- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 10:e årg. 1891 /
553

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 50. (520.) 16 december 1891 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 50. (520.)

VECKOBLAD FÖPv bÄRARE, UPPfOSTRARE OC|H SKOLVÄNNER.

10:e årg.

STOCKHOLM, 16 DECEMBER 1891.

Prenumerationspris:

Vi år 8,50 kr., */4 år 3 kr., Va år 2

kr., */4 år l,» kr. (postarvodet

inberäknadt).

Prenumerationen sker :

i landsorten å närmaste postanstalt;

i Stockholm å tidningens byrå.

Byrå:

Barnhusgatan 6 (tredje huset

från Brottninggatan), l tr.

Kontorstid: 5-6 e. m.

Pottadress:

Läraretidningen, Stockholm N.

Redaktör och ansvarig utgifvare:

EMIL HAMMARLUND.

Träffas säkrast 5-6 e. m.

Allm. tel. 6O OO.

Tryckt hos CtomtMMttf Boktr.-Akttobol»9,

Lösnummer

å 10 öre säljas å tidningens
byrå samt å allm.
tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.

Utgifningstid:
hyarje onsdags förmiddag.

Annonspris:

25 öre pr petitrad(= 14stafvelser).
Födelse-, förlofnings- och vigsel
-annons 1kr., dödsannons 2,lo kz.

Annons bör vara inlimnad

senast måndag kl. 6 e. m. för att

inkomma i veckans nummer.

SVENSK LÄRARETIDNING inträder
med 1892 i sitt andra årtionde.

SVENSK LÄRARETIDNING vill
framgent som hittills arbeta för den svenska folkskolans
och folkbildningens höjande, för enhet och god anda
inom lärarekaren och för fofbättring af lärarnes
ställning i ekonomiskt och socialt hänseende. Politiska
och religiösa stridigheter äro bannlysta frän hennes
spalter.

SVENSK LÄRARETIDNING ska!!
äfven under nästa år innehålla: /) ledande artiklary
i hvilka dagens viktigare skolfrågor utredas och
granskas på ett sj älf ständigt sätt; 2) pedagogiska
uppsatser; j>) lefnadsteckningar af framstående
skolmän (i regeln porträtt en gång i månaden]; 4}
prejudikat och utslag angående folk- och småskolan^
dessas lärarepersonal samt rörande klockare- och
organistkåren; j) fullständig redogörelse för
skolfrågors behandling vid riksdagen; 6) granskning af
läroböcker och annan skollitteratur; 7) redogörelse
för S. A. JP:s ärenden samt kortare referat från
Skolmöten af skilda slag; 8) bref rörande in- och
utlandets skolväsende; 9} rikhaltig ny hets a f delning
(om seminarierna, folkskolan^ småskolan,
fortsättningsskolan, folkhögskolan, slöjdundervisningen m. m.),’
i o) råd och upplysningar i afseende på tolkningen
af gällande skolförfattningar; ii) minneslista för
hrr skolrådsordförande och skollärare’, 12) annonser
om lediga tjänster vid folk- och småskolan m. m.

SVENSK LÄRARETIDNING vill, i
korthet sagdt, sätta sina läsare i tillfälle att
ständigt följa alla de mångskiftande företeelserna på
tippfostrans och folkundervisningens område. Lösen
skall därvid städse vara: omväxling och
skyndsamhet, pålitlighet och opartiskhet.

SVENSK LÄRARETIDNING har
medarbetare i de flesta delar af riket.

SVENSK LÄRARETIDNING är den
största af våra skoltidningar. Hon kan i följd
häraf utförligare och mera mångsidigt än öfriga
tidningar behandla alla undervisningen och
lärare-kåren vidkommande spörsmål.

SVENSK LÄRARETIDNING kommer
under 1892 att innehålla åtskilliga märkliga
artiklar och porttått med anledning af svenska
folkskolans jo-år-s-jubileum.

SVENSK LÄRARETIDNING behåller
samma vårdade utstyrsel som hittills. Pris,
Utgifningstid er m. m. förblifva oförändrade.

