförlig skildring af Luthers förhållande till de
unga visade talaren, att idéerna till den
anordning af undervisningen, hvaröfver vår tid
känner sig stolt, redan grott i den store
reformatorns tanke.

- På klagandens sida ställde sig
kyrkostämman i Jönköping, då hon i onsdags skulle yttra
sig om fröken Anna Mobergs besvär hos k. mt
med anledning af senaste folkskollärarinnevälet
i Jönköping. Stämman beslöt alltså afgifva den
förklaring, att k. m:t antingen måtte utnämna
fröken M. till lärarinna eller ock förordna om
nytt val.

- En högtidlig begrafning ägde rum i
Jönköping sistlidne onsdag, då stoftet efter aflidne
folkskolläraren A. M. Grönblad invigdes till
den sista hvilan. Vid tillfället utfördes sång
af den dödes kamrater jämte en del af
skolbarnen. Sedan kistan nedsatts i grafven a
kyrkogården, ljöd öfver stoftet »Stilla skuggor»
såsom ett sista afsked.

- Behofvet af en pedagogisk professur
framhålles af docenten F. v. Schéele uti en
uppsats i Svensk Tidskrift. »Minst lika stor vikt
inom lärarebildningen som de allmänna
vetenskapliga ämneskunskaperna äger de blifvande
lärarnes pedagogiska fackbildning», heter det
bland annat i uppsatsen, som har till
öfverskrift: »Också en sida af läroverksfrågan».

- Kyrkosångens vänner inom Adolf Fredriks
församling konstituerade sig å utlyst möte i
församlingens kyrkosal förliden torsdag.
Därvid antogs ett af särskilda kommitterade
Utarbetadt förslag till stadgar, hvarjämte valdes
en af 10 personer bestående styrelse.
Föreningens ändamål är att vid gudstjänsten å
högtidsdagar och andra högtidliga tillfällen
åstadkomma körsång.

- Göteborgs växelundervisningssällskap
sammanträdde den 27 november under biskop
Rodhes ordförandeskap. Till direktionsledamot
nyvaldes folkskoleinspektören G. O. Börjesson.
Revisorer blefvo f. d. skolläraren G. G.
Svensson och adjunkten J. A. Hallgren. Till ny
ledamot i en kommitté att uppgöra förslag till
inrättande af en »växelundervisningsskola* i
Mölndal valdes folkskolläraren G. J. Langer.
Sällskapet förfogar öfver ett kapital på öfver
31,000 kr.

- Missnöjda öfver utgången af
folkskollärare-valet i Järnboås blefvo skolbarnen. Dagen
efter valet afläto 33 af 42 närvarande barn en ^
skrifvelse till skolrådsordföranden, hvilken skrif-’
velse enligt Nora Tidning har följande lydelse
(vi utelämna namnen): »Älskade kyrkoherde.
Vi tycka, att det är ledsamt, att vi inte få ha
herr N. N. kvar och hvad orsaken därtill är.
Vi ha tyckt mycket om honom alla skolbarnen.
Om det ginge an att ändra det, så att vi finge
hr N. N. kvar, annars vill ingen af skolbarnen
åt skolan.»

- Ett skolvänligt pastorat är Lekaryds
pastorat, Kron. Samtliga skolorna äro fasta och
försedda med ändamålsenliga lokaler och
rikhaltig materiel. Dessutom finnas slöjdskolor
och fortsättningsskolor samt välförsedda
sockenbibliotek. Det lär ock vara sed, att
pastoratets unge män genomgå en eller två kurser
vid länets folkhögskola. Äfven i fråga om
lärarnes löneförmåner stå Lekaryds och Aringsås
församlingar bland de främsta i länet.

- En afskedsfest var den 28 sistlidne
november anordnad i Asphytte skolhus för
folkskolläraren G. F. Olsson, som nu efter 32 års tjänst
lämnar sin befattning såsom lärare vid
Asp-hyttan och Gränäsets skolrotar och därunder
gjort sig älskad och värderad af alla, med
hvilka han kommit i beröring. Som minne
öfverlämnades till hr O. ett guldur med inskrip-

tion : »Minne från Asphyttan & Gränäset» samt
kedja och klockställ m. m.