Redaktionen.

Lärarelönerna i städerna.

En bit lönestatistik.

1.

Man behöfver ej vara hemmastadd i
dubbelt bokhålleri for att uträkna, att om
de nödiga lefnadskostnaderna, utgifterna,
stiga i högre grad än de
förhandenvarande inkomsterna, brist kan uppstå, hvaraf
åter fattigdom, stundom nöd blifver följden,
där debet och kredit förut nätt och jämt
uppvägde hvarandra.

Dyra lifsmedel - så förträffliga för en
del säljare - innebära för arbetaren och
den lägre aflönade tjänstemannen, som måste
gå till styfvers efter allt, fara för mera
tryckande näringsbekymmer än annars. Det
är därför ej underligt, att den kännbara
prisstegringen på lifsförnöden heter under
de senaste åren framkallat en mängd
petitioner om löneförbättringar och
»dyrtidstillägg», delvis påminnelser om att infria
gamla löften.

Lärarepersonalens lönefråga befinner sig

- det erkännes nu allmännare än förr

- ännu i ett skick, som ej står i god
öfverensstämmelse med den uppgift skolan
och hennes arbetare hafva sig ålagda. Man
bör därför ej finna det ©påkalladt, att i en
tid, då den förut sparsamt tillmätta lönen
genom höjningen af de oundgängliga
utgifterna blifvit ännu otillräckligare, från
lärarnes sida mer än en hemställan om
af-hjälpandet af ekonomiska bekymmer
blifvit öfverlämnad till skolans styrande och
beviljande myndigheters behjärtande.

Dylika vädjanden hafva blifvit gjorda
både på landet och i städerna. Och det
har ej behöft letas synnerligen mycket
efter motiv för dessa framställningar. Hvad
särskildt lärarnes villkor ute på
landsbygden beträffar är det en icke så sällspord
åsikt bland stadsmänniskor, att allt för
dem ställer sig så billigt. I vår nivelle-

rande tid äro dock lifsförnödenheterna på
landet föga billigare än om de köpas i staden.
Särskildt gäller detta om sådana landsbygder,
som hafva förmånen af lätta förbindelser med
de större försäljningsorterna. Jämförelsen
i afseende på lifsmedlens åtkomlighet
framträder icke sällan så, att man på landet
måste lämna samma »köpeskilling» som i
staden och till på köpet krusa för att
slippa hänvända sig till närmaste salutorg.
I obygderna kan möjligen penningen ha
större värde, men där finnes en annan
olägenhet, den att - nästan ingenting finnes
att tillgå för pengar.

Det välbehöfligtf lönetillskott, hvarom
senaste riksdagen nåde välviljan att besluta,
kora i främsta rummet landsbygdsskollärarne
till godo. Städernas lärare hade väl i
allmänhet redan förut det belopp, som
riksdagen gjorde obligatoriskt. Ytterligare
löneförhöjningar för lärarne i sådana städer
hafva legat i skoldistriktens händer. Att
följa lönefrågans utveckling och öde i de
större städerna, där förhållandena i
allmänhet äro bättre ordnade, har varit
intressant nog.

Tid efter annan har denna tidning
meddelat notiser om löneansökningar och
löneförhöjningar. Att i detta sammanhang
upprepa dessa meddelanden synes så mycket
mindre nödigt, som här nedan lämnas en
antydan därom. Lokaltidningarna hafva
återgifvit större eller mindre delar af
ansökningarnas motivering, som de i allmänhet
gillat. Af de skäl, som framhållits, må
anföras: att läraren ej bor ställas bland
samhällets lägst aflönade tjänstemän; att hans
inkomster böra medgifva honom bilda
familj, som han anständigt och utan
tryckande näringsbekymmer kan försörja,
hvarför också liksom i andra välordnade
lönestater lärarens lön bör genom ålderstillägg
bringas att i möjligaste mån motsvara
stigande lefnadskostnader för familjens
underhåll; att lifsmedlen fördyrats. Till dessa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:37:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1891/0561.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free