- Afdelningsläsning vill Resmo församling ej
hafva. Enhälligt förkastade kyrkostämman
förslaget härom. Undervisningen skall i stället
till alla delar fortfarande vara så ordnad, som
den nu är, helst som man genom exempel från
andra församlingar, där sådan läsning införts,
öfvertygats, att jämnare skolgång icke härmed
vunnes och man där t. o. m. återgått till den
förut vanliga ordningen att låta skolans
samtliga klasser åtnjuta samtidig undervisning, åtta
månader om året.

- En påminnelse att fullgöra sina
skyldigheter erhöllo skolråden i Eriksbergs och
Mjäll-drunga församlingar, Skbg, af
folkskoleinspektören A. J. Särnblad å sammanträde den 3 d:s.
Han uppmanade dem tillse, att skolhuset
erhölle takrännor, att förstugugolfvet måtte
sättas i användbart skick, att ved till skolhuset
levererades i tid, så att ej undervisningen
behöfde inställas, samt att läraren erhölle sina
naturalöneförmåner, såsom brukbar källare
rn. m.

- S kol lärare möte hölls på kallelse af
folkskoleinspektören d:r Insulander den 28 sistlidne
november i Ofvansjö i syfte att framställa
förslag till förändringar och kurser med
anledning af den nya normalplanen. Därvid
beslöts bland annat, att den dagliga lästiden i
småskolan skulle under första terminen vara
endast 3 timmar; att för teckning-blott
punkterade, ej rutade ritböcker skulle användas;
att för Skrifundervisningen skulle Holmqvists
handledning och skrifböcker anskaffas samt att
i småskolan skulle inläras 5 psalmmelodier och
i folkskolan minst 12.

- Godt samarbete mellan hem och skola
torde svårligen kunna åstadkommas under så
bedröfliga förhållanden som skildras af en
meddelare till Sv. Morgonbladet. En skolgosse i
en socken på Dalsland hade här om dagen,
då han gick från skolan, lagt sig i försåt för
en flicka, hvilken han helt plötsligt rusade på
och slog i ansiktet med något tillhygge, så att
blodvite uppkom. Då gossen härför af läraren
erhöll en lindrig aga med ris, förtröt detta
fadern så, att han infann sig i skolan, och
samtidigt med det läraren höll morgonbön
öf-veröste denne med grofva förolämpningar inför
hela barnskaran, under det han slog
knytnäf-ven i bordet och eljes betedde sig på ett föga
resonligt sätt.

- Ny skolhusbyggnad af sten håller man på
att uppföra vid Oskarsströms jutefabrik. Den
skall innehålla lärosalar för folk- och småskola,
slöjdsal, afklädningsrum, bostad för lärare och
lärarinna m. m. och kosta 18,000 kr. Genorn
den mellan salarna befintliga rörliga väggens
skjutande åt sidorna kunna salarna
förvandlas tillbett enda rum, hvilket kommer att
användas som gudstjänstlokal. Byggnaden skall
prydas af ett torn med ringklocka, så att den,
från ena sidan sedd, ter sig som en verklig
kyrkobyggnad. Hedern för nämda byggnads
åstadkommande tillkommer i första hand
jutefabriken, som alltid visat ett varmt intresse
för skolan, skrifves till Sv. Ltg.

- Skolaga hade en lärarinna i Gäfle
tilldelat en gosse för visadt uppenbart trots. På
angifvelse af gossens moder hade stadsfiskalen
instämt lärarinnan inför rådhusrätten under
påstående, att hon genom att slå gossen vid
högra örat öfvat sådant våld, hvaraf
kroppsskada kunnat uppstå. Läkareintyg visade, att
gossen fått sin högra trumhinna skadad.
Svaranden bestred kärandens påstående. Hon er-

| kände, att hon med flata handen slagit gossen
1 i hufvudet och tagit honom i vänstra örat, samt
förmodade, att gossen under lek och bråk med
kamraterna kunnat tillfogas den nämda skadan.
I afkunnadt utslag har rådhusrätten förklarat
lärarinnan hafva varit i sin lagliga rätt att
tilldela gossen agan, och då icke rnot hennes
bestridande blifvit ådagalagdt, att hon verkställt
agan på sådant sätt, att gossens hörsel däraf
minskats eller större skada följt, blef hon i
målet frikänd. Lärarinnans ersättningsanspråk
blefvo emellertid ogillade._______

~ Vi införa på begäran nedanstående
skrifvelse, här och hvar bifogande några små
anmärkningar.

Några slutord i "program"-frågan.

Ur minoritetens synpunkt.

Herr redaktör! Blif icke allt för mycket
förvånad däröfver, att, efter allt det prat och
skrifven, som under det nu gångna året
presterats i fråga om den föreslagna ändringen af
§ l i allmänna föreningens stadgar, äfven en
medlem af minoriteten kan ha lust att säga
några ord. Och då jag har trott mig finna,
att Sv. Ltg intager en så moderat ställning till
frågan, att den välvilligt öppnat sina spalter
för slutomdömen om »program»-striden från
majoritetssynpunkt, så hoppas jag, att den icke
heller skall neka en medlem af minoriteten att
i samma ämne säga sitt slutord. Årets val af
centralstyrelseledamöter äro ju afslutade, och
jag kan måhända därför våga att nu träda
fram ur min obemärkthet utan att riskera bli
misstänkt för andra motiv än de verkliga.

Jag hade god lust att, när jag nu omsider
erhållit ordet, säga icke så litet om ett och
annat, som under det gångna året tett sig
svårförklarligt för en hvar, hvilken mera på
afstånd åsett fejden och den strategi, som
därunder användts.1 Men jag måste af lätt insedda
skäl inskränka mig äfven här till ett minimum.
Allra först tillåter jag mig anmärka, att det
enligt mitt förmenande varit något oegentligt
att, såsom nu blifvit sed, gifva det ämne,
hvarom striden gällt, namnet »programfrågan».
Ty att en förening eller sällskap ändrar sitt
program, betyder enligt vanligt språkbruk en
vida större reform, än det här var fråga om.
Och dessutom om man verkligen begagnat
denna rubrik i dess egentliga och allmänna
betydelse, så har man dels redan i själfva
rubriceringen gjort frågan större, än den behöft
blifva, dels motsagt sig själf, då man i
sammanhang därmed stämplat det framställda
stadgeändringsförslaget såsom fullkomligt
öfverflödigt, enär, såsom skälet vanligen
formulerats, föreningen redan nu står på kristlig grund
utan någon antydan därom i stadgarna.2

Men det är icke endast i rubriceringen man
gjort ett stort nummer af det framställda, i sig
själft blygsamma och åtminstone från min sida
välmenta förslaget, större än det enligt mitt
förmenande bort göras, utan under hela den
fortsatta behandlingen af frågan, allt ifrån
centralstyrelsens utlåtande i ämnet till dess
slutbehandling i kretsarna, synes man hafva
liksom täflat om att stylta upp och blåsa ut
förslaget till ett rent ut sagdt crimen Iwse,
riktadt mot såväl centralstyrelsen som
föreningen i sin helhet.

Af det lilla, och jag säger det än en gång
välmenta förslagets har man gjort en jättestor
sprängbomb, med hvilken förslagsställarne
naturligtvis - ty »icke kan något godt komma
af Nazareth!» - icke haft annat syfte än att
om icke alldeles spränga i luften så dock
spränga sönder både den allmänna föreningen
och dess centralstyrelse. Förslaget innehöll
- så syntes man uppfatta det - en afskyvärd
kränkning* af föreningens och centralstyrelsens
allmänt kända och värderade nitälskan för allt
sant kyrkligt och kristligt.5 Då man begärde,
att det i föreningens stadgar skulle tydligt
uttalas, att den allmänna föreningen skulle stå
på kristlig (det vill här säga sant
evangeliskluthersk - statskyrklig -) grund, eller med
andra ord: då man ville åstadkomma en
närmare öfverensstämmelse mellan stadgarna och
hvad som i verkligheten antogs vara faktiskt,
då var ett sådant yrkande lika naturligt, ett
lumpet misstroendevotum, fräckt slungadt i
ansiktet på både centralstyrelse och förening... 6
Men än mer. Hvad enskilda personer yttrat
om enskilda personer, det har lagts i munnen
på hela kretsar och utgifvits såsom kretsarnas
»beslut* gent emot hela. centralstyrelsen och
hela föreningen.? »Västgötaherrarna» har blifvit
ett slagord, flitigt framhållet för kretsarna ...
jag vill icke säga i betydelsen utaf: »Hannibal
kommer!» men nog har det stundom sett ut
så. På så sätt har det under innevarande år

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:32:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1891/0548.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free